lördag 20 september 2014

Förpackningen blir viktigare än varan

Jag skriver om modern förpackningsteknik Innovativa förpackningar för Svenska Dagbladet den 19 september 2014.

Läs mer om:

  • Uppkopplad förpackning ger ny kunskap om varans värde. RFID är en teknik för att kunna spåra och identifiera ett föremål. Den blir också ryggraden för att koppla upp föremål till ett sakernas internet.
  • Den osynliga revolutionen. Rätt förpackning är lika mycket en fråga om att finna en heltäckande lösning för ledtiden som att hitta rätt material.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

tisdag 16 september 2014

E-hälsa är framtidens vårdval

Vård- och omsorgssektorn är en av de av de mest informationsintensiva sektorerna i samhället. Det senaste årtiondet har mängden data exploderat och begreppet e-hälsa har börjat att diskuteras alltmer.

E-hälsa avses skapa tillgänglig och säker information för sjukvården. Det ger rätt vård, i rätt tid, till rätt kostnad till rätt person. Det är ett paraplybegrepp som omfattar allt som kopplas till kroppens eller sinnets hälsa och som kan registreras och lagras digitalt. Genom datorer, sensorer, smartphones och appar kan individen själv utföra egenvård och hålla sig informerad om sin hälsa. Utmärkande för Sverige är att primärvård och slutenvård ofta använder ett gemensamt journalsystem, vilket gör att informationen blir åtkomlig i hela vårdkedjan.

År 2030 kommer det att saknas 170.000 utbildade anställda inom vården, varav 30.000 sjuksköterskor, enligt SCB. Det behovet måste täckas genom att minska dubbeldokumentationen, förenkla informationshanteringen och minska antalet vårdtransporter. "Fler händer i vården" fungerar inte i en alltmer informationsintensiv sjukvård.

Kraven från patienterna har förändrats med teknikvanan. E-hälsa sätter patienten, inte sjukdomen, i centrum och sjukvård börjar mer ses som hälsovård. Man vill komma åt sin egen och anhörigas information, kunna jämföra behandlingar och ställa frågor när det passar en själv. Fler äldre vill bo hemma även om de har större vårdbehov.

Tillämpningar kan innefatta allt från en digital termometer till databaser för att leta efter samband i de stora mängder data om folkhälsan som vården genererar. Ofta innefattar begreppet att information även delas med andra parter, som ett patientnätverk.

E-hälsa kan spara tid och kostnader knutna till läkarbesök, särskilt för kroniska sjukdomar och  rutinkontroller. De kan övervaka insulinnivån hos diabetiker, en oregelbunden hjärtrytm eller påminna om när det är dags att ta sin medicin.

Den första januari år 2014 startade eHälsomyndigheten sin verksamhet. Myndigheten arbetar med nationell e-hälsa. Myndigheten ska bidra till en utveckling av hälsa, vård och omsorg genom att samordna regeringens satsningar på e-hälsa. Myndigheten ska också initiera, driva och förvalta samhällsviktiga e-hälsotjänster. En viktig uppgift är att centralt ansvara för register och IT-system för vård och apotek.

Tidigare var det Apotekens Service AB, den aktör som tidigare var marknadens monopolist, som hanterade receptregistret för alla företag. Apoteken måste vara anslutna till registret för att kunna expediera recept och för att kunna hantera högkostnadsskyddet för läkemedel elektroniskt. Det är anmärkningsvärt att myndigheten startades så många år efter omregleringen av apoteksmarknaden.

Den elektroniska recepthanteringen har slagit igenom, över 90 procent av recepten är nu elektroniska. Inom EU finns ett samarbete, där eHälsomyndigheten deltar, för att patienter ska kunna hämta ut e-recept från vilket annat godkänt apotek som helst i Europa.

Myndigheten samlar även in statistik över vilka läkemedel som säljs och kan skräddarsy den så att myndigheter och landsting kan följa upp trenderna. Min förskrivning är en e-tjänst för läkare och verksamhetsansvariga så att de kan följa upp och att jämföra hur förskrivningen av olika läkemedel ser ut över tid och plats. Det kan hjälpa till att undvika överförskrivning av t.ex. antibiotika.

HälsaFörMig är ett personligt hälsokonto under utveckling. På kontot ska privatpersoner kunna lägga upp sin vårdinformation som journaler och förteckningar över mediciner och vaccinationer. Det ska också gå att ansluta appar och olika tjänster för egenvård och friskvård, för att ge individen en överblick över hur hälsan utvecklas över tid. Tjänsten är planerad att lanseras under 2015 efter mer än ett års försening.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

lördag 13 september 2014

Forskning för tillväxt, från störst till minst

Jag intervjuar Vetenskapsrådets ordförande Lars Anell om forskningens villkor i Dagens Nyheters bilaga Forskning i framkant, innovationer för tillväxt av den 12 september 2014.

Läs även mer om:

  • Rymden redo att lyfta. Rymdteknik är ett vitt begrepp som innefattar en rad olika teknikområden som också används i tillämpningar på jorden. Astronauten Christer Fuglesang berättar om sin syn på rymden.
  • Nanoteknik -  materialets minsta byggsten. Nanovetenskapen, kunskap om material på atomnivån, är ett av de viktigaste forskningsområdena just nu. Kan den komma till sin rätt?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

onsdag 10 september 2014

Därför gråter kvinnor mer än män

Gråter kvinnor mer än män? William H. Frey. Han är biokemist och expert på tårar och gråt vid Ramsey Medical Center i Minneapolis och har forskat på frågan om kvinnor gråter mer än män.

Fram till tolv års ålder gråter pojkar och flickor ungefär lika mycket. När de fyllt 18 år så gråter kvinnorna sammanlagt 5,3 gånger i månaden mot männens 1,4 gånger. När de gråter, så gråter kvinnorna längre tid än männen, i medeltal 6 minuter mot männens 2-4 minuter.

Frey tar upp att visst spelar socialiseringen en roll, men det finns även fysiologiska skillnader. Ett annat skäl kan vara att kvinnor i puberteten får högre nivåer av hormonet prolactin som stimulerar mjölkproduktionen och även tårvätskeproduktionen i kroppen (kroppens mest mångfacetterade hormon). Det finns dessutom anatomiska skillnader i tårkanalen.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

lördag 6 september 2014

Politikens smedja: en strumpdocka utan arm


Politiken har alltid balanserat mellan att utforma policy och politisk kamp. Det lutar åt en gång ibland, ibland åt den andra. Även Tevi Troy är medveten i sin artikel att han håller på att skriva en moralsaga om att förvärva, förvalta och förslösa genom tankesmedjornas tre generationer. Moralsagor hamnar lätt i villfarelsen om att det var bättre förr. Troy påpekar även den första generationens tankesmedja hade sina låsningar, bara det att den passade in i en politisk miljö där aktörerna ofta var mycket enhetligare än idag.

Den politiska miljön där den tredje generationen verkar är under ett starkt förändringstryck, med en stark fragmentering på väg. En del mönster från mitten av 2000-talet finns kvar, men miljön på internet har förändrats radikalt.

Det finns regionala skillnader. I USA är tankesmedjorna starkare, samtidigt som PR-branschen har konkurrens från jurister. På EU-nivå har de inte samma avtryck som idéproducenter i nomenklaturans kommittologi. Det inte minst då kommissionen sedan Maastrichtavtalet 1992 gynnat tillväxten av strumpdockorna.

En förändring är förstås mängden pengar som behövs i modern politik. Tiden då enskilda superrika miljardärer som bröderna Koch kunde påverka Washington med sina donationer börjar gå mot sitt slut. Det är lärarfack, fastighetsmäklarföreningar och försvarsindustriföretag som har den finansiella råstyrkan som behövs över tid. Det innebär förändringar i vilka institutioner som finansieras.

I Sverige är exemplen på den tredje generationens tankesmedja inte så tydliga, främst nyhetssajter med snabba argument, som t.ex. Avpixlat och Politism. De samordnar och dirigerar de flöden av tyckare som behärskar debatten.

Många politiska frågor kräver tålamod över lång tid och djupare kunskaper. De statliga myndigheternas idéproduktion och politiska påverkan har expanderat för att kunna sätta agendan för riksdagspartiernas politik. Tjänstemännen på myndigheterna kan vara mer ideologiskt insatta än politikerna i en tid allt mer specialiserad policykunskap.

Myndigheternas förändrade betydelse har varit ett av skälen bakom PR-byråernas expansion, då de ofta är stora kunder. Det är viktigt att hålla reda på vad PR-branschen gör och inte gör när det gäller policy och idéarbete. Den senaste tidens många uppköp av byråer och en tilltagande titelinflation tyder på ett generellt behov i branschen av att bredda sina nätverk och att kunna erbjuda ett större strategiskt kunnande. Rådgivning går från omvärldsanalys och berättelser för att legitimera en politiks genomförande till djupare idépåverkan och strategiskt beslutsfattande.

En möjlig utveckling efter den tredje generationens tankesmedja skulle kunna kallas "en strumpdocka utan arm".

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

onsdag 3 september 2014

Politikens smedja: en PR-firma utan uppdragsgivare


"FEMA - 33800 - Public Relations Society of America workshop at FEMA headquarters" by Bill Koplitz - This image is from the FEMA Photo Library.. Licensed under Public domain via Wikimedia Commons.


”Do tanks”, som den tredje generationen också kallas, tog balansen mellan forskning och PR-arbete i en ny riktning. En beskrivning av den tredje generationens tankesmedja skulle kunna vara ”en PR-firma utan uppdragsgivare”. De kan vara mycket mer specialiserade på ett fåtal frågor och ligga på gränsen till att vara aktivistiska.

Tevi Troy berättar i sin artikel hur den amerikanska vänstern skapade den första tredje generationens tankesmedja: Center for American Progress CAP år 2001.  Det gällde att ge en plattform åt de kadrer av intellektuella som blivit över efter segrarna för George W. Bush och där universitetsmiljön förändrats för mycket för att kunna emot dem. Redan i början av 90-talet hade IEAs dåvarande chef, den nu framlidne John Blundell, känt trycket från en del intressenter att omforma tankesmedjan till en do tank.

Deras politiska slagfärdighet gav dem en fördel om donationerna mot den andra generationens tankesmedjor. Den tredje generationen förstod att det viktiga inte var att investera i enskilda individer genom att samla, skola och slussa talangerna. Det var istället viktigare att bygga upp många och varierade institutioner. Ett ekosystem där aktörer kan snabbt gå in och ut och omformas efter situationen.

I slutet av sin artikel beskriver Tevi Troy med oro hur miljön i Washington alltmer går i en riktning där TV-framträdanden blir tankesmedjornas hårdvaluta. Han är orolig för att tankesmedjornas trovärdighet är hotad på lång sikt. Den tredje generationen tar inte så mycket fram nya idéer som att den agerar hejarklack och ekokammare åt regeringen eller oppositionen. Inflytelserika andra generationens börjar att alltmer komma närmare den tredje generationens sätt att arbeta.

Troys tanke är lite väl negativa, det är en anpassning till några viktiga utvecklingar i omgivningen som vi kommer att titta på i den sista delen.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

tisdag 2 september 2014

Politikens smedja: en ledarredaktion utan tidning

Den första generationens tankesmedjor finns det kvar en hel del av även på 2010-talet, men under 1970-talet började en ny generation av tankesmedjor att ta form.

Det tidiga 70-talet var en politiskt laddad tid, en skiljelinje mellan två samhällssystem. Den första generationen hade blivit märkbart byråkratisk och krävde långa förberedelser för att kunna göra vaga utlåtanden. Medierna hade börjat att ta över universitetens roll som debattdomare, den andra generationen kan därför kallas ”en ledarredaktion utan tidning” eller ”ett partikansli utan parti”. De producerade böcker, rapporter, kommentarer, debattartiklar, essäer och kunde även ställa upp i radio och TV-program som ”talking heads”.

Tevi Troy beskriver i sin artikel hur det gick till när den andra generationen gjorde sitt genombrott i USA. Steget från forskning och sammanställning till policyrekommendationer begränsades av att skattelagstiftningen bestämde hur givare fick göra avdragsgilla gåvor till politiska institutioner. Det behövdes en sorts tankesmedja som befann sig närmare beslutsfattandet utan att direkt påverka det, för annars överskreds gränsen för att gåvan skulle vara avdragsgill.

Image courtesy of [Ambro] / FreeDigitalPhotos.net

Troy anger amerikanska Heritage som den första av den andra generationens tankesmedjor. Det perspektivet är måhända något för amerikanskt, då brittiska IEA var årtionden före. Det handlade om en politisk mobilisering, där främst liberala tänkare uppfattat att Fabian Society hade avslutat sitt institutionsbygge (som London School of Economics) och dragit sig tillbaka från en strategisk syn på idédebatten. Många socialdemokrater trodde sig ha vunnit idéstriden och blott mindre detaljer återstod.

En del kunde agera som skuggregeringar. Heritage och IEA kom nära den verkställande makten i form av president Ronald Reagan och premiärminister Margaret Thatcher. Brittiska Demos fick ett stort inflytande över att forma tankarna för premiärminister Tony Blair.

Det tog tid för idén att sprida sig. England fick sin första tankesmedja på vänsterkanten först i slutet av 80-talet. I Sverige skapades tankesmedjan Timbro genom ett genomtänkt stöd från Svenskt Näringslivs föregångare SAF (läs mer i boken T25 samt Sture Eskilssons memoarer). Det stora och breda genombrottet, för den andra generationens tankesmedjor, skedde runt millennieskiftet. Den andra generationens framgångar inspirerade till att fler bildades men arbetet var påfallande enhetligt. Många trängdes i samma nisch.

Omvärldstrycket började förändras. Mediernas position ifrågasattes av bloggar och senare de sociala medierna, den stora politiska kampen uppfattades som avslutad: nu gällde det att hålla sig relevant med en alltmer avlägsen väljarkår. Politikerna behövde neutralisera politikens politiska laddning. Donatorer har kanske inte längre samma tålamod eller djupa fickor för policyarbete, mer direkta och handfasta resultat måste uppvisas. När medierna tappade makten över att sätta sin egen dagordning behövde de aktörer som kunde skapa klickdrivande nyheter. Det var dags för den tredje generationens tankesmedja att göra sitt inträde på politikens arena.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

måndag 1 september 2014

Politikens smedja: ett universitet utan studenter

Brookings Institution grundades redan år 1916

Valet står för dörren, kanske med ett regeringsskifte i sikte. Kan en motsvarande förändring även ske de i vidare politiska kretsarna runt europaparlament, riksdag, landstingsfullmäktige och kommun? Hur kommer de institutioner som burit upp det politiska landskapet under de senaste årtiondena att se ut?

Många böcker har skrivits om de politiska partiernas fall och oförmåga att kunna styra sin egen opinionsbildning, främst genom att förlora makten över agendan till medierna.

De senaste decennierna har debatten om politikens långsiktiga perspektiv handlat om tankesmedjornas alltmer framträdande roll. Ofta har tankesmedjorna omtalats i konspirationstankar, som främst pekar på att delar av allmänheten saknar makt och insyn i det politiska skeendet. Tankesmedjorna, på bägge sidorna av Atlanten, sägs vara innovatörerna inom idébyggandet genom partiernas rädsla att förlora kontakten med det som uppfattas som mittenväljaren.

Bilden av tankesmedjan som växande maktfaktor i samhällsdebatten och som leverantör av beslutsunderlag är relativt etablerad och särskiljs från lobbyismen genom sitt genuina ideologiska intresse.

I sammanhanget är det givande att läsa artikeln Devaluing the Think Tank av Tevi Troy i National Affairs. Troy berättar om tankesmedjans historia som en skiftande balans mellan policyarbete och politisk kamp.

Troy anger tankesmedjans början som ”ett universitet utan studenter”. Den första generationens tankesmedjor påminde om en forskningsinstitution på ett universitet, fast med mer handfasta politiska idéer. Författaren anger Brookings, Hoover, RAND och American Enterprise Institute som exempel på den första generationen som kom i mitten av 1900-talet.

I Sverige motsvaras den av exempel som SNS, Ratio samt IFN och myndigheter som Institutet för Framtidsstudier eller de adjungerade professorerna. De arbetar med liknande metoder som forskningsinstitut, och som Troy påpekar, står de något utanför sin samtids hetaste debatter. De har en viss politisk åskådning i botten, men det går inte alltid att utläsa en handfast politisk ståndpunkt.

Den första generationen vann förtroende genom att kretsarna inom politiken var så snäva. Det var lätt att få inflytande när alla kände alla och policy var det som kunde diskuteras fram när finansministern lyfte på telefonluren och pratade lite med direktören för arbetsgivarorganisationen. Villkoret var dock att befinna sig inom ramen för det konsensus som fanns i Washington eller de europeiska huvudstäderna.

I längden skulle omvärldsförändringarna leda till den andra generationens tankesmedja, där den första generationen skulle få allt svårare att hävda sig i en mer politiserad policydebatt. Därför lämnade många donatorer intrycket att den första generationen var oförmögen att påverka samhället eller forskningen. Det behövdes nya lösningar för mer konkreta utmaningar.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Intressant

söndag 24 augusti 2014

Ebola-epidemin är inte över förrän den siste afrikanen äger en smartphone

Ebola skrämde slag på världen i sommar, ungefär som fågelinfluensan och svininfluensan gjort. Det är inte troligt att ebola blir en global pandemi, vilket Nature påpekar. Vi talar förstås på befolkningsnivån, för enskilda som drabbas är ebola fasansfullt. Men ebola smittar för snabbt, är för virulent och är relativt enkel att sätta i karantän för att det riktigt ska vara ett problem för modern medicin. 

Nyckelordet är modern medicin. Liberia och Sierra Leone är efter sina inbördeskrig två av medlemmarna av en liten klubb på sex länder: länderna som har en lägre BNP idag än vad de hade på 1960-talet.

Det är läget i Liberia, Sierra Leone, Guinea, Nigeria etc. som är farligt till att börja med, därför fortsätter smittan av ebola där. Det värsta med ebola kan vara att den dödar så mycket sjukvårdspersonal. Det är svårare i de här länderna att undvika kontakt med patienternas kroppsvätskor, inte minst då patienterna är så väldigt sjuka när de kommer in till läkarna. Välutbildad sjukvårdspersonal finns det få av i de här länderna till att börja med, så de riktigt stora skadorna kan bli alla andra sjukdomar som då går obehandlade och de ekonomiska effekterna av det.

Förutom att ebola sätter fingret på att frågan om vaccin blir allt viktigare så pekar det på faran i att ha fattiga och outvecklade delar av världen som står utanför den globala ekonomin och hur viktigt det är att de här länderna bygger upp egna hållbara sjukvårdssystem, istället för att förlita sig på biståndsorganisationer.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

Min blogglista

Twingly Rank

Twingly BlogRank

PageRank

PageRank Checker

NetworkedBlogs

Bloggintresserade

Knuff

Bloggtoppen

Blogg listad på Bloggtoppen.se

Map

Topblogarea

Vetenskap bloggar

BlogPing

bloggping

Bloggar

Bloggar - Topplista

BloggRegistret

BloggRegistret.se

Bloggfavoriter

Commo

Blogg

Svenska sajter

SvenskaSajter.com - Den ständigt växande länkkatalogen

Ping Frisim

Pinga Frisim

Creeper

Creeper

MediaCreeper

MediaCreeper