onsdag 8 november 2017

Bonobo ett föredöme?


Det finns en vurm för “det naturliga” i samtiden. Det har jag tagit upp tidigare om den lyckliga stenåldern, apan som människans spegelbild och i biologismen om att det skulle finnas ett ursprungligt sätt som människan borde leva på. Sanningen att säga har människan alltid lekt gud, vilket är det som gör människan till människa.

Därför läste jag med stort intresse The Naked Bonobo av Lynn Saxon och recensionen av den som Edward Clint skrivit.

Bonobo, mer sällan kallad dvärgschimpans, är den människoapa är närmast släkt med människan. Saxon påpekar att bonobon blev schimpansens avbytare när bilden av dessa inte stämde med den fredliga växtätaren som människan borde efterlikna. Schimpansen blev alltför mänsklig. Det visar sig dock att även studiet av bonobon har sina problem. De lever djupt in regnskogarna och är svåra att studera. Ofta har forskarna lockat till sig djuren med utfordringsstationer och studerat yngre individer i en situation som skiljer sig mycket från vad djuren oftast upplever. Där uppstod bilden av bonobon som ett fredligt polyamoröst kollektiv på Söder, fast med mer hår.

Det är inte fel på polyamorösa kollektiv, oavsett hårmängd, problemet är när bilder av moraliska eller ideologiska skäl står i vägen för vetenskapliga observationer och dessutom påverkar samhället från dessa felaktiga grunder.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

lördag 28 oktober 2017

Nätpolitiken bortom integriteten

Det brukar regelbundet dyka upp skräckvisioner i offentligheten om det inflytande som Facebook och Google har över människors liv. Ibland välmotiverat men även till följd av eftertankens kranka blekhet hos opinionsbildarna över att mer allmängiltiga frågor om integritet och öppenhet föll ifrån samhällsdebatten. I Nätpolitiken bortom integriteten den 28 oktober skriver jag i Frihetssmedjan om hur politik och digitalisering passar ihop.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

tisdag 17 oktober 2017

TransVision 2017 in Brussels


On November 9th 2017 I will give a speech on technological development in Sweden and Europe and the politics of emerging technologies at the TransVision2017 in Brussels. The conference will be held at the Muntpunt Grand Café.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

söndag 15 oktober 2017

Sammandrag politik och teknik GAL-TAN Arholma

Av Moralist - Eget arbete, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=4269104

Nedan följer en kort sammanfattning av Waldemar Ingdahls tal på Arholma GAL-festival.

GAL-TAN skalan omtalas idag men den är inte fullt så ny. Redan på 1970-talet fanns diskussioner om att debatten om ekonomisk styrning i samhället inte var nog för att beskriva politikens positioner. Det fanns även utrymme för att diskutera identitetsvärden och graden av frimodighet. Ett exempel är Nolan-diagrammet som skapades 1969 av David Nolan och som sedan ledde till utvecklingen av Världens minsta politiska test. Testet var det första som pekade på fler positioner i det politiska spektrumet än höger och vänster.

I mycket var testet en gimmick för att utmana allmänhetens uppfattningar i en tid av stillastående positioner inom politiken. En bred socialdemokrati stod ställd emot en lika bred liberalkonservatism, där vänstern förordade stor stat och stora fack och högern förordade stark stat och stora företag. Förvaltning av fördelning motsvarades av att maximera national champions, “går det bra för Volvo, går det bra för Sverige”. Frihet att välja det som är bra motsvarades av frihet att välja det som ger ekonomiskt värde. Enighet runt köttgrytorna motsvarades av enighet mot gemensamma fiender.

Både inom högern och vänstern blev GAL-TAN skalan synlig vid millennieskiftet. Berlinmurens fall och 90-talet var omtumlande, inte bara för geopolitiken utan även genom teknisk och social utveckling. Globaliseringen tog fart och stärktes av återupplivade regionala samarbeten. Generella teknologier förändrade livsvillkoren för de flesta. Kulturkriget hade fallit ihop och de konflikter som tidigare stått centrum hade svårt att samla entusiasm. På många sätt kan 1999 kallas för ett andra “68”, en tidpunkt som definierade politiska mål, vilka frågeställningar och tänkare som skulle ses som centrala och även metoderna för att genomföra sin politik. Nätverksteorin påverkar tillsammans med begrepp från rebel sell, ProAm och makerrörelsen. Det materiella överflödet gav möjlighet att göra sin grej under ansvar. Hoppers lag, att det är lättare att be om ursäkt än att be om tillstånd, öppnade för snabba förändringar. Öppen teknik, införseln av soft law och best practice blev viktigare sätt för att påverka.

En stor förändring i GAL-riktning var att företagandet gick från fabrikör till hipster. Det gav post-etniska, post-nationella, post-heteronormativa och även post-kapitalistiska värderingar ett större spelrum. Trots en vurm för småföretagaren på ett abstrakt plan hade politiken svårt att passa in utvecklingen i sina mallar. Där tidigare många var rädda för att “sälja ut”, förstod fler att det inte är formen utan konsekvenserna som är viktiga för en verksamhets värden. Kultur först, ekonomi sedan och politik sist? Motsvarande skedde även inom kulturen.

Redogörelse för hur samtida utveckling inom Artificiell Intelligens, digitaliseringen, sakernas internet, den uppkopplade omgivningen, förstärkt verklighet, neurovetenskap, bioteknik o.s.v. påverkar samtiden.

GAL-TAN skalan gäller även inom teknikpolicy. Vem styr teknikutvecklingen utifrån den? Vem samlar in, besitter och äger data?

Politiken är oftast en eftersläntrare till samhället, vilket är tydligt i hur partier, tankesmedjor och tänkare vänder sig mot att idédebatten förändras. GAL-TAN skalan skulle förändra politiken men utan den kan inte viktiga frågor om samtiden besvaras. Den som ser möjligheterna kommer att kunna forma dem.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

söndag 8 oktober 2017

Artificiell Intelligens. Varning för hype?

Artificiell intelligens är en epokgörande generell teknologi. Det betyder inte att allt som sägs om den är sant. På Medium den 8 oktober 2017 tar jag upp några av fallgroparna i artikeln AI. Varning för hype? Utan kunskap om vad som är rimligt om AI kommer samhällsdebatten att handla om det orimliga.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

torsdag 5 oktober 2017

Introduction to transhumanism


Cosmic Tortoise is a (Mostly) Rational exploration of Ideas, Science, Technology, Philosophy, Society; Musical performances; the Sensible and the Nonsensical; everything between and beyond.

Waldemar Ingdahl is the guest of episode 11 of Cosmic Tortoise and is interviewed by Ryan Ferris on the topic of transhumanism. Listen here for an introduction to the ideas in Dreams of transhumanism.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Intressant

söndag 10 september 2017

Universalism mot brutalism


Det görs mycket sökande efter mening i dessa dagar då liberalkonservatismen spelat ut sin roll. Ibland så förs tanken om den stora statens återkomst fram, men den känns för behändig då den ska återkoppla till gamla strider. Året är inte längre 1983. Framförallt är det tydligt att även det som tidigare kallats konservatism, liberalism, libertarianism, socialliberalism etc. har splittrats. Värst gick det för konservatismen. Den är som egen politisk riktning illa ute, om inte t.o.m. borta. Även libertarianismen är illa ute, där bristen på idéer lett till en tom antisocialism.

Jeffrey A. Tucker beskriver i Against Libertarian Brutalism grundproblemet, att GAL-TAN skalan verkligen skär igenom alla idériktningar. De som Tucker kallar för humanitärer och brutalister passar till beskrivningarna.

Brutalismen är en liknelse Tucker använder från arkitekturbegreppet med samma namn, att använda skellettet av en teori utan sammanhang och överför det till politiken. Det blir då ett slutet system. Försiktigt har det kallats för tårtlibertarianism, men det begreppet kommer inte till kärnan som Tucker visar i An Aesthetic of Liberty. Nämligen att friheten bör syfta till en blomstrande samhälle. Det är därför som inte offentliga platser inte bör styras som privat egendom. Det ger snarare staten en oinskränkt makt då det släpper tanken på att skilja på stat och samhälle och styre under allmänna lagar.

Bristen på visioner inför framtiden har spelat en viktig roll och de fem punkterna Tucker föreslår i en ljus syn på människans utveckling, sluta tro att fiendens fiende är en vän, arbeta för fred och mindre våld, stå emot masshysteri och kämpa för emancipation är en bra början. Frågan är dock om ett sådant politiskt projekt på 2000-talet leder till ett förnyelse bortom 1900-talets liberalism? Framtidens idéer behöver utvecklas.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

Bonobo ett föredöme?

Det finns en vurm för “det naturliga” i samtiden. Det har jag tagit upp tidigare om den lyckliga stenåldern , apan som människans spegel...