The challenge between natural and artifical?

We have no right to be afraid of the future! That was the message from Corriere della Sera’s former editor Ferruccio de Bortoli, thought-provoking talk at Pesaro 2024 — Capitale italiana della cultura. There is simply too much at stake. Read more on Medium in The challenge between natural and artifical?

✨ Applying generative AI and finding the organization's strengths

AI tog mitt jobb... till nästa nivå!

Hotet mot TikTok kräver skydd för yttrandefriheten

TikTok är nu det sociala medium som är mest under press. Till en början avfärdades plattformen som ett ställe för videos med fåniga danser, men TikTok har sedan dess kommit i skottgluggen hos en bred skara kritiker, från de som är oroade över politisk extremism till integritetsfrågor och desinformation. Samtidigt så är TikTok en viktig fråga för yttrandefriheten och för att bevara en fri värld. Läs mer i Hotet mot TikTok kräver skydd för yttrandefriheten på Medium.

Daniel Kahneman: förnuft och fördom

Styrs våra tankar främst av fördomar eller av förnuft?

Daniel Kahneman (1934- 2024) formulerade teorier om mänskligt beteende lutade mer mot att fördomar styrde. Trots både ekonomipris och populärvetenskapligt genomslag så blev hans tankar mer ifrågasatta de sista åren av hans liv. Han fick kritik för att han förlitat sig på svaga studier, men även för sin metod att konstruera experiment med en bias för att testpersonerna skulle agera fördomsfullt. Då skulle det inte vara fördomar som framkommer, utan rimliga slutsatser baserade på tillgängliga bevis.

Kahneman var snabb att se fel i sin forskning, och det är ju bra, inte minst då han forskade om felslut. Riktigt kärnan i det som spår som blev ämnet beteendeekonomi ändrade han dock inte. Det ämnet har fått några ytterligare ekonomipris, men även flera studier återkallade. Politiskt har beteendeekonomin förlorat sin lyster.

Det skulle vara fruktbart om det fanns fler studier som belyser metodskillnaderna mellan Kahnemans tillvägagångssätt och sociologiska fallstudier. Mitt intryck är att det skulle ge en mer nyanserad förståelse för mänskligt handlande och dess komplexitet.

⏰✨ Domedagsklockan och Väckarklockan

Imorgon uppdateras den ikoniska Domedagsklockan, en symbol för risken av en mänskligt skapad global katastrof. Nu står den på 90 sekunder till midnatt, det närmaste hittills.

Det var en grupp forskare med Albert Einstein och J. Robert Oppenheimer som år 1947 stod bakom Domedagsklockan, för att ge ett mått på risken för ett kärnvapenkrig. Klockan började gå från 23:53, sju minuter före midnatt. Mätningen rymmer ett mått av subjektivitet och påverkas av sin samtid. 1940-talets kärnvapen kunde nog inte kallas för en existentiell risk. Kubakrisen var över på 13 dagar, så den inte hann inte komma med i bedömningen för 1960-talet, och tiden före Kalla krigets slut verkade vara särskilt farlig. Riskerna har också blivit mer komplicerade att mäta, då klockan nu även omfattar hoten från klimatförändringar, cyberkrig, syntetisk biologi och AI. 

Borde Domedagsklockan kompletteras med Väckarklockan? En mätning av tiden till en Singularitet för mänskligheten? Det som skulle mätas är mer objektivt, exempelvis framsteg inom AI, längre och friskare liv, ekonomiska milstolpar, CO2-nivåer i atmosfären eller energiproduktion. Väckarklockan kan symboliskt ställas på 05:53, sju minuter före gryningen.

Kanske att de två klockorna tillsammans skulle ge en mer fullständig bild av samtidens risker och möjligheter? Å andra sidan kanske de ger en slagsida för extremerna?

COP28: klimatnytta för pengarna?

Sverige skickar statsministern och vice statsministern till partskonferensen. Kritiken mot Tidöregeringens klimatpolitik har varit hård. Sverige har länge setts som ett föregångsland i klimatfrågan, men inför UNFCCC:s partskonferens COP28 i Dubai sägs svenskarna inte längre ha lika hög trovärdighet i förhandlingarna. Läs mer i COP28: klimatnytta för pengarna? på Medium.