TL;DR: I Paradoxen SAF analyserar Mauricio Rojas hur Svenska Arbetsgivareföreningen gick från pragmatisk samverkan till ideologisk konfrontation och till sist omvandlades till Svenskt Näringsliv. Historien ger viktiga nycklar för att förstå dagens relation mellan näringsliv, politik och samhälle.

Från SAF till Svenskt Näringsliv – Paradoxen SAF

Hur gick Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) från att vara en samarbetsvillig kraft bakom Saltsjöbadsavtalet till att bli en ideologisk spjutspets i striden om löntagarfonderna. och vad säger denna resa om dagens Svenskt Näringsliv?

I boken Paradoxen SAF analyserar Mauricio Rojas arbetsgivarorganisationens idéutveckling och politiska roll. Boken. som ursprungligen skrevs inför SAF:s hundraårsjubileum. publicerades år 2001 i samband med att SAF slogs samman med Sveriges Industriförbund och bildade Svenskt Näringsliv.

Vill du läsa en längre och mer fördjupad analys av SAF:s idéutveckling och omvandling till Svenskt Näringsliv?
👉 Läs hela essän på Medium

Från fabriker till inflytande

Rojas beskriver SAF som en organisation som pendlat mellan två roller. å ena sidan en liberal rörelse för företagsfrihet. å andra sidan en starkt centraliserad och korporativ aktör. Han talar om “spadens tid” och “svärdets tid”. perioder då SAF antingen prioriterade samverkan eller ideologisk konfrontation.

Berättelsen är inte bara historisk. Den hjälper oss också att förstå nutida frågor om relationen mellan marknad. stat och samhällsansvar.

SAF:s grundande och den svenska modellen

När SAF grundades 1902 stod Sverige mitt i industrialiseringens omvälvningar. För många arbetsgivare blev det tydligt att individuell företagsfrihet inte räckte för att möta arbetarrörelsens krav. Samordning blev nödvändig.

SAF bidrog starkt till framväxten av den svenska modellen. särskilt genom Saltsjöbadsavtalet. Organisationens höga grad av samordning tvingade även LO att centralisera sig. vilket skapade en arbetsmarknad präglad av stabilitet och förutsägbarhet.

Löntagarfonderna och det ideologiska skiftet

På 1970-talet förändrades spelplanen. Striden om löntagarfonderna markerade början på “svärdets tid”. SAF blev en aktiv opinionsbildare genom bland annat bildandet av tankesmedjan Timbro och de stora demonstrationerna den 4 oktober.

Under ledning av personer som Curt Nicolin och Sture Eskilsson betonade SAF marknadsliberala lösningar och tog en mer konfrontativ roll gentemot socialdemokratin. Samtidigt började den korporativa samordningen gradvis monteras ned.

Transformationen till Svenskt Näringsliv

År 2001 upplöstes SAF och ersattes av Svenskt Näringsliv. Rojas beskriver detta som ett resultat av globalisering. internationalisering och förändrade ekonomiska förutsättningar. Organisationens fokus breddades från arbetsmarknadsfrågor till handel. tillväxt och hållbar utveckling.

SAF gick i graven samtidigt som den nationellt organiserade kapitalism som en gång skapat organisationen.

Framtiden. “sfärens tid”?

Rojas analys är fortfarande relevant. I dag präglas näringslivet av ett allt tätare samspel mellan stat. marknad och EU-politik. Företag framstår både som försvarare av fri företagsamhet och som aktörer beroende av politiska processer och offentliga resurser.

“Sfärens tid” kan beskrivas som denna nya spänning. Är det vår tids motsvarighet till löntagarfondsdebatten? Och kan Svenskt Näringsliv. likt SAF en gång. omforma sig självt ännu en gång?

Vill du fördjupa dig?
Den här bloggposten bygger på en längre essä om SAF:s historia och idéutveckling.

👉 Läs hela analysen på Medium

Vad tycker du?

Vilka lärdomar ger SAF:s historia för dagens näringsliv och politik? Dela gärna dina tankar i kommentarsfältet.

FAQ

Vad är Paradoxen SAF?

En bok av Mauricio Rojas som analyserar SAF:s idéutveckling och omvandlingen till Svenskt Näringsliv.

Vad var löntagarfonderna?

Ett politiskt förslag som skulle ge fackföreningar ägande i företag. starkt omstritt under 1970-talet.

Vilken roll spelade SAF i den svenska modellen?

SAF var central i Saltsjöbadsavtalet och skapandet av långsiktig stabilitet mellan arbetsmarknadens parter.

Ny handbok i forskningskommunikation från IFFS. Lär dig hur policy briefs, nyhetsbrev och webbinarier gör forskning användbar för beslutsfattare

TL;DR: Forskning får genomslag först när den går att använda. IFFS har nu tagit fram en praktisk handbok i forskningskommunikation som visar hur policy briefs, nyhetsbrev och webbinarier kan göra forskningsresultat relevanta för beslutsfattare, journalister och samhällsaktörer.

Handbok i forskningskommunikation

Hur kan forskning kommuniceras så att den faktiskt används i beslutsfattande? Den frågan är utgångspunkten för Handbok i forskningskommunikation, framtagen vid Institutet för framtidsstudier.

Många forskare upplever att deras resultat inte får genomslag utanför akademin. Ofta beror det inte på bristande kvalitet, utan på att kommunikationen inte är anpassad till målgruppernas behov, arbetssätt och tidsramar.

Handboken ger konkreta verktyg för att planera, genomföra och följa upp forskningskommunikation som når politiker, tjänstepersoner, journalister och andra samhällsaktörer.

Ett praktiskt stöd för forskningsprojekt

Handboken är framtagen för forskningsprojekt som vill arbeta mer strukturerat, målgruppsanpassat och strategiskt med spridning av forskningsresultat. Den kan användas både i projekt med tillgång till kommunikatör och i projekt där forskarna själva ansvarar för kommunikationen.

Ett centralt perspektiv är att forskningskommunikation inte ska ses som ett tillägg i slutet av projektet, utan som en integrerad del av forskningsprocessen.

Tre format som gör forskning policyrelevant

Handboken fokuserar på tre format som visat sig särskilt effektiva i arbetet med policyrelevant forskning:

• Policy briefs – korta, strukturerade dokument som gör forskningsresultat snabba att ta till sig för beslutsfattare.
• Nyhetsbrev – ett format som skapar kontinuitet och håller målgrupper uppdaterade över tid.
• Webbinarier – en arena för dialog, förtroendeskapande och fördjupning mellan forskare och publik.

Utöver formaten ger handboken vägledning i målgruppsanalys, val av kanal, användning av AI som stöd, sökords- och AI-optimering samt hur kommunikationens genomslag kan mätas och förbättras.

Testat i skarpa forskningsprojekt

Handboken har tagits fram inom ramen för projektet Nya sätt att sprida forskningsresultat vid Institutet för framtidsstudier, finansierat av Global Challenges Foundation.

I projektet testades formaten i skarpa forskningsprojekt inom bland annat AI, klimatpolitik, våldsbejakande extremism och krishantering. Resultaten visar tydligt att korta, tydliga och målgruppsanpassade format ökar sannolikheten att forskning används i policyarbete och samhällsplanering.

👉 Läs mer om projektet Nya sätt att sprida forskningsresultat

Vill du öka genomslaget för din forskning?

Handboken är framtagen för att kunna användas direkt i pågående och framtida forskningsprojekt. Den ger ett sammanhållet arbetssätt som sparar tid, sänker trösklar och ökar chansen att forskningsresultat faktiskt används.

📘 Ladda ned handboken i forskningskommunikation (PDF)

Vad tycker du?

Hur arbetar du med forskningskommunikation i dag? Vilka format fungerar bäst i dina sammanhang? Dela gärna dina erfarenheter i kommentarsfältet.

Nya format för forskningskommunikation – forskning nära beslutsfattare

TL;DR: Hur kan forskning bli mer användbar för politiker, tjänstepersoner och journalister? I projektet ”Nya sätt att sprida forskningsresultat” har tre format testats – policy briefs, nyhetsbrev och webbinarier. Resultatet visar att rätt format, rätt längd och tydlig struktur avgör om forskning når fram eller förblir osynlig.

Nya format ska föra forskning närmare beslutsfattare

Hur kan forskning bli mer användbar för politiker, tjänstepersoner och journalister? Den frågan har Waldemar Ingdahl, kommunikatör vid Institutet för framtidsstudier (IFFS), arbetat med i projektet ”Nya sätt att sprida forskningsresultat”. Resultatet är tre testbara format som gör forskning mer tillgänglig och policyrelevant.

Utgångspunkten: forskning används bara om den går att använda

Arbetet inleddes med intervjuer med forskare, kommunikatörer, politiker och journalister. Syftet var att förstå varför viss forskning får genomslag medan annan aldrig når fram, trots hög kvalitet.

– Många, särskilt politiker, efterfrågar mer policyinriktad forskningskommunikation. Forskning är en viktig del av beslutsunderlaget – men bara om den går att använda, säger Waldemar Ingdahl.

För målgrupperna handlade mycket om tid, tillgänglighet och form.

– Forskningsrapporten är det vanligaste formatet, men den är för lång för många beslutsfattare. De hinner helt enkelt inte, säger han.

Sju forskningsprojekt testades

Tillsammans med projektledare vid IFFS valdes sju forskningsprojekt ut för att ingå i försöket. Projekten handlade bland annat om våldsbejakande extremism, klimatpolitik, AI och krishantering – områden där beslutsfattare ofta efterfrågar kunskapsunderlag.

De flesta projekten befann sig i slutfasen, men enligt Waldemar Ingdahl finns det goda skäl att kommunicera även tidigare i forskningsprocessen.

– Om en fråga blir aktuell i samhällsdebatten kan det vara klokt att kommunicera policyrelevanta insikter även från projekt som inte är färdiga.

Under arbetets gång upptäckte flera forskare att även teoretiska projekt kunde få oväntad policyrelevans.

– Till och med ett mer filosofiskt projekt kunde visa sig ha praktisk betydelse, säger han.

Tre format prövades

I projektets andra fas utvecklades och testades tre korta och riktade format:

• Policy briefs
• Nyhetsbrev
• Webbinarier

Testerna följdes upp med webbstatistik, sociala medier-data, enkäter och återkoppling i chattar.

Policy briefen visade sig vara särskilt effektiv.

– En brief kan man sätta i handen på någon som är berörd av frågan. Den gör forskningen begriplig och användbar direkt.

Två längder testades. Den kortare versionen fick mest interaktion i sociala medier och valdes därför för vidare användning.

Nyhetsbrev och webbinarier som kompletterar

Medan policy briefen var navet i arbetssättet kompletterade nyhetsbrev och webbinarier kommunikationen.

– Nyhetsbreven knöt forskningen till aktuella samhällsfrågor och skapade kontinuitet. Webbinarierna blev platsen för dialog.

Webbinarier testades både som liveformat och förinspelad film. Det var liveformatet som fungerade bäst.

– När deltagarna hade anmält sig till ett visst tillfälle ökade benägenheten att faktiskt delta. Den förinspelade filmen sköts lätt på framtiden.

Strukturerad kommunikation sparar tid

Flera forskare upplevde att ett färdigt kommunikationspaket med tydliga delar gjorde arbetet enklare.

– Om man vet från början vad som ska göras, hur det ska testas och hur effekten ska mätas sparar det tid och ökar chansen att kommunikationen faktiskt blir av.

Projektet använde sociala medier, sökordsoptimerade webbsidor och direktkontakt med beslutsfattare och journalister. Ett nyhetsbrev om AI-policy fick till exempel stor spridning i Bryssel.

– En mindre riktad annonsering mot AI och inkludering visade sig vara mycket effektiv.

Ett arbetssätt som kan återanvändas

I pilotprojektet har Waldemar Ingdahl arbetat nära forskarna, men ambitionen är att formaten ska kunna användas även utan stöd av kommunikatör.

– Därför har vi tagit fram en handbok som vänder sig både till projekt med och utan kommunikatör. Enkla format kan göra stor skillnad.

Projektet finansierades av Global Challenges Foundation och genomfördes under 2024–2025.

Vill du veta mer?

Läs mer om projektet och resultaten här:
👉 Nya format ska föra forskning närmare beslutsfattare

Vad tycker du?

Hur bör forskning kommuniceras för att faktiskt användas i beslutsfattande? Dela gärna dina erfarenheter.

FAQ

Varför behövs nya format för forskningskommunikation?

För att traditionella forskningsrapporter ofta är för långa och komplexa för beslutsfattare med begränsad tid.

Vilket format fungerade bäst?

Korta policy briefs gav tydligast genomslag, medan nyhetsbrev och webbinarier kompletterade med räckvidd och dialog.

Kan även tidiga forskningsprojekt kommuniceras?

Ja. Projektet visar att även pågående forskning kan bidra med policyrelevanta insikter om frågan är aktuell.

New methods for communicating policy-relevant research. How IFFS developed effective formats to reach decision-makers, journalists, and society with research on future societal risks.

TL;DR: The project “New Methods for Sharing Research Findings with Society” tested new communication formats to make policy-relevant research more accessible to decision-makers, journalists, and the public. Long policy briefs created the strongest impact. newsletters reached the widest audience. and interactive webinars generated the highest engagement. The key insight: the right format determines whether research is noticed or ignored.

New Methods for Sharing Research Findings with Society

Developing new presentation formats is essential for communicating policy-relevant research effectively. The overarching goal of this project at the Institute for Futures Studies (IFFS) was to improve how research results are shared by creating flexible formats that work across several contexts and for different audiences.

The focus is on disseminating research that addresses future societal risks and potential solutions. More information about the project is available here: New Methods for Sharing Research Findings with Society.

Invisibility Is a Greater Risk Than Criticism

The greatest risk for research is not criticism. it is invisibility. This insight guided my work in the project. I analysed audiences. tested formats. and developed methods to make research communication more precise and impactful.

A GAP analysis showed that research reports primarily reached academics. while decision-makers and journalists found them too complex. This revealed a clear disconnect between the research output and its intended audiences.

What the Tests Revealed

The project tested three major communication formats. Each showed different strengths:

• Long-form policy briefs created the strongest impact.
• APSIS newsletters achieved the widest reach.
• Interactive webinars generated the highest engagement.

Together. these formats made communication more relevant and accessible to the people who need the research most.

Implications for Research Communicators

For research communicators and PR professionals. the conclusion is clear. the choice of communication format determines whether research becomes visible and useful. It is not just a technical choice—it is a strategic one.

The Project Ends. the Work Continues

The project is concluding. but the knowledge remains. I welcome conversations with anyone interested in strengthening the societal impact of research and finding new ways to present complex findings in an accessible format.

What Do You Think?

How do you communicate research findings. and which formats have worked best? Feel free to share experiences in the comments.

FAQ

What was the goal of the project?

The goal was to develop new presentation formats that make policy-relevant research more accessible to decision-makers, journalists and the public.

Which formats were most effective?

Policy briefs had the strongest impact. newsletters reached the most people. and webinars generated the highest engagement.

Why are traditional research reports often insufficient?

Many non-academic audiences find them too complex. which means the findings do not reach the people who could use them.

TL;DR: AI och algoritmer förändrar hur offentlig förvaltning fungerar och utmanar både demokratiska värderingar och ansvarsutkrävande. Antologin AI & Makten över besluten visar hur tekniken skapar nya slags maktstrukturer, vilka risker som uppstår och varför samhället behöver återta kontrollen genom transparens, etik, öppen källkod och algoritmisk revision.

Makten över AI:s och algoritmers roll för offentlig förvaltning och demokrati

Text: Waldemar Ingdahl
Projekt: Algoritmer i offentligt beslutsfattande

Informationstekniken utvecklas snabbt. särskilt inom AI och algoritmer som både förändrar och utmanar demokratin. samt dess maktutövning och transparens. Antologin AI & Makten över besluten – vad alla borde veta om algoritmer i offentlig sektor (8tto 2024), redigerad av Maja Fjaestad och Simon Vinge, samlar skribenter från sjukvård, media och akademi för att belysa hur tekniken påverkar verksamheter och individer.

Teknikens politiska och sociala sammanhang

Inom forskningsfältet Science, Technology. and Society (STS) betonas att teknik och politik är sammanflätade. Teknik är aldrig neutral utan inbäddad i sociala och politiska sammanhang. Algoritmer och AI blir därför maktinstrument som formar framtidens samhälle genom att påverka resursfördelning, hur beslut fattas och hur medborgarnas vardag organiseras.

Ett centralt tema i boken är att tekniska beslut ofta uppfattas som objektiva, men i praktiken kan de reproducera ojämlikheter och befintliga maktstrukturer. Bias i träningsdata kan exempelvis leda till diskriminering, vilket redan orsakat felaktiga myndighetsbeslut. Datadrivna system riskerar att cementera fördomar och felaktigheter även genom ren obetänksamhet.

Offentlig sektor som garant för demokratiska värderingar

Bokens essäer poängterar att offentlig sektor har ett särskilt ansvar för att algoritmer används på ett sätt som överensstämmer med demokratiska principer. Tekniken måste förstås som ett system för maktutövande, inte enbart ett verktyg, vilket kräver att beslutsfattare behärskar tekniken och förstår dess långsiktiga effekter.

Juridik, administration och teknik behöver väga lika tungt, även när effektivitet lockar och tekniken framstår som en snabb lösning.

Återta kontrollen över algoritmerna

Demokratin måste återta kontrollen över sina algoritmer. Det innebär att undvika att ge privata aktörer för stort inflytande över utveckling och användning av AI inom offentlig sektor. Transparens och ansvarsutkrävande hotas när koden inte är öppen för granskning.

Därför lyfter boken fram vikten av att offentlig förvaltning ska kunna utforma, förstå och koda systemen den använder. ”Open source”-algoritmer är en del av lösningen eftersom de ökar insynen och skapar möjligheter för samarbete mellan civilsamhälle. akademi och myndigheter.

Etiska principer och en AI som går att förklara

Offentlig sektor behöver etiska riktlinjer och system som är förklarliga, så kallad Explainable AI. Detta är avgörande för att förstå myndighetsbeslut. möjliggöra överklaganden och undvika att tekniken undergräver demokratiska processer.

Boken ger flera exempel där det gått fel. såsom Post Office-skandalen i Storbritannien och Göteborgs stads felkodade algoritm för skolplacering. I båda fallen saknades förståelse, öppenhet och ansvar.

Framtidens möjligheter och hot

Algoritmer kan bidra till att lösa komplexa samhällsproblem, från folkhälsa till klimatförändringar, genom att analysera stora datamängder. Men samtidigt skapas nya risker i form av filterbubblor, dataläckor och bristande kontroll över beslutsprocesser.

Vad historien lär oss om teknikreglering

Varje tekniksprång väcker frågor om kontroll. Lagstiftning och politisk styrning har historiskt varit effektiva verktyg för att reglera ny teknik. Boken argumenterar för att AI och algoritmer behöver tydliga ramar för att säkerställa att de tjänar samhällsnyttan.

Ett centralt förslag är algoritmisk revision. en opartisk funktion som granskar och säkerställer att algoritmer gör det de påstår. Analogt med dagens ekonomiska revision skulle detta kunna stärka tilliten och frigöra teknikens potential.

Slutsatser från AI & Makten över besluten

Framtiden för AI är inte given, den formas av värderingar. institutioner och styrning. Sverige har möjligheten att vara en föregångare genom att återta kontrollen över algoritmer och använda dem som verktyg för samhällsnytta och demokrati.

Vad tycker du?

Hur bör offentlig sektor hantera AI och algoritmer? Vilka risker ser du mest akut? Dela gärna dina tankar.

FAQ

Vilka är riskerna med algoritmer i offentlig sektor?

Boken lyfter bland annat bristande transparens, inbyggda bias och risk för felaktiga beslut som viktiga utmaningar.

Vad innebär Explainable AI?

Det handlar om att myndigheter och medborgare ska kunna förstå hur ett algoritmiskt beslut tagits.

Varför behövs algoritmisk revision?

För att säkerställa ansvar, korrekthet och för att bygga tillit till hur teknik används i offentlig förvaltning.

Nya sätt att sprida forskningsresultat – Så skapade vi bättre genomslag för policyrelevant forskning

TL;DR: Projektet ”Nya sätt att sprida forskningsresultat” har utvecklat och testat nya format för att göra policyrelevant forskning mer träffsäker och tillgänglig för beslutsfattare, journalister och allmänheten. Resultaten visar att långa policybriefs ger störst genomslag. Nyhetsbrev ger bäst räckvidd och webbinarier skapar mest engagemang. Slutsatsen är tydlig. Väl valda format avgör om forskning märks eller försvinner.

Nya sätt att sprida forskningsresultat

Utvecklandet av nya presentationsformat är avgörande för att nå ut med policyrelevanta forskningsresultat. Det övergripande målet med projektet är att förbättra kommunikationen av forskning som bedrivs vid Institutet för framtidsstudier (IFFS). Arbetet syftar till att skapa flexibla, träffsäkra format som kan användas i flera sammanhang och som fungerar för olika målgrupper.

Fokus ligger på att nå ut med policyrelevant forskning kopplad till framtida samhällsrisker och möjliga lösningar. Mer information om projektet finns hos IFFS: Nya sätt att sprida forskningsresultat.

Osynlighet är en större risk än kritik

Den största risken för forskning är inte kritik, det är osynlighet. Det är utgångspunkten för mitt arbete i projektet ”Nya sätt att sprida forskningsresultat”. Jag har analyserat målgrupper, testat format och utvecklat metoder som gör forskningskommunikationen mer träffsäker.

GAP-analysen visade att rapporter främst nådde akademiker, medan beslutsfattare och journalister uppfattade dem som för komplexa. Resultaten pekade tydligt på ett avstånd mellan innehåll och mottagare.

Vad testen visade

Tre typer av format testades och resultaten gav en tydlig väg framåt:

• Långa policybriefs gav mest genomslag.
• APSIS-nyhetsbrev gav bäst räckvidd.
• Interaktiva webbinarier skapade starkast engagemang.

Tillsammans gjorde de kommunikationen mer målgruppsanpassad, mer relevant och mer användbar för dem som verkligen behöver forskningen.

Vad betyder detta för forskningskommunikatörer?

För forskningskommunikatörer och PR-chefer är slutsatsen tydlig. Format och analys avgör om forskning märks eller försvinner. Att välja rätt format är inte bara ett tekniskt beslut, det är ett strategiskt val som avgör om resultaten når sin fulla samhällsnytta.

Projektet avslutas, arbetet fortsätter

Projektet närmar sig sitt slut, men kunskapen lever vidare. Jag delar gärna insikter med dig som vill stärka forskningens genomslag och hitta nya sätt att göra komplex forskning begriplig och relevant.

Vad tycker du?

Hur arbetar du själv med att sprida forskning, och vilka format har fungerat bäst? Dela gärna dina tankar i kommentarsfältet.

FAQ

Vad är målet med projektet?

Målet är att utveckla presentationsformat som gör policyrelevant forskning mer tillgänglig för beslutsfattare, journalister och andra viktiga målgrupper.

Vilka format fungerade bäst?

Policybriefs gav störst genomslag, nyhetsbrev nådde flest och webbinarier skapade mest engagemang.

Varför räcker inte traditionella forskningsrapporter?

Många målgrupper upplever dem som för komplexa, därför behövs mer anpassade format.

Transhumanism och framtidens människa: AI, kryonik och nootropika

Transhumanism: Framtid eller fantasy?

Kanske är Star Wars inte så främmande längre – med nedfrysning, tankekraft och ett samhälle där olika varelser samexisterar i en slags sjudande Mos Eisley Cantina-tillvaro?

I det här samtalet från Heja Framtiden guidar transhumanisten Waldemar Ingdahl oss genom ämnen som kryonik, AI-etik, nootropika och livsförlängning. Vad är möjligt – och vad är moraliskt försvarbart?

🚀 Kan vi lura döden?

Transhumanismen handlar om att överskrida människans biologiska begränsningar. Genom teknik som AI, genetisk modifiering och kroppslig augmentation vill man förbättra vår kognition, förlänga livet – kanske till och med besegra döden.

Men med de tekniska möjligheterna väcks också frågor: Vem får tillgång? Vad händer med mänskliga relationer? Och hur styr vi tekniken etiskt?

💊 Tankekraft, kryonik och AI

• Nootropika – ämnen som förbättrar minne, fokus och inlärning.
• Kryonik – att frysa ner kroppen efter döden i hopp om framtida återupplivning.
• AI-etik – hur vi formar intelligenta system att fatta moraliska beslut.

🤖 Ett framtidssamhälle i sikte

Med blicken mot framtiden ser vi ett samhälle där människor, förbättrade människor och maskiner lever tillsammans. Är det science fiction – eller science fact?

💭 Vad tänker du?

Hur skulle ett liv utan åldrande förändra samhället? Kan vi lita på att AI kommer att fatta etiskt hållbara beslut? Och var går gränsen för hur mycket vi får – eller bör – förbättra våra egna kroppar och hjärnor med teknik?

Transhumanismen väcker stora frågor. Vad tycker du? Kommentera gärna eller dela dina tankar vidare.