tisdag 2 september 2014

Politikens smedja: en ledarredaktion utan tidning

Den första generationens tankesmedjor finns det kvar en hel del av även på 2010-talet, men under 1970-talet började en ny generation av tankesmedjor att ta form.

Det tidiga 70-talet var en politiskt laddad tid, en skiljelinje mellan två samhällssystem. Den första generationen hade blivit märkbart byråkratisk och krävde långa förberedelser för att kunna göra vaga utlåtanden. Medierna hade börjat att ta över universitetens roll som debattdomare, den andra generationen kan därför kallas ”en ledarredaktion utan tidning” eller ”ett partikansli utan parti”. De producerade böcker, rapporter, kommentarer, debattartiklar, essäer och kunde även ställa upp i radio och TV-program som ”talking heads”.

Tevi Troy beskriver i sin artikel hur det gick till när den andra generationen gjorde sitt genombrott i USA. Steget från forskning och sammanställning till policyrekommendationer begränsades av att skattelagstiftningen bestämde hur givare fick göra avdragsgilla gåvor till politiska institutioner. Det behövdes en sorts tankesmedja som befann sig närmare beslutsfattandet utan att direkt påverka det, för annars överskreds gränsen för att gåvan skulle vara avdragsgill.

Image courtesy of [Ambro] / FreeDigitalPhotos.net

Troy anger amerikanska Heritage som den första av den andra generationens tankesmedjor. Det perspektivet är måhända något för amerikanskt, då brittiska IEA var årtionden före. Det handlade om en politisk mobilisering, där främst liberala tänkare uppfattat att Fabian Society hade avslutat sitt institutionsbygge (som London School of Economics) och dragit sig tillbaka från en strategisk syn på idédebatten. Många socialdemokrater trodde sig ha vunnit idéstriden och blott mindre detaljer återstod.

En del kunde agera som skuggregeringar. Heritage och IEA kom nära den verkställande makten i form av president Ronald Reagan och premiärminister Margaret Thatcher. Brittiska Demos fick ett stort inflytande över att forma tankarna för premiärminister Tony Blair.

Det tog tid för idén att sprida sig. England fick sin första tankesmedja på vänsterkanten först i slutet av 80-talet. I Sverige skapades tankesmedjan Timbro genom ett genomtänkt stöd från Svenskt Näringslivs föregångare SAF (läs mer i boken T25 samt Sture Eskilssons memoarer). Det stora och breda genombrottet, för den andra generationens tankesmedjor, skedde runt millennieskiftet. Den andra generationens framgångar inspirerade till att fler bildades men arbetet var påfallande enhetligt. Många trängdes i samma nisch.

Omvärldstrycket började förändras. Mediernas position ifrågasattes av bloggar och senare de sociala medierna, den stora politiska kampen uppfattades som avslutad: nu gällde det att hålla sig relevant med en alltmer avlägsen väljarkår. Politikerna behövde neutralisera politikens politiska laddning. Donatorer har kanske inte längre samma tålamod eller djupa fickor för policyarbete, mer direkta och handfasta resultat måste uppvisas. När medierna tappade makten över att sätta sin egen dagordning behövde de aktörer som kunde skapa klickdrivande nyheter. Det var dags för den tredje generationens tankesmedja att göra sitt inträde på politikens arena.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

måndag 1 september 2014

Politikens smedja: ett universitet utan studenter

Brookings Institution grundades redan år 1916

Valet står för dörren, kanske med ett regeringsskifte i sikte. Kan en motsvarande förändring även ske de i vidare politiska kretsarna runt europaparlament, riksdag, landstingsfullmäktige och kommun? Hur kommer de institutioner som burit upp det politiska landskapet under de senaste årtiondena att se ut?

Många böcker har skrivits om de politiska partiernas fall och oförmåga att kunna styra sin egen opinionsbildning, främst genom att förlora makten över agendan till medierna.

De senaste decennierna har debatten om politikens långsiktiga perspektiv handlat om tankesmedjornas alltmer framträdande roll. Ofta har tankesmedjorna omtalats i konspirationstankar, som främst pekar på att delar av allmänheten saknar makt och insyn i det politiska skeendet. Tankesmedjorna, på bägge sidorna av Atlanten, sägs vara innovatörerna inom idébyggandet genom partiernas rädsla att förlora kontakten med det som uppfattas som mittenväljaren.

Bilden av tankesmedjan som växande maktfaktor i samhällsdebatten och som leverantör av beslutsunderlag är relativt etablerad och särskiljs från lobbyismen genom sitt genuina ideologiska intresse.

I sammanhanget är det givande att läsa artikeln Devaluing the Think Tank av Tevi Troy i National Affairs. Troy berättar om tankesmedjans historia som en skiftande balans mellan policyarbete och politisk kamp.

Troy anger tankesmedjans början som ”ett universitet utan studenter”. Den första generationens tankesmedjor påminde om en forskningsinstitution på ett universitet, fast med mer handfasta politiska idéer. Författaren anger Brookings, Hoover, RAND och American Enterprise Institute som exempel på den första generationen som kom i mitten av 1900-talet.

I Sverige motsvaras den av exempel som SNS, Ratio samt IFN och myndigheter som Institutet för Framtidsstudier eller de adjungerade professorerna. De arbetar med liknande metoder som forskningsinstitut, och som Troy påpekar, står de något utanför sin samtids hetaste debatter. De har en viss politisk åskådning i botten, men det går inte alltid att utläsa en handfast politisk ståndpunkt.

Den första generationen vann förtroende genom att kretsarna inom politiken var så snäva. Det var lätt att få inflytande när alla kände alla och policy var det som kunde diskuteras fram när finansministern lyfte på telefonluren och pratade lite med direktören för arbetsgivarorganisationen. Villkoret var dock att befinna sig inom ramen för det konsensus som fanns i Washington eller de europeiska huvudstäderna.

I längden skulle omvärldsförändringarna leda till den andra generationens tankesmedja, där den första generationen skulle få allt svårare att hävda sig i en mer politiserad policydebatt. Därför lämnade många donatorer intrycket att den första generationen var oförmögen att påverka samhället eller forskningen. Det behövdes nya lösningar för mer konkreta utmaningar.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Intressant

söndag 24 augusti 2014

Ebola-epidemin är inte över förrän den siste afrikanen äger en smartphone

Ebola skrämde slag på världen i sommar, ungefär som fågelinfluensan och svininfluensan gjort. Det är inte troligt att ebola blir en global pandemi, vilket Nature påpekar. Vi talar förstås på befolkningsnivån, för enskilda som drabbas är ebola fasansfullt. Men ebola smittar för snabbt, är för virulent och är relativt enkel att sätta i karantän för att det riktigt ska vara ett problem för modern medicin. 

Nyckelordet är modern medicin. Liberia och Sierra Leone är efter sina inbördeskrig två av medlemmarna av en liten klubb på sex länder: länderna som har en lägre BNP idag än vad de hade på 1960-talet.

Det är läget i Liberia, Sierra Leone, Guinea, Nigeria etc. som är farligt till att börja med, därför fortsätter smittan av ebola där. Det värsta med ebola kan vara att den dödar så mycket sjukvårdspersonal. Det är svårare i de här länderna att undvika kontakt med patienternas kroppsvätskor, inte minst då patienterna är så väldigt sjuka när de kommer in till läkarna. Välutbildad sjukvårdspersonal finns det få av i de här länderna till att börja med, så de riktigt stora skadorna kan bli alla andra sjukdomar som då går obehandlade och de ekonomiska effekterna av det.

Förutom att ebola sätter fingret på att frågan om vaccin blir allt viktigare så pekar det på faran i att ha fattiga och outvecklade delar av världen som står utanför den globala ekonomin och hur viktigt det är att de här länderna bygger upp egna hållbara sjukvårdssystem, istället för att förlita sig på biståndsorganisationer.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

tisdag 8 juli 2014

Näthatet, en fråga om gemenskap

Det talas om ofta om näthät. En del går säkert under samma rubrik som nätberoendet, men ett tillräckligt stort och öppet forum kommer att innehålla hemsk mobbning och säkert mycket som går utanför lagens råmärken. Abraham Foxman and Christopher Wolf har skrivit boken Viral Hate: Containing Its Spread on the Internet som beskriver hur nätmobbning och näthat uppstår och kan utvecklas även till fysiska angrepp offline.

Foxman och Wolf talar främst om USA. I Sverige valde vi att inte ha yttrandefrihet utan istället en korporativ modell för mediabranschen där yttrandefriheten bärs av en ansvarig utgivare. Det märks i skillnaden för skyddet mellan publikation och en medborgares sociala medier (fast möjligheten finns genom Myndigheten för radio och TV). "Rätten att bli glömd" som EU tagit fram genom dataskyddsförordningen kommer att påverka frågan ytterligare.

Mest kontroversiellt är att Foxman och Wolf tar upp att anonymiteten på nätet är en av orsakerna till näthatets spridning och föreslår att alla bör kommunicera under sitt riktiga namn. Motargumentet är att det verkar som ett extremt förslag av författarna, men ett sätt att bevara anonymiteten skulle att hantera pseudonymer istället.

Författarna tar fram en bra blandning av åtgärder för att hindra näthatet, som utbildning för att höja kunskapen om de digitala medierna, vilken roll ISPer bör spela med att sätta gränser inom den tjänst de erbjuder och hur gammal hederlig nätetikett kan komma till nytta igen. Juridiken en trubbigt vapen, och polisingripanden för att tysta grupper eller individer online kan sprida sig till andra sammanhang och slå tillbaka.

Återkomsten av etikett och gemenskaper på nätet är nog bästa sättet för att mildra och förbättra problemen till en bra nivå.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

onsdag 2 juli 2014

Danah Boyd och myten om nätberoendet

Danah Boyds bok It’s Complicated: The Social Lives of Networked Teens är en viktig läsning för dagens spända nätdebatt. Hon byter fokus till att se internet från tonåringarnas synvinkel, vilket är bra. Det har ofta varit att samhällsdebatten inte sett ungdomarnas motiv eller satt rätt proportioner på vad som sker online, och mest blivit en projektionsyta på vuxnas åsikter om nätet och sociala medier. Då är det lätt att det blir sagan om Rödluvan och Vargen.

Det är ju inte tekniken som drivit på ensam, det handlar lika mycket om djupgående förändringar i samhället i allmänhet. Politikens och institutionernas förändrade roll, och i vissa reträtt, från offentligheten och kränkhetskulturen är bara delvis beroende av de nya medierna. Om en ungdom som blir alltmer övervakad och skjutsad, även online, vilket Boyd pekar ut. Hon har en poäng i att det gör ungdomar mer oförberedda på internets risker. Ungdomar är inte längre 90-talet digitala nyckelbarn.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

måndag 30 juni 2014

DevOps är ett arbetssätt

I små företag är avstånden mellan olika roller korta, vilket ger förutsättningar till bra förståelse för varandras jobb. Då företaget växer sitter människor med liknande arbetsuppgifter/roller nära varandra och skapar metoder för att effektivisera sitt arbete för att snabbare uppnå resultat. Avståndet mellan roller ökar, en utvecklare som arbetar i SCRUM sitter 'långt' ifrån verksamhetsutvecklaren som arbetar med compliance. Finns det ett sätt att behålla närheten mellan roller och samtidigt få fram resultathöjande metoder för stora företag?

Jag förklarar hur det går till i Devops - smörjmedel för succéutveckling i TechWorld den 30 juni 2014. DevOps möjliggör en kultur för att säkerställa att utvecklare, testare etc. har kontakt med den övriga organisationen framförallt med drift, för att sänka ”the wall of confusion” och få ut rätt produkt.

Hur går det till att introducera DevOps i en befintlig verksamhet? I ett svenskt sammanhang är det viktigt att understryka artikelns poäng. DevOps ska inte vara en egen avdelning, skild från utvecklingsarbetet, ungefär lika lite som det finns agila IT-tekniker. Det är inte heller en specifik kompetens eller teknik "vi ser gärna att du har minst fem års erfarenhet av att arbeta med Puppet". DevOps är ett arbetssätt som förenar organisationen.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

lördag 28 juni 2014

Brandskydd för brinnande livet

Image courtesy of [arztsamui] / FreeDigitalPhotos.net

Det finns ett ordspråk som säger att alla bränder är små i början. Ordspråket stämmer, det är lättare att förebygga bränder än att släcka dem.

De stora kostnaderna i samhället från olyckor är fortfarande vattenskador, inbrott och bränder. De senaste åren har systematiskt brandskydd och ny teknik kunnat minska skadorna, samtidigt som landets befolkning ökar och fler bor i städerna.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB uppger att 104 personer omkom i bränder år 2013, mot 112 år 2012, vilket är en fortsatt låg siffra. Under 2012 anger Brandskyddsföreningen att det anmäldes 24.500 brandskador till försäkringsbolagen, att jämföra med 31.400 för 2011. Kostnaderna för brandskador uppgår till knappt 4,6 miljarder kronor vilket ökade från 4,5 miljarder 2001. Avbrottskostnaderna stod för 200 miljoner kronor.

I lägenhet är det vanligast att bränder börjar i köket. I villa är det i eldstaden och skorstenen då askan hanteras fel. De flesta av dödsfallen sker i samband med bostadsbränder. Bostadsbränderna har legat kvar på samma nivå under lång tid, istället för att minska som andra sorters olyckor i samhället. Många av olyckorna kan förebyggas, och skadorna minskas, genom enkla åtgärder. Från och med 2003 är det fastighetsägarens skyldighet att installera brandvarnare. Om fler brandvarnare hade funnits installerade hade många av dödsfallen i bostadsbränderna kunnat hindras.

Den vanligaste anlagda branden sker i skolorna. Där är 90 procent av bränderna anlagda, mot varje fjärde brand annars. Kostnaderna för skolbränderna uppgår till över 500 miljoner årligen. Bränderna är ofta bara toppen av ett isberg av att skolmiljön inte är lugn och trygg. Bilbränder är symboliskt viktiga, särskilt i områden där de utbrända bilvraken står kvar för att ägarna inte forslar bort de. De höjer priset på försäkringarna i området och de boende tappar modet i allmänhet och accepterar även fler bränder. Snarare än fler övervakningskameror som stärker intrycket att det är ett dåligt område, är bra städning ett bra brandskydd.

Att förebygga bränder lönar sig på flera sätt. Mindre skador betyder lägre premier. Många föremål kan inte ersättas med pengar. Skador eller förluster innebär också ett stort mått av obehag och merarbete. Brandskydd är alltså ett gemensamt intresse för både fastighetsägare och boende. Krav på skötsel ger krav på kontroller som utförs av kommunens räddningstjänst.

Systematiskt brandskyddsarbete är ett sätt att arbeta metodiskt med brandskydd så att ägare eller nyttjanderättshavare ska känna till risker, ha kontroll på brandsäkerheten i lokalerna och följa lagen. Tillräckligt stora verksamheter ska upprätta en dokumentation över vilka som hanterar brandskyddet. De ska också hålla med brandsläckningsutrustning. Personal ska hållas uppdaterad om risker och brandskydd för att kunna agera vid en brand.

Brandskydd byggs in i fastigheter genom Boverkets regler, med bl.a. självstängande dörrar, krav på ventilation eller sprinklers i lägenheter till äldre. Larmnätens kommunikation sker alltmer över internetförbindelse eller privata nät med TCP/IP-kommunikation. Det är mycket billigare att använda internet än ett tillägnat system. Därför blir IT-säkerhet en viktigare del även av brandskyddet, så att inte hackare kan slå ut eller manipulera larmet. Det gäller också att nå ut med kunskap till grupper som kan vara svåra att nå som invandrare, missbrukare och de mycket gamla.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Intressant

torsdag 19 juni 2014

Battling the botherders

Transparency and cooperation are the key to tackling the hackers using infected computers to commit cybercrime. In Spiked! June 18th 2014 I write Botnets: a serious threat to the web regarding this threat to the internet. Unfortunately, security flaws are often stockpiled for later use. Are the botnets a part of the new Cold CyberWar?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Intressant

onsdag 18 juni 2014

Framtidens skogsbruk i förändring eller balans?

Jag skriver om skogsnäringens framtid i Dagens Industris bilaga Framtidens skogsbruk för hållbar tillväxt av den 18 juni 2014.

Läs mer om:

  • Biobränslen - en växande energikälla I dag kommer mer energi från biobränslen än från olja, vattenkraft och kärnkraft. Skogen har blivit en viktig energikälla. Kan den vidareutvecklas?
  • Den uppkopplade skogsmaskinen Modernt skogsbruk är automatiserat. Hela kedjan från inventering av bestånd, planering av avverkning, avverkning och logistik är datoriserad. Den utvecklingen var inte given.
  • Värdesatt skog vårdas för hållbarhet Skogsvård handlar om krav på både produktion och miljö, och att finna rätt balans mellan dem.
  • Viltvård i balans för människa och skog Skogsvård, viltvård och naturvård har delvis olika mål, som kan vara varandra till gemensam nytta med ett mått av framsyn.


Min blogglista

Twingly Rank

Twingly BlogRank

PageRank

PageRank Checker

NetworkedBlogs

Bloggintresserade

Knuff

Bloggtoppen

Blogg listad på Bloggtoppen.se

Map

Topblogarea

Vetenskap bloggar

BlogPing

bloggping

Bloggar

Bloggar - Topplista

BloggRegistret

BloggRegistret.se

Bloggfavoriter

Commo

Blogg

Svenska sajter

SvenskaSajter.com - Den ständigt växande länkkatalogen

Ping Frisim

Pinga Frisim

Creeper

Creeper

MediaCreeper

MediaCreeper