lördag 28 mars 2015

Earth Hour och nattens död

Manifestationen Earth Hour handlar om energi men det finns en annan fråga som behöver belysas: ljuset i sig. Jag skriver på Medium om Nattens död om hur det ständiga ljuset från städerna påverkar ekologin, det endokrina systemet och människans psykologi.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

fredag 27 mars 2015

Flygplan och automatisering

Den hemska flygkraschen med ett flygplan från bolaget Germanwings väcker frågor om säkerheten. Jag skriver i Aftonbladet den 27 mars 2015 i Låt Kapten Robot ta över spakarna om hur informationsteknik och automatisering alltmer påverkar flyget, är det kanske till och med dags att låta maskinerna spaka planet helt och hållet? Kan risken vara högre om mänskliga piloter flyger planet i cockpitens alltmer komplicerade tekniska miljö?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

söndag 22 mars 2015

Anticipating the future of politics

Anticipating tomorrow's politics is a book taking as its starting point the observation that technology has the potential to radically transform politics. The book can be found for purchase from various sources on this website. I contribute with Anarchy beyond socialism and capitalism.



Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

lördag 21 mars 2015

Anticipating tomorrow's anarchy


Anticipating tomorrow's politics is a book taking as its starting point the observation that technology has the potential to radically transform politics. The observation is simultaneously inspiring and frightening.

Edited by David Wood, the book is available from Amazon.

Accelerating technology is already in the process of radically transforming many other areas of life – including education, entertainment, health, transport, the environment, and warfare. Some of these changes are highly beneficial; others are deeply troubling. In yet other cases, the implications remain unclear. So it is with the changes that technology can bring to politics. Technology can change politics in ways that are variously beneficial, troubling, and hard to fathom.

The relationship runs both ways. Just as technology can alter politics, so also can politics alter technology. The speed and direction of technological adoption is strongly influenced by social and psychological factors, by legislation, by subsidies, by incentives, and by the provision or restriction of public funding. Political action can impact all these factors, either for better or for worse. Anyone who cares about the future of technology needs, therefore, to care about the future of politics.

These bidirectional overlapping sets of influences – politics impacting the development and deployment of technology, and technology impacting the evolution and effectiveness of politics – deserve a greater share of our collective attention. They merit a higher priority in the overall global conversation about the future of society. That’s for two reasons.

First, accelerating technological progress has the potential to transform lives in the next ten years more profoundly than in any preceding ten year period in history. Radical technological changes are coming sooner than most politicians appreciate. Technology fields such as nanotechnology, synthetic biology, renewable energy, regenerative medicine, brain sciences, big data analytics, robotics, and artificial intelligence, are all undergoing rapid evolution. Improvements are feeding further improvements, in compound positive feedback cycles. Together, these technologies will change society in unexpected ways, disrupting familiar patterns of industry, lifestyle, and thinking.

But second, alongside the potential for exceptional benefits from these changes for both the individual and society, there is the potential for tremendous risk. The potential risks – like the potential benefits – are hard to anticipate with any confidence. Collectively, we need to improve our powers of anticipation, and to deepen our resilience in readiness for surprise developments. We need to learn to look with greater perception into the set of possible future scenarios. Improved foresight will increase our ability to spot potential oncoming threats (before they become too damaging) and potential major opportunities (before they slip outside of our collective grasp due to inaction on our part). And once we notice these major change factors ahead, we need to become better at making these future scenarios vivid, so that society as a whole includes these factors in the global dialogue. This book is dedicated to these tasks.

I my chapter Anarchy beyond socialism and capitalism, I describe how concepts of open source software, internet connectivity, 3D-printer technology, cryptocurrencies and micro markets are changing the concept of society.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Intressant

onsdag 18 mars 2015

Transhumanismen framtidens filosofi

Vad är transhumanismen? Hur fungerar dagens teknik? Vilka värderingar bör vägleda tekniken? Vad är en människa? Hur borde mänskligheten utvecklas? Transhumanismen ger några av svaren.



Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Intressant

tisdag 17 mars 2015

Den nya rymdkapplöpningen handlar om utveckling

Fotografi ISRO

Jag skriver i OmVärlden magasin den 17 mars 2015 om hur rymdkapplöpningen bytt karaktär. Läs mer i artikeln Så driver Indien, Brasilien och Etiopien utvecklingsarbete från rymden.

Länder som Kina, Indien, Brasilien och Etiopien tar allt mer för sig och använder rymdfarten på ett nytt sätt: för att främja utvecklingen mer än flaggor och fotavtryck.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

tisdag 24 februari 2015

3D-printers: Cornucopia or Pandora’s Box?

We could begin to see a revival of manufacturing in the United States and Europe, when 3d printing is becoming increasingly productive, affordable and accessible.

I write 3D-printers: Cornucopia or Pandora's Box in CapX on February 23rd 2015. It is an article on the policy of 3D-printers that considers that the first hype of the 3D-printers peaked about a year ago. Headlines promising restored manufacturing have become less common. What can we realistically expect from the technology? What effects will it have on the patent system? What role will open source play? Which industries will it disrupt?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

måndag 23 februari 2015

Mitokondriebyte räddar liv

Mitokondrien är ett slag organ för kroppens celler, en organell. Det finns en teori inom vetenskapen att mitokondrierna ursprungligen var bakterier som nu blivit en del av våra celler. Transplantation av mitokondrier är en fortsättning av den naturliga processen att cellen tar till sig organismer utifrån. Människokroppen förändras, skillnaden är hastigheten.

I morgon, tisdagen den 24 februari, så röstar brittiska överhuset om mitokondriebyte ska tillåtas. Storbritannien är det första landet som uttryckligen röstar om en lag som tillåter transplantation av mitokondrier, efter en omfattande debatt i samhället. Lord Carney, tidigare ärkebiskop av Canterbury, försvarar mitokondriebyte.

En del brittiska kommentatorer har klagat på att det varit för mycket debatt, men debatt är bra därför att de länder som förbjudit behandlingen har ofta gjort det efter snabb moralpanik hos lagstiftarna. I till exempel USA, Australien och några andra länder i Europa så är mitokondriebyte inte olagligt, men det finns ingen lag som reglerar det.

Molekylärbiologen Henrik Brändén sticker hål på tanken att transplantation av mitokondrier skulle betyda att barnet har tre föräldrar. Det är ungefär som att säga att du blir förälder till någon du donerar en njure till, för ditt DNA följer ju med. Brändén motsätter sig mitokondriebyte med det argument som oftast används mot alla innovationer: känner inte till alla effekter av tekniken och innan dess så bör den inte vara tillåten. Fast vi kommer inte att få full kunskap om tekniken, särskilt inte om den inte sätts i praktiken och en etisk kommitté kan vara hur väl sammansatt som helst men den kommer inte heller att få fullständig kunskap.

Det var trevligt att kunna hjälpa Hannes Sjöblad med råd och dåd i att skriva en replik för att tillåta mitokondriebyte i Sverige. I Sverige har Statens Medicin-Etiska Råd SMER hittills sagt nej till transplantationerna. 

Erfarenheter från genteknikdebatten pekar dock på att det inte är fakta som är huvudproblemet, utan grundläggande värderingar och moraliska resonemang. Rädslan för kloning av människor driver debatten, men kloning är inte kopiering. En klonad person har samma gener som donatorn, punkt. Tyvärr används ofta arvsmassan som en sekulär ersättning för själen i samhällsdebatten och man antar att den fastställer människans identitet och natur. Men människans värdighet sitter inte i generna och vi behöver en debatt som inte hänger upp sig på tekniken, utan istället handlar om människosynen eller vad tekniken ska användas till.

Mitokondriebyte är i längden bara en försmak av framtidens bioteknik; innerst inne handlar det om vad en människa är och kan bli. Och just den aspekten kommer främst fram i vardagens små beslut, som ett par blivande föräldrar som inte vill att deras barn ska lida.


söndag 22 februari 2015

Ozonhålet ökar eller minskar?


Inför klimatkonferensen i Lima nyligen så kom nyheten att hålet i ozonlagret är på väg att läkas, tack vare Montrealprotokollet från 1987 som stoppade användningen av klorfluorkarboner CFC. Det måste tas med en nypa salt, för nyheten från NASA tar upp en liten förändring i nivån av ozonet och framförallt på norra halvklotet. Den stora skrämselhickan på 80-talet gällde ju hålet över Antarktis.

Ozonhålet är som störst under våren i Antarktis (den stäcker sig från september till början av december) då starka västliga vindar börjar cirkulera runt kontinenten. Innanför denna polarvirveln faller halten av ozon med 50 procent i nedre delen av stratosfären. Fast det är svårt att se ett mönster i ozonhålet, två studier vid samma tidpunkt pekar på tecknen på återhämtning inte finns där och så sent som 2011 talade WMO om att hålet var rekordstort.

För forskningen vet inte hur stort ozonhålet över Antarktis brukade vara på våren före CFC-gaser började användas, bara att det varierar år från år, eller hur mycket som gaserna spelar in. Det är svårt att säga i efterhand då det rör sig om så kort tid, förändringar kan ta längre tid än årtionden.

Vi måste tänka på att ljusförhållandena på våren så långt söderut på Jordklotet är samma som långt norrut. Det är mörkt den mesta tiden på dygnet och det över en kontinent som bebos av pingviner och några forskare. De sydligaste delarna av Patagonien och Nya Zeeland får kanske 12 procent mer ultraviolett ljus än normalt, vilket motsvarar nivåerna några hundra mil norrut. Hudcancer är vanligare förkommande norrut, och hudcancern i Australien, Sydafrika och Sydamerika har en viktig riskfaktor: europeiskt ursprung. Rapporterna att grodorna dog visade sig bero på en svampinfektion spridits från Afrika.

Montrealprotokollet var relativt lätt att förhandla. Det rörde en specifik grupp gaser, med begränsad användning från ett begränsat antal tillverkar som ändå hade vettiga substitut på gång. De ekonomiska och sociala kostnaderna blev förstås relativt låga. Politiken spänner ofta kärran framför hästen, för att sedan kunna peka på att det skulle vara den förda politiken som har åstadkommit förbättringarna.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

söndag 15 februari 2015

Politikens smedja: en disruption av flödet


I serien Politikens smedja har vi följt tankesmedjans utveckling från en akademiliknande organisation i mitten av 1900-talet, till en publicistisk organisation på 1970-talet, till strategisk aktivism genom skapandet av olika Do tanks samt strumpdockornas genombrott de första åren på 2000-talet. Det är en miljardindustri. Nu befinner vi oss i mitten av 2010-talet och nya förändringar är på gång, kanske en fjärde generation börjar att ta form.

Tankesmedjornas rötter i det akademiska arbetssättet omvandlades av den andra generationen till att bli intellektuella produkter med lång hylltid. Det ska gå att plocka fram en gammal rapport eller bok och relativt enkelt börja använda den i samtidsdebatten. Internets genombrott betyder att materialet oftast hittas genom sökningar på nyckelord. Sakta, sakta så kliver idéerna in i samhällsdebatten. Trägen vinner, en skrift kan vara för klarsynt eller framåtblickande för sin samtid och få sitt genombrott först många år efter publiceringen.

Redan här finns det skäl att fundera på vilka antaganden som görs kring offentligheten på 2010-talet. Flödet, det snabba innehåll som media, bloggar, social medier producerar är inget som man googlar på i efterhand. Materialet är oftast avsett att konsumeras i ögonblicket, det är sällsynt att ämnet i en krönika kan tas upp många år efter publicering. Det kan vara svårt att hitta den där superintressanta Facebookuppdateringen som gjordes för några år sedan. Den snabba omsättningen präglar samtiden.

Den första och andra generationen upplevde i mitten av 2000-talet att deras kanaler drabbades av en aktiv IQ-förlust. Det blev svårare att få redaktionerna att täcka en ny publicering eller väva in materialet från en tidigare bok i flödet. Pressmeddelandet skickat före redaktionens morgonmöte blev allt mindre läst. Mer komplicerade ämnen började få allt mindre utrymme i en mediamiljö präglad av snabb matning för att kunna få in läsare till de egna hårt pressade nätannonserna. Mer om mediernas utveckling hittar du här.

Svaret är hyfsat tydligt, det är den tredje generationen som själva kliver ut i medieströmmen, skapar nyheter och själv driver publiken. Notera hur representanter för den tredje generationen kommenterar dagspolitiken, tidigare generationers företrädare har svårare för det. De är ju utformade för att bygga idéer som kanske kommer in och behärskar samhällsdebatten om 5-10 år.

Do tanks och sock puppets är en del av en bredare trend. Den av Handelsbanken ägda kanalen EFN är ett annat exempel (vi kan diskutera graden av framgång). Fler kan publicera sig i skrift, ljud och bild om inte annat på blogg eller i ett klipp på YouTube. Bloggposter eller filmer om ett ämne når ju inte ut till en publik på samma sätt som tidigare, men många bäckar små blir till slut en stor å.

Makten i medieflödet greps av den som kunde aggregera flödet. Google, Facebook och Twitter avgör genom sina algoritmer vem och vad som ska visas i flödet, vilket förstås ger slagsidor till det personliga. Bloggosfären kom och gick.

OK, så här långt är nog alla med. Fast om den tredje generationen kan skriva för flödet, så kan väl Big Content skriva för framtiden? Den disruptionen kan ske inom det som är den viktigaste målgruppen: beslutsfattare och opinionsledare.

Disruption är ett dumt slagord men även ett viktigt koncept, skriver Vox. Själva Vox är ett exempel på hur den här omvandlingen kan se ut från Big Contents sida. Tidskriften Nya Argus noterar också delar av skiftet när de ser att mediet bara blir en del av en större plattform. Hittills har det varit politisk tyckande som dominerat flödet, men det kan ändra sig.

Pdf-filen har varit tankesmedjornas livsblod på 2000-talet, då pdf-filen är den digitaliserade varianten av boken och rapporten. Man skrev en text, lade upp den som pdf-fil och drev sedan samma sorts kampanj kring den med pressmeddelanden, artiklar, medieframträdanden och seminarier som för döda trädvarianten. Det var snabbt och billigt, jämfört med papper, men tappade det kvarvarande stödet från infrastrukturen runt pappret av bokhandlare, bibliotek, samarbetspartners o.s.v.

"Det är inte mediet som är viktigt, det är budskapet" var svaret i slutet av 00-talet när det först utvecklingen först uppmärksammades, men problemställningen låg snarare i att releasen helt berodde på att pdf-en fick genomslag och lyftes av redaktionerna.

Pdf-en har nog ett fortsatt användning framöver, men den traditionella releasen möts av utmaningar. Big Contents aggregerade berättelser har sällan samma djup och som en pdf, men om en beslutsfattares eller opinionsledares allt mer pressade assistent till ska hinna sätta in sig i ett ämne för att skriva en snabb kommentar eller policysammanfattning så fungerar det ganska bra.

Dessutom är aggregationen dynamisk, samlar ljud och bild likaväl som text och löper inte risken att tappa i aktualitet på samma sätt. Det drar nytta av de sociala mediernas intensiva engagemang. Läsaren kanske lämnar tidningen som plattform, för att få nyhetsartiklar och tyckande från länkar på Facebook och Twitter. Aggregationen lockar tillbaka läsaren från Google och sökmotorn. Genom datajournalistik, faktarutor och grafik kommer en störtflod av svar. Den svårare uppgiften blir att ställa frågor, men fram till dess kan mycket väl journalistikens politisering påverka sin omgivning även med tyngre innehåll.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Intressant

Twingly Rank

Twingly BlogRank

PageRank

PageRank Checker

NetworkedBlogs

Bloggintresserade

Knuff

Bloggtoppen

Blogg listad på Bloggtoppen.se

Map

Topblogarea

Vetenskap bloggar

BlogPing

bloggping

Bloggar

Bloggar - Topplista

BloggRegistret

BloggRegistret.se

Bloggfavoriter

Commo

Blogg

Svenska sajter

SvenskaSajter.com - Den ständigt växande länkkatalogen

Ping Frisim

Pinga Frisim

Creeper

Creeper

MediaCreeper

MediaCreeper