Daniel Kahneman: förnuft och fördom

Styrs våra tankar främst av fördomar eller av förnuft?

Daniel Kahneman (1934- 2024), som formulerade teorier om mänskligt beteende, lutade mer mot att fördomar styr. Trots Nobels ekonomipris och ett omfattande populärvetenskapligt genomslag så blev hans tankar mer ifrågasatta de sista åren av hans liv. 

Han fick kritik för att han förlitat sig på svaga studier, men även för sin metod att konstruera experiment med en bias för att testpersonerna skulle agera fördomsfullt. Då skulle det inte vara fördomar som framkommer i experimentet, utan rimliga slutsatser baserade på tillgängliga bevis.

Kahneman var snabb med att hitta fel i sin egen forskning, och det är ju bra, inte minst då han ju forskade på frågan om vad felslut är. Kärnan i det som blev ämnet beteendeekonomi och sin metodik, ändrade han dock inte. Det ämnet har fått ytterligare några ekonomipris, men även flera studier återkallade. Politiskt har beteendeekonomin förlorat sin lyster.

Det skulle vara fruktbart om det fanns fler studier som belyser metodskillnaderna mellan Kahnemans tillvägagångssätt och sociologiska fallstudier. Mitt intryck är att det skulle ge en mer nyanserad förståelse av mänskligt handlande och dess komplexitet.

⏰✨ Domedagsklockan och Väckarklockan

Imorgon uppdateras den ikoniska Domedagsklockan, en symbol för risken av en mänskligt skapad global katastrof. Nu står den på 90 sekunder till midnatt, det närmaste hittills.

Det var en grupp forskare med Albert Einstein och J. Robert Oppenheimer som år 1947 stod bakom Domedagsklockan, för att ge ett mått på risken för ett kärnvapenkrig. Klockan började gå från 23:53, sju minuter före midnatt. Mätningen rymmer ett mått av subjektivitet och påverkas av sin samtid. 1940-talets kärnvapen kunde nog inte kallas för en existentiell risk. Kubakrisen var över på 13 dagar, så den inte hann inte komma med i bedömningen för 1960-talet, och tiden före Kalla krigets slut verkade vara särskilt farlig. Riskerna har också blivit mer komplicerade att mäta, då klockan nu även omfattar hoten från klimatförändringar, cyberkrig, syntetisk biologi och AI. 

Borde Domedagsklockan kompletteras med Väckarklockan? En mätning av tiden till en Singularitet för mänskligheten? Det som skulle mätas är mer objektivt, exempelvis framsteg inom AI, längre och friskare liv, ekonomiska milstolpar, CO2-nivåer i atmosfären eller energiproduktion. Väckarklockan kan symboliskt ställas på 05:53, sju minuter före gryningen.

Kanske att de två klockorna tillsammans skulle ge en mer fullständig bild av samtidens risker och möjligheter? Å andra sidan kanske de ger en slagsida för extremerna?

COP28: klimatnytta för pengarna?

Sverige skickar statsministern och vice statsministern till partskonferensen. Kritiken mot Tidöregeringens klimatpolitik har varit hård. Sverige har länge setts som ett föregångsland i klimatfrågan, men inför UNFCCC:s partskonferens COP28 i Dubai sägs svenskarna inte längre ha lika hög trovärdighet i förhandlingarna. Läs mer i COP28: klimatnytta för pengarna? på Medium.

Google Gemini - the innovator's dilemma?

Det var många som reagerade på Googles AI Gemini. I sitt försök att korrigera tidigare bias i sökmotorn har Google fått kritik för att ha gått för långt i andra riktningen, vilket har resulterat i svar från AI:n som vissa betraktar som absurda eller otillfredsställande. Gemini har sedan dess dragits tillbaka, men det kan bli svårt att ändra inställningarna. 

Är det fråga om en "woke" företagskultur som löper amok? Till viss del, kanske. Det är inte hela anledningen. Google kan mycket väl stå inför det Clayton Christensen kallade för "The innovator's dilemma", utvecklingen av ny teknik undergräver Googles nuvarande affärsmodell. Det påminner om Microsofts utveckling, och kanske att Sundar Pichai sitter i en liknande sits som Steve Ballmer gjorde under sin tid som VD på Microsoft. Något mer allvarligt är att ledarskapet, med Googles grundare inblandade, är mer otydligt om vart företaget ska gå. 

Den förändringen av marknaden kan vara långt mer djupgående än en misslyckad lansering.

Kommer AI att döda sökordsoptimeringen?

Uppdateringarna Panda och Penguin från Google ändrade vad SEO var

SEO tar över allt innehåll, eller så kommer AI att döda SEO? Så här får du rätsida på ditt innehålls genomslag.

En attityd som jag mött i arbetet är att SEO handlar om att "skriva konstigt för klicken". Den motsatta sidan är alltför höga förhoppningar på att SEO lyfter innehållet till ett genomslag långt över sina förutsättningar.

Nuförtiden verkar debatten handla om att AI kommer att döda SEO, för när en LLM samlar ihop innehåll för ett svar, så anger agenten sällan källan från vilken webbsida uppgifterna hämtats. Snart slår AI-optimering igenom?

De två första attityderna är kvarlevor från den tid när nyckelord och bakåtlänkar var viktiga. Sökmotorer är idag mer än bara en katalog av webbplatser som kan manipuleras. SEO handlar om att sätta en standard för kvalitet och begriplighet för innehållet. EEAT är viktigt för hur Google värderar webbsidan. Det är bra att innehåll ska vara begripligt och tillgängligt, och då blir användarupplevelse, mobiloptimering och webbplatshastighet viktiga. Innehåll som inte ska vara det för alla besökare kanske hör bättre hemma i ett annat format, i en annan del av webbplatsens struktur? 

Attityden "AI äter SEO" är nog mer färgad av samtiden, och tar inte hänsyn till hur mycket SEO har utvecklats över tid. Det som tidigare var en specialiserad kunskap behöver vara mer inarbetat och heltäckande i kommunikationen. Då kommer AI till sin rätt, för att kunna förstå vad besökarna vill ha, och ge dem ett bra innehåll.

🌟 Dare to be weird in the time of AI 🌟

Technology panics also follow Gartner’s hype curve, and in the worst case, they can initiate ill-considered bans and restrictions

In a techpanic, the technology is often described in an imagined future, and not in the first versions available to the inventor, engineers and early adopters. Are the smartest and most far-sighted decisions really made in those conditions? In the article Technology panics also follow Gartner’s hype curve, and in the worst case, they can initiate ill-considered bans and restrictions you can read that even technology panics follow Gartner's hype curve, and can in the worst case incite ill-considered bans and restrictions.