tisdag 25 november 2014

Skatteparadis är bra för skattemoralen

Gång efter gång så brukar det bryta ut upprörda debatter om att Sverige och andra högskatteländer förlorar skattemedel då privatpersoner och företag flyttar sina resurser och skattar i länder med lägre skatter. Nu senast gäller det Luxemburg, där storfurstendömet ska ha hjälp företag att placera om pengar av skatteskäl.

Nu brukar skattekonkurrens inom EU ändå vara en relativt enkel historia, de större länderna får som de vill. Jamie Collier skrev för ungefär ett år sedan en intressant skrift för brittiska tankesmedjan IEA om skatteparadisens roll. Det är rätt lätt att bli ett skatteparadis nuförtiden, något som utmärker samtiden är att löneskatter, inkomstskatter, konsumtionsskatter och kapitalskatter är mycket höga. Andra skatteparadis är självständiga småstater, ofta önationer, som har svårt att konkurrera på särskilt mycket annat.

Svenska kommentatorer brukar berömma skattelättnaderna under regeringen Reinfeldt, men sanningen att säga var sänkning nog mer relativ. Alla andra länder har höjt till svensk nivå.

Collier undersöker några olika tänkvärda vinklar: om inte möjligheten att flytta över kapital fanns, skulle troligen bolagsskatterna behöva stiga därför att fler storföretag skulle välja att flytta definitivt och därmed bidra med mindre. Särskilt Sverige, med kronjuveler under svensk konvenensflagg, skulle känna av det.

Möjligheten att flytta pengar sätter förstås press på hur skatterna kan vara, inte minst ur ett Wicksell-effektivt, där Lars Söderströms skrift om hur ekonomen Knut Wicksell tolkade rättviseprincipen är intressant läsning.

Collier pekar att innovationer att finansiella tjänster sker i länder som ansamlar kapital. De finansiella tjänster kan sedan alla andra länder dra nytta av också.

Signalerna från dagens skattedebatt borde ge finansminister Magdalena Andersson en hel del bekymmer. Det är uppenbart att många stora företag med kopplingar till Sverige har mycket kapital i ladorna, men de gör inte några investeringar, trots att räntorna ligger på noll. Istället är det relativt lönsamt att söka efter finansiella tjänster med låg beskattning. Det är signaler om problematiskt läge i världsekonomin, som skatteparadisen hjälpt till att ta fram.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

måndag 24 november 2014

Mitt är ditt i delningsekonomin


Tidningen Entreprenör nummer 9 finns ute för försäljning. Läs mer om den nya delningsekonomin i artikeln Mitt är Ditt AB, fungerar det i praktiken? Hur blev delningsekonomin en supertrend? Hur kan du byta varor och tjänster på ett effektivt sätt? Hur påverkar den nya tekniken företagandets villkor?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

fredag 21 november 2014

Lagring eller molnet?

I TechWorld den 20 november 2014 undrar jag när lokal lagring eller molnet är bäst? Vilka nyheter finns på marknaden?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Intressant

tisdag 18 november 2014

Gruvbranschen: robotar och råvaror

Hur utvecklas gruvnäringen? Dagens Industris bilaga Fokus Gruvindustrin: för alla led i gruv- och mineralbranschen av den 13 november 2014 undersöker en bransch under omvandling.

Läs mer om:

  • Nya arbetsmiljöutmaningar för gruvan Gruvor har ett oförtjänt dåligt rykte som farlig arbetsmiljö. Dagens gruvor möter andra sorters utmaningar, som gamnacke och terminalarm.
  • Råvaror, den grundläggande potentialen Efterfrågan på råvaror styrs av långsiktiga trender och investeringar i produktion och kan därför vara en säkrare del av investeringsportföljen.
  • Gruvmaskinerna allt smartare Framtidens gruvmaskiner har krav på sig att bli smartare, mer effektiva och mer självständiga. Kommer det i framtiden att finnas människor i gruvan under jord?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

fredag 14 november 2014

Sweden pushes for research to boost industry

I write on November 13th 2014 in Chemistry World, the journal of the Royal Society of Chemistry about the new government in Sweden. Prime Minister Stefan Löfven's first budget provides some changes for research and higher education. Read the analysis Sweden pushes for research to boost industry. I also interview minister Helene Hellmark Knutsson and some representatives from Swedish academia.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

tisdag 11 november 2014

Nördcafé på Tekniska museet: vad är transhumanism?

Hur kan man med teknikens hjälp utveckla människolivet och människans förmågor? Kom och lyssna på Tekniska museet den 12 november kl. 18:00.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

söndag 9 november 2014

Urban Express, räcker en bra berättelse för framtiden?

Boken Urban Express av Per Schlingmann och Kjell A. Nordström ställer åter den viktiga frågan: får talang kapitalet att dansa? I Sundsvalls Tidning recenserar jag boken den 9 oktober, Staden som samtidens motor. Kan boken själv peka på skillnader i hur samhället såg ut i slutet av 1990-talet, när boken Funky Business kom, och hur vår samtid i mitten av 2010-talet ser ut?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

lördag 8 november 2014

Lean: den smala vägen till exponentiell framgång


Maximera värde, minimera slöseri och ta bort alla delar som inte skapar ett mervärde åt kunden är filosofin bakom Lean Production. Produktionssättet omformar hur tillverkningsindustrin arbetar och vilka sorters jobb som skapas. Nu används den oftare även av serviceindustrin och den offentliga sektorn.

I tidskriften Mooria berättar jag om hur Toyota Production System förändrade världens sätt att tillverka varor, men även tjänster. Är det nu dags även för institutioner? Läs mer i Lean: den smala vägen.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

torsdag 6 november 2014

Knark, man växer ifrån det

Maia Szalavitz är en journalist som själv varit beroende av heroin och nu skriver om neurovetenskap och beroenden. Hon lyfter i sin artikel upp en tänkvärd fråga, de flesta som blir beroende av narkotika växer ifrån det.

Det låter lättsinnigt till en början. Den folkliga bilden av hur man slutar med ett beroendes är antingen ett omskakande tvärt där narkomanen eller alkoholisten vägledd av en mycket fast hand efter en tid av svåra abstinensbesvär blir "fri" eller "hög på livet". Alternativet är att dö med en kanyl i armvecket på Centralens toalett eller kvävningsdöden på lungcanceravdelning hos PC Jersilds "Babels Hus".

Fast den bilden stämmer inte, skriver hon. Vid 35 års ålder har hälften av dem som fick en diagnos om alkoholism eller narkotikaberoende som tonåringar eller i tjugoårsåldern slutat, enligt en studie av 42.000 amerikaner. Bara en fjärdedel av dem som slutade hade sökt någon form av hjälp, vilket Szalavitz konstaterar betyder att beroende är en av de mentala störningar som har högst grad av tillfrisknande.

Varför diskuteras det här så sällan? En historisk tillbakablick finns här. En del växlar troligen sitt beroende som i fallet snus och e-cigaretter eller går i perioder, men Szalavitz teori är också rimlig, det finns en bias hos läkare och journalister som påverkar hur de uppfattar beroendefrågan i samhället.

De ser ju främst de personer som har den största beroendeproblematiken, de värsta problemen och skadeverkningarna, och då verkar det som om ett hårt förbud kan vara en rimlig lösning. Alla dem som växer ifrån sina beroenden ser de inte, för de kommer inte in på akuten eller i polisrapporten. Just den faktorn kan vara viktig att ta med när en rimlig politik ska utformas.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

måndag 3 november 2014

Optogenetik lyser upp hjärnan


I Modern Psykologi nummer 9/2014 (sidorna 70-71) skriver jag artikeln Den upplysta hjärnan om optogenetikens utveckling.

Optogenetiken är en ljusteknik med vilken man kan bestämma när celler i hjärnan är aktiva och inaktiva och jämföra det med våra beteenden. Det kan ge ny förståelse av tillstånd som depression och autism. Vilka effekter kan teknik ge, är det möjligt att styra sinnestillståndet? Vad kan tekniken säga om vårt sinnes natur?

Artikel skildrar hur optogenetiken har nyanserats sedan begreppet formades av Karl Deisseroth i mitten av 2000-talet. De stora förhoppningarna att utveckla en direkt terapi från optogenetiken har ännu inte infriats då vetenskapens syn på hjärnan förändrats. Däremot är optogenetiken en utmärkt teknik för att underlätta forskningen på hjärnan.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

Twingly Rank

Twingly BlogRank

PageRank

PageRank Checker

NetworkedBlogs

Bloggintresserade

Knuff

Bloggtoppen

Blogg listad på Bloggtoppen.se

Map

Topblogarea

Vetenskap bloggar

BlogPing

bloggping

Bloggar

Bloggar - Topplista

BloggRegistret

BloggRegistret.se

Bloggfavoriter

Commo

Blogg

Svenska sajter

SvenskaSajter.com - Den ständigt växande länkkatalogen

Ping Frisim

Pinga Frisim

Creeper

Creeper

MediaCreeper

MediaCreeper