TL;DR: AI och algoritmer förändrar hur offentlig förvaltning fungerar och utmanar både demokratiska värderingar och ansvarsutkrävande. Antologin AI & Makten över besluten visar hur tekniken skapar nya slags maktstrukturer, vilka risker som uppstår och varför samhället behöver återta kontrollen genom transparens, etik, öppen källkod och algoritmisk revision.

Makten över AI:s och algoritmers roll för offentlig förvaltning och demokrati

Text: Waldemar Ingdahl
Projekt: Algoritmer i offentligt beslutsfattande

Informationstekniken utvecklas snabbt. särskilt inom AI och algoritmer som både förändrar och utmanar demokratin. samt dess maktutövning och transparens. Antologin AI & Makten över besluten – vad alla borde veta om algoritmer i offentlig sektor (8tto 2024), redigerad av Maja Fjaestad och Simon Vinge, samlar skribenter från sjukvård, media och akademi för att belysa hur tekniken påverkar verksamheter och individer.

Teknikens politiska och sociala sammanhang

Inom forskningsfältet Science, Technology. and Society (STS) betonas att teknik och politik är sammanflätade. Teknik är aldrig neutral utan inbäddad i sociala och politiska sammanhang. Algoritmer och AI blir därför maktinstrument som formar framtidens samhälle genom att påverka resursfördelning, hur beslut fattas och hur medborgarnas vardag organiseras.

Ett centralt tema i boken är att tekniska beslut ofta uppfattas som objektiva, men i praktiken kan de reproducera ojämlikheter och befintliga maktstrukturer. Bias i träningsdata kan exempelvis leda till diskriminering, vilket redan orsakat felaktiga myndighetsbeslut. Datadrivna system riskerar att cementera fördomar och felaktigheter även genom ren obetänksamhet.

Offentlig sektor som garant för demokratiska värderingar

Bokens essäer poängterar att offentlig sektor har ett särskilt ansvar för att algoritmer används på ett sätt som överensstämmer med demokratiska principer. Tekniken måste förstås som ett system för maktutövande, inte enbart ett verktyg, vilket kräver att beslutsfattare behärskar tekniken och förstår dess långsiktiga effekter.

Juridik, administration och teknik behöver väga lika tungt, även när effektivitet lockar och tekniken framstår som en snabb lösning.

Återta kontrollen över algoritmerna

Demokratin måste återta kontrollen över sina algoritmer. Det innebär att undvika att ge privata aktörer för stort inflytande över utveckling och användning av AI inom offentlig sektor. Transparens och ansvarsutkrävande hotas när koden inte är öppen för granskning.

Därför lyfter boken fram vikten av att offentlig förvaltning ska kunna utforma, förstå och koda systemen den använder. ”Open source”-algoritmer är en del av lösningen eftersom de ökar insynen och skapar möjligheter för samarbete mellan civilsamhälle. akademi och myndigheter.

Etiska principer och en AI som går att förklara

Offentlig sektor behöver etiska riktlinjer och system som är förklarliga, så kallad Explainable AI. Detta är avgörande för att förstå myndighetsbeslut. möjliggöra överklaganden och undvika att tekniken undergräver demokratiska processer.

Boken ger flera exempel där det gått fel. såsom Post Office-skandalen i Storbritannien och Göteborgs stads felkodade algoritm för skolplacering. I båda fallen saknades förståelse, öppenhet och ansvar.

Framtidens möjligheter och hot

Algoritmer kan bidra till att lösa komplexa samhällsproblem, från folkhälsa till klimatförändringar, genom att analysera stora datamängder. Men samtidigt skapas nya risker i form av filterbubblor, dataläckor och bristande kontroll över beslutsprocesser.

Vad historien lär oss om teknikreglering

Varje tekniksprång väcker frågor om kontroll. Lagstiftning och politisk styrning har historiskt varit effektiva verktyg för att reglera ny teknik. Boken argumenterar för att AI och algoritmer behöver tydliga ramar för att säkerställa att de tjänar samhällsnyttan.

Ett centralt förslag är algoritmisk revision. en opartisk funktion som granskar och säkerställer att algoritmer gör det de påstår. Analogt med dagens ekonomiska revision skulle detta kunna stärka tilliten och frigöra teknikens potential.

Slutsatser från AI & Makten över besluten

Framtiden för AI är inte given, den formas av värderingar. institutioner och styrning. Sverige har möjligheten att vara en föregångare genom att återta kontrollen över algoritmer och använda dem som verktyg för samhällsnytta och demokrati.

Vad tycker du?

Hur bör offentlig sektor hantera AI och algoritmer? Vilka risker ser du mest akut? Dela gärna dina tankar.

FAQ

Vilka är riskerna med algoritmer i offentlig sektor?

Boken lyfter bland annat bristande transparens, inbyggda bias och risk för felaktiga beslut som viktiga utmaningar.

Vad innebär Explainable AI?

Det handlar om att myndigheter och medborgare ska kunna förstå hur ett algoritmiskt beslut tagits.

Varför behövs algoritmisk revision?

För att säkerställa ansvar, korrekthet och för att bygga tillit till hur teknik används i offentlig förvaltning.

Nya sätt att sprida forskningsresultat – Så skapade vi bättre genomslag för policyrelevant forskning

TL;DR: Projektet ”Nya sätt att sprida forskningsresultat” har utvecklat och testat nya format för att göra policyrelevant forskning mer träffsäker och tillgänglig för beslutsfattare, journalister och allmänheten. Resultaten visar att långa policybriefs ger störst genomslag. Nyhetsbrev ger bäst räckvidd och webbinarier skapar mest engagemang. Slutsatsen är tydlig. Väl valda format avgör om forskning märks eller försvinner.

Nya sätt att sprida forskningsresultat

Utvecklandet av nya presentationsformat är avgörande för att nå ut med policyrelevanta forskningsresultat. Det övergripande målet med projektet är att förbättra kommunikationen av forskning som bedrivs vid Institutet för framtidsstudier (IFFS). Arbetet syftar till att skapa flexibla, träffsäkra format som kan användas i flera sammanhang och som fungerar för olika målgrupper.

Fokus ligger på att nå ut med policyrelevant forskning kopplad till framtida samhällsrisker och möjliga lösningar. Mer information om projektet finns hos IFFS: Nya sätt att sprida forskningsresultat.

Osynlighet är en större risk än kritik

Den största risken för forskning är inte kritik, det är osynlighet. Det är utgångspunkten för mitt arbete i projektet ”Nya sätt att sprida forskningsresultat”. Jag har analyserat målgrupper, testat format och utvecklat metoder som gör forskningskommunikationen mer träffsäker.

GAP-analysen visade att rapporter främst nådde akademiker, medan beslutsfattare och journalister uppfattade dem som för komplexa. Resultaten pekade tydligt på ett avstånd mellan innehåll och mottagare.

Vad testen visade

Tre typer av format testades och resultaten gav en tydlig väg framåt:

• Långa policybriefs gav mest genomslag.
• APSIS-nyhetsbrev gav bäst räckvidd.
• Interaktiva webbinarier skapade starkast engagemang.

Tillsammans gjorde de kommunikationen mer målgruppsanpassad, mer relevant och mer användbar för dem som verkligen behöver forskningen.

Vad betyder detta för forskningskommunikatörer?

För forskningskommunikatörer och PR-chefer är slutsatsen tydlig. Format och analys avgör om forskning märks eller försvinner. Att välja rätt format är inte bara ett tekniskt beslut, det är ett strategiskt val som avgör om resultaten når sin fulla samhällsnytta.

Projektet avslutas, arbetet fortsätter

Projektet närmar sig sitt slut, men kunskapen lever vidare. Jag delar gärna insikter med dig som vill stärka forskningens genomslag och hitta nya sätt att göra komplex forskning begriplig och relevant.

Vad tycker du?

Hur arbetar du själv med att sprida forskning, och vilka format har fungerat bäst? Dela gärna dina tankar i kommentarsfältet.

FAQ

Vad är målet med projektet?

Målet är att utveckla presentationsformat som gör policyrelevant forskning mer tillgänglig för beslutsfattare, journalister och andra viktiga målgrupper.

Vilka format fungerade bäst?

Policybriefs gav störst genomslag, nyhetsbrev nådde flest och webbinarier skapade mest engagemang.

Varför räcker inte traditionella forskningsrapporter?

Många målgrupper upplever dem som för komplexa, därför behövs mer anpassade format.

Transhumanism och framtidens människa: AI, kryonik och nootropika

Transhumanism: Framtid eller fantasy?

Kanske är Star Wars inte så främmande längre – med nedfrysning, tankekraft och ett samhälle där olika varelser samexisterar i en slags sjudande Mos Eisley Cantina-tillvaro?

I det här samtalet från Heja Framtiden guidar transhumanisten Waldemar Ingdahl oss genom ämnen som kryonik, AI-etik, nootropika och livsförlängning. Vad är möjligt – och vad är moraliskt försvarbart?

🚀 Kan vi lura döden?

Transhumanismen handlar om att överskrida människans biologiska begränsningar. Genom teknik som AI, genetisk modifiering och kroppslig augmentation vill man förbättra vår kognition, förlänga livet – kanske till och med besegra döden.

Men med de tekniska möjligheterna väcks också frågor: Vem får tillgång? Vad händer med mänskliga relationer? Och hur styr vi tekniken etiskt?

💊 Tankekraft, kryonik och AI

• Nootropika – ämnen som förbättrar minne, fokus och inlärning.
• Kryonik – att frysa ner kroppen efter döden i hopp om framtida återupplivning.
• AI-etik – hur vi formar intelligenta system att fatta moraliska beslut.

🤖 Ett framtidssamhälle i sikte

Med blicken mot framtiden ser vi ett samhälle där människor, förbättrade människor och maskiner lever tillsammans. Är det science fiction – eller science fact?

💭 Vad tänker du?

Hur skulle ett liv utan åldrande förändra samhället? Kan vi lita på att AI kommer att fatta etiskt hållbara beslut? Och var går gränsen för hur mycket vi får – eller bör – förbättra våra egna kroppar och hjärnor med teknik?

Transhumanismen väcker stora frågor. Vad tycker du? Kommentera gärna eller dela dina tankar vidare.

Vad är en policy brief? Nya sätt att nå beslutsfattare med forskning

Vad är en policy brief? Forskning som når beslutsfattare

En policy brief är en kort, forskningsbaserad text som sammanfattar vetenskapliga resultat och ger konkreta rekommendationer. Vid Institutet för framtidsstudier testas olika typer av policy briefs för att förbättra forskningskommunikation till politiker, journalister och tjänstemän.

🎯 Vad är syftet med en policy brief?

Syftet är att översätta komplex forskning till kortfattade, handlingsinriktade och lättillgängliga format som stödjer beslutsfattande. I projektet ”Policy briefs – ett test av forskningskommunikation” analyseras vad som gör en policy brief effektiv.

🧪 Exempel: Hur forskningen når ut i praktiken

AI och digitalisering

• AI i vården – om datasuveränitet, globala ojämlikheter och risker för digitala vårdsystem. Ett konkret policy brief AI vården-exempel.
• Reglering av AI – policy brief om etik, innovation och legitimitet i AI-styrning.
• AI på digitala plattformar – förslag på reglering mot desinformation och påverkan.

Klimat och hållbarhet

• En liberal-konservativ verktygslåda – klimatpolitik som förenar frihet, ansvar och långsiktighet. Ett starkt exempel på klimatpolitik policy brief exempel.

Agenda 2030 och global styrning

• Metastyrning och Agenda 2030 – hur bättre samordning kan påskynda omställningen.

Samhälle och opinion

• Omedvetna fördomar i gruppbeslut – om hur implicit bias skapar strukturell ojämlikhet.
• Att förutse moralisk opinion – modell för hur värderingar sprids och förändras.
• Från brott till radikalisering – vad svenska registerdata säger om extremism.
• Beslutsstöd i kriser – forskarens roll i krissituationer med politisk laddning.

📢 Varför spelar det här roll?

Policy briefs kan fungera som brygga mellan akademin och politiken. De skapar bättre dialog, förenar vetenskap och praktik och gör komplex forskning tillgänglig för beslutsfattare i en snabb och osäker värld.

📌 Hur skriver man en policy brief?

Att skriva en effektiv policy brief kräver att du fokuserar på ett tydligt problem, presenterar evidens på ett koncist sätt och avslutar med konkreta rekommendationer. Anpassa alltid språket och formatet efter målgruppen.

📚 Kommunikation av forskning till beslutsfattare

För att lyckas med kommunikation av forskning till tjänstemän och politiker krävs både vetenskaplig noggrannhet och retorisk precision. Policy briefs är ett av de mest effektiva verktygen för att åstadkomma detta.

🔗 Läs mer

➡️ Besök projektets sida: Nya sätt att sprida forskningsresultat

AI i vården: Globala vägval som formar framtidens hälsa

AI i vården: Hot, möjligheter och ansvar i en digital tidsålder

AI förändrar vården – men med tekniken följer nya sårbarheter, maktobalanser och etiska dilemman. I en ny policybrief utforskas hur vi kan möta dessa utmaningar med ansvar och globalt perspektiv.

⚠️ Digitala hot i ett sårbart system

AI ökar beroendet av digital infrastruktur. Cyberattacker, algoritmisk ojämlikhet och datakolonialism hotar inte bara patienters integritet utan global hälsa. WHO klassar detta som en avgörande säkerhetsfråga.

🌐 Geopolitik i vårdens AI-system

Teknikjättar som Alphabet och Microsoft dominerar AI-marknaden – ofta utan lokal medicinsk förankring. Deras inflytande påverkar allt från dataflöden till vilka lösningar som prioriteras, särskilt i låginkomstländer.

📊 Policyverktyg för ansvarsfull AI

• Livscykelanalyser – granska miljöpåverkan och sociala effekter
• Nationella hotbildsanalyser – skydda kritisk vårdinfrastruktur
• AI-bedömningar före investeringar – säkra teknikens mognad och nytta
• Datasuveränitet – säkerställ kontroll och transparens

🧭 Mot global rättvisa

AI får inte förstärka ojämlikheter. Därför krävs etisk styrning, internationell samordning och att låg- och medelinkomstländer får tillgång till resurser, kunskap och inflytande i AI-utvecklingen.

📥 Läs hela policybriefen

👉 Läs och ladda ner som PDF

💬 Vad är din syn på AI i vården?

Dela dina tankar – är vi redo för AI:s utmaningar i vården?

Liberal-konservativ klimatpolitik – en handlingsinriktad verktygslåda

Liberal‑konservativ klimatpolitik – en verktygslåda för handlingskraft

Hur kan en liberal‑konservativ politik möta klimatutmaningen utan att överge sina grundprinciper? I en tid av ökande polarisering presenterar vi en uppdaterad verktygslåda för klimatpolitik som förenar marknad, ansvar och effektivitet.

🧰 En annan väg till klimatlösningar

I debatten har klimatpolitik ofta kopplats till regleringar, förbud och subventioner. Den här artikeln visar hur en liberal‑konservativ grundsyn – med fokus på ekonomiska incitament, teknikneutralitet och institutionell stabilitet – kan erbjuda praktiskt genomförbara klimatåtgärder.

🌍 Klimatutmaningen är reell

Klimatförändringen är ett faktum. Men lösningen kräver politisk realism och bredare förankring. Istället för att polarisera eller överbelasta staten lyfter vi fram marknadsbaserade mekanismer, innovation och individuellt ansvar.

🛠️ Verktyg i lådan

• CO₂‑skatt med återbäring – enkel, rättvis och effektiv
• Avregleringar för ny teknik – gör det lättare att investera i grön omställning
• Statligt upphandlad klimatnytta – tydliga mål istället för detaljstyrning
• Prissättning på externa kostnader – marknadsmekanismer styr konsumtion
• Klimatdividender – politiskt hållbara modeller

🧭 Förankrad i ansvar

En liberal‑konservativ klimatpolitik vilar på förvaltarskap – vi ska lämna över ett fungerande samhälle och ekosystem till kommande generationer. Här står ansvarstanken i centrum.

Den här verktygslådan bygger på analys och idéer som kan appliceras av organisationer, beslutsfattare och opinionsbildare som vill gå från ord till handling.

📥 Läs artikeln i sin helhet

👉 Läs och ladda ner artikeln som PDF

💬 Vad tycker du?

Kan en liberal‑konservativ klimatstrategi bidra till en mer enad och effektiv klimatpolitik? Kommentera gärna med dina tankar!

AI och kommunikation – nyckelkompetenser för framtidens kommunikatör

AI och kommunikation: Nyckelkompetenser din organisation behöver nu

Tror du att du kommunicerar med riktiga människor? AI gör det svårare än någonsin att veta. AI förändrar inte bara tekniken, den förändrar hur vi förstår, planerar och bygger kommunikation.

Det här är inte en fråga för framtidens kommunikatör. Det är ett kompetensskifte som pågår här och nu, och det påverkar varje organisation som arbetar med kommunikation, marknadsföring, opinion och samhällsrelationer.

🧠 Vad förändrar AI?

• Målgruppsstrategi, vi vet inte längre säkert vem vi kommunicerar med
• Budskap, AI tolkar och omformar innehållet
• Innehållsproduktion, nytt landskap med genererat material
• Mätning och analys, AI-drivna konton skapar brus i KPI:er
• Kommunikationsledning, AI-kompetens behövs i ledningen
• LLM-optimering, skapa innehåll som AI förstår
• Trovärdighet, nyckeln i en AI-genererad informationsvärld

💡 Från skrivbord till språkmodell

Vi går från ett visuellt gränssnitt till ett konversationsbaserat, där ChatGPT och andra AI-assistenter förmedlar information direkt. Det kräver helt nya sätt att tänka kring innehåll, sök, synlighet och förtroende.

👥 Målgruppen är inte alltid mänsklig

Vem kommunicerar vi egentligen med? AI-genererade användare, botar och falska konton utmanar vår traditionella målgruppsanalys. AI är inte bara ett verktyg, det är en aktör i kommunikationslandskapet.

🧭 Trovärdighet i AI-eran

Transparens, autenticitet och tydlig avsändare blir strategiska resurser. Redaktionellt innehåll, AI-märkning och tydlig källredovisning ger förtroende i en värld av simulerade känslor.

🧠 Från SEO till LLM-optimering

Att nå fram till mänskliga läsare kräver att vi också når AI-systemens uppmärksamhet. Struktur, tydliga rubriker, faktabaserat språk och svar på faktiska frågor är avgörande.

📣 Vad gör du idag och vad förbereder du för imorgon?

AI är inte bara ett teknikskifte, det är ett kompetensskifte. Organisationer som förstår AI:s påverkan på kommunikation kommer att ligga steget före.

💬 Hur arbetar ni med AI i er kommunikation?

Dela gärna erfarenheter eller insikter i kommentarerna.