söndag 23 februari 2020

Israel, from Start- up Nation to Shut- down Nation

För tredje gången på mindre än ett år kommer israelerna att gå till valurnorna den 2 mars. Nyvalet i september ledde till dött lopp mellan premiärminister Benjamin Netanyahus parti Likud och utmanaren Benny Gantz Blåvita alliansen.

Valets främsta fråga är säkerhet, om Netanyahu får bestämma, och där Gantz försöker att triangulera säkerhetspolitiken. Näst viktigaste frågan är den om korruptionsåtalet som hänger över “Mr. Teflon” Netanyahu. Stämningen i den israeliska politiken är ganska sliten, och påminner mycket om många andra länders politik i sin slitiga, hetsiga och personcentrerade debatt. Det kan troligen blir proteströster från judiska väljare på de arabiska partierna i Knesset.

Ekonomin är dock den svåraste frågan. I stort ser det ut som utvecklingen är fortsatt bra och med låg arbetslöshet (4 procent), men andelen arbetande fattiga är relativt hög jämfört med andra OECD-länder. 14 procent av de som har jobb i Israel lever under fattigdomsstrecket, enligt en OECD: s ekonomiska undersökning 2018. Problemet är att fattigdomen är koncentrerad till arab-israelerna, de ultraortodoxa judarna och de nyanlända olim. Det finns sabra som flyttar, så att det har skapats en israelisk diaspora men många som flyttat till Israel flyttar också därifrån. En problematisk situation för ett land som lagt sin grund i att vara lockande för inflyttning av judar från hela världen.

Start- up nation har varit en lika bra berättelse som att vara mellanösterns enda demokrati. Tidena förändras dock, med nya utmaningar och möjligheter, där kanske inte möjligheterna tagits till vara. IT- branschen i Israel har bromsat in av utmaningarna från techjättarnas etablering.

IT- branschen kan betala så höga löner eftersom de anställdas produktivitet är så hög och en viktig anledning till det är att teknikindustrin är så öppen och oreglerad, relativt resten av landet. Visst, grannländerna vill inte handla utan främst ha konflikt med Israel, men många problem är självförvållade. Israels ekonomi präglas av höga levnadsomkostnader och monopol.

Den politiska turbulensen riskerar att förvärra problemen och det är oroväckande att se att många problem återkommer runt om i världen, där hushållen behöver spara, för att de får en så liten del av nationalinkomsten, och därmed lägre köpkraft. De nödvändiga ekonomiska reformerna måste få utrymme, annars kommer både säkerhet och korruption att förvärras.

tisdag 11 februari 2020

Coronaviruset och problemet Linda


I en miljö präglad av osäkerhet, ofullständig och ofta felaktig information, hur bör man agera? Coronaviruset ger ett utmärkt tillfälle att tänka på risk och osäkerhet. Läs mer om pandemier och riskhantering på Medium i "Coronaviruset och problemet Linda".

lördag 4 januari 2020

Utmaningar för 2020-talet: Internetkrisen


Det tidiga 2020-talets internet står inför stora omvälvningar. De gamla affärsmodellerna från webb 2.0 får svårare att klara sig, och mer data betyder inte mer information. Kommer världen att växla över till webb 3.0 eller kommer de ambitioner som flera länder har om att dela upp internet i flera Splinternets att lyckas? Läs mer i Utmaningar för 2020-talet: Internetkrisen på Medium.

lördag 28 december 2019

Utmaningar för 2020-talet: Förvaltningskrisen


Samtidens organisationer drunknar i data, men törstar ihjäl efter information. Trots de goda föresatserna blir framtidens kapitalism alltmer pressad, eller kanske just på grund av de goda föresatserna? Läs mer i Utmaningar för 2020-talet: Förvaltningskrisen på Medium. 

tisdag 24 december 2019

Utmaningar för 2020-talet: Finanskrisen


Den avgörande faktorn för 2020-talets utveckling är skuldsättningen i världen. En finansiell kollaps är en global katastrofrisk, som kan skada civilisationens utveckling på lång sikt, och vars sannolikhet att inträffa är alltför hög. Läs mer i Utmaningar för 2020-talet: Finanskrisen på Medium.

onsdag 4 december 2019

Åldrande befolkning - friskare befolkning? Åldrandet som sjukdom

Medellivslängden i Sverige ökar oavbrutet, sedan 80-talet har den stigit med 4,5 år. SCB:s statistik visar att två av tre svenskar är 80 år eller äldre när de dör. Hälften av dem som föds idag kan räkna med att fylla 85 år. Enligt prognoserna kommer år 2060 två av tre dö efter att de fyllt 90 år, och då antar SCB bara samma utveckling som tidigare i historien.

Fantastiska framgångar, men forskningen ser än bättre förutsättningar för att leva längre och friskare. Tidigare har forskningen inriktat sig enskilda kroniska sjukdomar som hjärt- kärlsjukdom, typ-2 diabetes och Alzheimers. De kan ha en gemensam grund som går att ringa in och behandla och förebygga.

Forskningsresultaten har visat att det finns fog för optimismen, då långsiktiga skador på ämnesomsättningen och genetiska mutationer spelar en stor roll för den process som kallas åldrande. Det finns ingen kod i människans gener som säger att kroppen ska bli gammal och skröplig. Det handlar om små skador över tid på cellerna, och att läkningen av skadorna efterhand går allt långsammare och sämre. Biprodukter från ämnesomsättningen, som fria radikaler, kan orsaka fler skador på cellerna och påskynda åldrandet. Det finns ett stort intresse bland forskarna för mitokondrierna, cellernas kraftverk, där antalet mutationer i mitokondriernas DNA ökar med tiden. Forskarna söker svar på om mutationerna beror på åldrandet eller orsakar åldrandet. Svaret är viktigt, då nedsatta funktioner på mitokondrierna är en påverkan till hjärt- kärlsjukdomar, Parkinson och diabetes.

En banbrytande prövning, som direkt inriktas på åldrandet, börjar i november. Forskaren Nir Barzilai ser intressanta tillämpningar av diabetesmedicinen metmorfin och tar just sikte på att förhindra slutpunkten av att åldrandesjukdomar bryter ut. Det är en viktig skillnad mot annan läkemedelsforskning, där en enskild sjukdom efterforskas.

Ming Xu vid University of Connecticuts Centre on Ageing riktar in sig på cellåldrande, cellernas avtagande förmåga att föröka sig över tiden. Senolytisk behandling riktar in sig på de “zombieceller” som sprider sig över tiden och avger ämnen som orsakar inflammationer och cellskador.

Rapamycin har visat resultat på åldrandet i tester hos jästsvampar, maskar och möss. I försök hos människor riktar sig forskningen in på immunförsvarets nedgång över tid, för att se om läkemedel som efterliknar rapamycin kan förstärka immunförsvaret. Nu finns preparat i fas III- studier som riktar in sig på åldrandets biologiska orsaker.

Demenssjukdomarna är en knäckfråga. Idag har 20 procent av dem som är äldre än 80 år någon form av nedsatt funktion och hos dem som är äldre än 95 år har hälften av befolkningen det. Därför är det anmärkningsvärt att forskare har lyckats vända åldringsprocessen i hjärnan hos råttor genom stamceller.

Det är forskningens skifte på senare år från att se enskilda sjukdomar kopplade till åldrande, till att se helheten och bakomliggande faktorer som inger optimism. Forskningen verkar också gå mot att eftersöka liknande mekanismer, snarare än att forska fritt efter grunderna.

Åldrandet dödar fler än klimatförändringarna och terrorismen tillsammans. Vi står inför skenande sjukvårdskostnader och en kraftig ökning av antalet åldersrelaterade sjukdomar. Därför drivs frågan om inte världshälsoorganisationen WHO borde börja att se åldrandet som en sjukdom. Argumentet är att det skulle lyfta åldrandefrågan på dagordningen och understryka betydelsen och möjligheterna för sjukvården och läkemedelsindustrin.

Om vi kan bli äldre och friskare fysiskt och mentalt kan vi arbeta längre, leva lyckligare och till större nytta för oss själva och omgivningen.

lördag 30 november 2019

Tyckare, experter och samtalare


Det finns många tillfällen då man blir irriterad på “tyckokratin”, den grupp av förhållandevis grunda debattörer som gör rundorna i media eller agerar som influencers i sociala medier. Snarare än att handfast peka ut fakta i samband med en kommentar i offentligheten har många mönster på internet understött tyckarna. De många små offentligheterna minns inte när en tyckare hade fel, eller har svårt att sätta in felet i ett sammanhang. Ibland hejar man på tyckaren och då vill man inte hitta fel.

Intressant nog finns även den motsatta trenden, expertväldet. Det är en del som drivs på av framgången hos Kinas digitala diktatur. Den sammanhållna “klumpen” som tyvärr har egna intressen. En del av det vaga begrepp vi kallar populism idag är en reaktion på experter som drar ut resultat från forskning som även lekmän kan ana frågetecken kring.

Experter får också andra effekter på samhällsdebatten. Kognitionsforskning pekar på att högutbildade, intelligenta och retoriskt skickliga tenderar att vara betydligt mindre benägna än de flesta att byta övertygelse när de konfronteras med bevis eller argument som motsäger deras tidigare. Detta beror på att de vanligtvis är bättre utrustade för att pricka hål i argument som strider mot deras åsikter. Det finns risk att den inställningen sprider sig till områden som man inte är fullt lika bevandrad med, men nästan. På de flesta områden är även experten lekman. De har också svårare att peka ut fakta och sina egna ståndpunkter. James Rockey framför i en studie ut att intellektuella beskriver sig som mer vänster än vad deras åsikter egentligen är, med folk i näringslivet gör motsvarande för högern.

Det sägs mycket om att väga upp tyckare och experter med personer från andra erfarenheter, men de riskerar främst bli platshållare, och forskningen visar i allmänhet inte att fler kvinnor, transpersoner, funktionsvarierade, limbodansare i offentligheten ändrar på hur samtalet förs och dess utfall. Där är nyfikenhet och öppenhet viktigare egenskaper, så snarare än tyckare och experter så skulle kanske samtalare vara bättre.

Israel, from Start- up Nation to Shut- down Nation

För tredje gången på mindre än ett år kommer israelerna att gå till valurnorna den 2 mars. Nyvalet i september ledde till dött lopp mella...