onsdag 28 januari 2015

Delad risk är dubbel risk för patienten?


Riskdelning är en ny tanke som dykt upp inom hälsa- och sjukvårdspolitiken. Den politiken ser rätt olika ut i praktiken från land till land, med olika modeller och regleringsmekanismer i verkan. Konceptet är populärt, men risken är stor för missförstånd då terminologin inte är så tydlig.

Drivkraften är förstås att många länder ser sina sjukvårdskostnader stiga. Budgetproblem ser till att det inte finns mer pengar till läkemedel. Myndigheterna pekar främst ut stigande kostnader för läkemedel som problemet, antingen genom att nya mediciner kan lindra eller bota så mycket mer eller genom att läkemedelsföretagen skor sig.

Därför används finansiell riskdelning som en sorts avtal mellan myndigheter och industri. I Sverige gjordes ett första formellt avtal år 2012 om prostatacancermedicinen Zytiga då TLV och tillverkaren Janssen inte kom överens om ett pris. Det blev ett lapptäcke av lösningar tills att landstingens gemensamma grupp för nya läkemedel och Janssen skrev ett riskdelningsavtal. Zytiga köps in men Janssen betalar tillbaka priset för de patienter som inte svarat på läkemedlet efter tre månader. Priset har också minskats för de patienter som behöver medicinen längre tid än så. Nu verkar idén om riskdelning ha slagit rot i Sverige. Främst gäller det cancermediciner, då de uppfattas som relativt dyra.

Det positiva med riskdelning är att det kan vara bra att tydliggöra varför ett visst läkemedel finns med kostnadsersättningen eller inte och därför tydliggöra nyttan.

Fast läkemedelskostnadernas andel av sjukvårdsutgifterna är kanske 20 procent i de flesta länder i Europa, och står inte för den största delen av den sammanlagda kostnadsökningen. Snarare minskar de i många OECD-länder.

Problemet är att kombinera att hålla kostnader nere och försäkra patienter tillgång till mediciner, samtidigt som man ska sporra användningen av nya preparat och nya behandlingsformer. Redan från början har det varit tydligt att riskdelningsavtal måste ta höjd för tidskrävande förhandlingar, dyr pappershantering, utvärderingssvårigheter och risken att många avtal blir mycket komplicerade.

Resultaten har visat sig svåra att utvärdera och därför är det svårt för myndigheter och läkemedelsbolag att förutse framtida förhandlingars utfall. Forskningen kring riskdelning är ny, precis som företeelsen i sig, så det är svårt att få vägledning därifrån. Det är inte hållbart för framtiden om det är patienterna som måste bära risken som myndigheter och företag delar på.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

tisdag 27 januari 2015

Bönder måste sluta gråta över spilld mjölk

Jag skriver på Sveriges Television Opinion den 26 januari 2015 om att mjölkbönderna måste sluta gråta över spilld mjölk. Det finns ingen garanti för att alla tillverkare ska kunna hålla sig kvar på en marknad. Priset är en fråga om tillgång och efterfrågan. Jordbruket med de höga omkostnader som omfattande regleringar orsakar kommer inte att kunna fortsatta som hittills.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Intressant

söndag 25 januari 2015

Människans framtid på Konstfack


Följ mig på en resa in i framtiden. Den 29 januari klockan 16.30 hålls ett föredrag om framtidens teknik och konstens avbildningar av människans utveckling på Konstfack i Stockholm, LM Ericssons väg 14. Föredraget hålls i Kårgalleriet. Välkomna!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Intressant

söndag 18 januari 2015

Hur många artificiella intelligenser kan dansa på ett nålshuvud?

Det talas mycket mer om artificiell intelligens nuförtiden. Elon Musk och Stephen Hawking varnar för superintelligent AI kan innebära en stor katastrof för mänskligheten. I nästa månad utkommer boken Superintelligence av Nick Boström på svenska.

När Max Tegmark skrev sitt öppna brev om forskningsprioriteringar blev media extra intresserade för att det var början till ett nytt institut om existensiella risker med utgångspunkt från en konferens i San Juan på Puerto Rico.

Superintelligent AI är en intressant fråga att forska om och diskutera. Samtidigt är det en yrvaken reaktion från akademiker och opinionsbildare, då man låtit sig ta på sängen av utvecklingarna inom digitaliseringen. En varning för AI-apokalyps smäller dessutom högre än en tråkig rubrik om att det pågår forskning.

För Elon Musk donerar kanske mycket pengar till Future of Life Institute, men han är främst företagare och inte AI-expert. Stephen Hawking brukar gilla att komma med storstilade uttalanden, men han är främst kosmolog, och hans Cambridge University har nyligen lanserat ett eget forskningscentrum för existensiell risk som ska marknadsföras.

AI-forskningen har pågått länge, och ofta så har budskapet från forskarna varit att om 10-20 år så är en maskin lika intelligent som en människa. Det underskattar hur svårt arbetet ofta är, snarare än att försöka hitta den rätta algoritmen som skriver sig själv så är AI-forskning ett långsamt hantverk där man sitter och filar på kod månad efter månad. Mer gnet än heureka, och det är därför som förhoppningen att större forskningsanslag ska lösa problemen inte är så verksam som många tror.

För den viktigaste forskningen framöver när det gäller AI är nog inte att försöka räkna ut den troligen mycket låga sannolikheten för att en superintelligent AI som påminner om gamla testamentets Jehova ska slippa lös.

Just nu är superintelligent AI fråga om mer eller mindre välgrundade spekulationer, och vårt samhälle har inte varit så bra på att bemöta stora risker med låg sannolikhet. Det är viktigare att undersöka riskerna för att AI-program inte kraschar, har buggar eller råkar bryta mot lagar eller personlig integritet i sina arbetsuppgifter. Det är mer hanterbara risker och det finns bättre möjlighet att ta vara på teknikens fördelar.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Intressant

lördag 10 januari 2015

Livet och döden i det uppkopplade samhället


Jag recenserar boken Leva och låta dö, varför bjässarna i politik, näringsliv och kultur är döende eller redan döda i Svensk Tidskrift den 9 januari 2015. Läs mer om globaliseringen, digitaliseringen och individualiseringen och hur de omvandlar samhället idag. Frågan är dock hur framtiden ser ut, givet att alla de tre drivkrafterna slår igenom?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

tisdag 16 december 2014

Simian Army, anfall är bästa försvar i molnet

Bild: Netflix
It-system blir allt mer avancerade, och i molnet kan många oförutsedda fel uppstå när man minst anar det. I TechWorld den 16 december skriver jag om att anfall kan vara bästa försvar, även om anfallet kommer inifrån. Läs mer i Aporna som härjar bland Netflix big data.

Simian Army är en samling självständiga program som utvecklats av streamingföretaget Netflix. Programmen testar uthållighet, säkerhet, pålitlighet och förmågan att återhämta sig hos de molntjänster som Netflix kör på den infrastruktur som Amazon Web Services tillhandahåller. Kommer de att kunna ersätta penetrationstesterna?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

tisdag 9 december 2014

Ellinor Ostrom och antibiotikans allmänning


Fungerar ett globalt övervakningsprogram mot antibiotikaresistens? Hur kan innovation och nya, radikala lösningar på problemet med antibiotikaresistens uppmuntras? Normalt så skulle världssamfundet diskutera marknadsmekanismer för utveckling av läkemedel, men som jag och Lydiah Wålsten från Timbro tar upp i vår artikel, så är både marknad och innovation satta på undantag när det gäller läkemedel. Godkännandeprocesserna är satta på att undvika faror i dag, snarare än att bota fler i morgon, en argumentation som vidareutvecklas i en bok av Bartley J. Madden.

En intressant fråga i sammanhanget är tanken på antibiotika som en allmänning. Ekologen Garrett Harding formulerade en kraftig tankebild genom Allmänningarnas tragedi. Argumentet har ofta använts för att peka på att en resurs måste styras av en central myndighet, därför att det inte finns några incitament till att inte sluta bruka resursen så länge den finns.

Ekonomen Ellinor Ostrom ställde genom sina studier upp ett alternativ, hon fann allmänningar som gick att förvalta i lokala samfälligheter. Ostrom fick dessutom mer empiri bakom sina teorier än Harding, då hon kunde studera sådana samarbeten i verkligheten. Från det ställde hon upp åtta kriterier för en fungerande samfällighet.

Hur lätt kan vi överföra Ostroms studier på ofta rätt små samhällen där brukarna har haft nära till sin resurs? Kommer det att gå att skapa upp tydligare prissättningar, inte minst på en marknad där pris länge subventionerats bort som en faktor? Är det något som ekonomipristagaren Ostrom visat, så är det att frågan kring hur en allmänning sköts inte är så lätt att förenkla till en snabb lösning. Förståelse för den slutsatsen är viktig för att kunna stimulera innovation på området, och se till att fler får tillgång till bot mot bakteriesjukdomar samtidigt som bakterierna inte får överhanden.

Motsatsen till allmänningarnas tragedi är positiva nätverksexternaliteter, där det i nätverket uppstår fördelar som ligger utanför den egen direkta nytta. Det kan uppstå om collective intelligence och emergenta institutioner uppmuntras.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Intressant

måndag 8 december 2014

TechWorlds julkalender ger övning för sakernas internet

TechWorld publicerar en julkalender med tekniknyheter. Bakom luckan den 7 december beskriver jag Smartthings, en intressant lösning för sakernas internet som kan hjälpa olika smarta föremål att kunna arbeta och kommunicera med varandra. Varsågod att öppna luckan.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

onsdag 3 december 2014

Cédric Villani, den romantiske matematikern


Cédric Villani är en av matematikens klarast lysande stjärnor just nu, i vart fall för allmänheten. Villanis vinst av Fields-medaljen gav honom tillfälle att nå ut. Jag intervjuar honom för magasinet Tête à Tête, nummer 14 som kommer ut i december 2014. I artikeln förklarar jag Villanis intressanta forskning, som visar sig vara förhållandevis praktiskt inriktad.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

lördag 29 november 2014

Fokus: säkrare vård

Jag skriver om medicinens och vårdens framtid i Dagens Nyheters bilaga Fokus: Säkrare vård & omsorg, trygghet & effektivitet av den 21 november 2014.


  • Patientjournalen, arbetsverktyg för vem? Hanteringen av patient- journaler är strikt reglerad i lagar och föreskrifter. Informationstekniken erbjuder stora möjligheter att hitta värdefulla data i journalerna, kan integriteten skyddas?
  • Forskning kring kroppsegna läkemedel Vetenskapens fördjupade kunskap om livets minsta byggstenar öppnar för nya läkemedel. Tre intressanta forskningsområden ger goda förhoppningar inför en näraliggande framtid.
  • Tidig koll ger mer kontroll Vi är alla lite sjuka på olika sätt, men det är inte säkert att vi lider av det i dag. Screening kan hitta sjukdomar vi inte kände till i tid.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Min blogglista

Twingly Rank

Twingly BlogRank

PageRank

PageRank Checker

NetworkedBlogs

Bloggintresserade

Knuff

Bloggtoppen

Blogg listad på Bloggtoppen.se

Map

Topblogarea

Vetenskap bloggar

BlogPing

bloggping

Bloggar

Bloggar - Topplista

BloggRegistret

BloggRegistret.se

Bloggfavoriter

Commo

Blogg

Svenska sajter

SvenskaSajter.com - Den ständigt växande länkkatalogen

Ping Frisim

Pinga Frisim

Creeper

Creeper

MediaCreeper

MediaCreeper