onsdag 1 juli 2015

Vart tog den borgerliga bloggosfären vägen?


År 2006 skulle alla blogga. Boken Läs mig, bloggar 2005/2006 låg rätt i tiden. Det nya bloggmediet bröt igenom och gav främst den svenska borgerligheten sin kanske starkaste scen någonsin.

Det var en speciell tid även i resten av världen, internet började att allt mer bli det drivande mediet. Politiska bloggar var inte så stora då heller, men alla politiska riktningar hade jämförelsevis låga siffror och de siffrorna träffade hårdare in i de prestigefyllda medierna. Det var den tiden som man kunde bygga sig en plattform som bloggare. Framförallt var bloggarna en arena för att prova nya idéer, de bloggar som var mest framgångsrika var ofta dem som inte följde partilinjerna.

Den borgerliga dominansen på bloggar och sociala medier är bruten. Vilket är överraskande. Engagemanget i sociala medier beror ju ofta på att skribenterna inte upplever att deras åsikter och synvinklar är representerade i gammelmedia.

Var det debaklet med FRA-lagen? Den borgerliga regeringen visade att man inte brydde sig om sina grästoppar (man var tvungen att hålla kvar vid sina avtal). Delvis. Det politiska bloggandet minskade och borgerligheten tappade mycket folk, men det är inte hela förklaringen.

Liberalismens fulla reträtt spelar förstås in. Även de mjukaste socialliberala partierna får stryk vid valurnorna. Johan Norberg tar upp problem i sin senaste bok och där ses liberalerna som försvarare av den digitala medeltiden.

Bloggosfären var inte bara en skola, det var en ekologi som rymde flera olika nischer. De nischer som bevarades, inte minst i den ekonomiska krisens spår, var dels de akademiska och dels ledarskribenterna. Då fanns utrymme kvar för nationalekonomi och dagskommentar, inte idéutveckling. Världskartan stannade när politiken likritades mot mitten.

Färre bloggar men bättre? Kanske, men det lät nog mer rimligt år 2010 än idag. Bloggposter är nuförtiden överlag kortare och avsedda för snabb läsning. Video och podcasts har tagit en del av utrymmet, men inte allt. De sociala medierna har tagit upp mycket av diskussionen som tidigare hölls på bloggarna men det känns som att peaken nåtts även där. Alla skulle twittra i Almedalen 2010, men Twitter ökar inte längre.

De bloggar som finns kvar görs ofta på uråldriga plattformar. Den du läser just nu finns på Blogger, även om Bloggers tidigare fördel av större genomslag på Google håller på att försvinna. Mobilen och dess förändrade sökvanor dödade evergreens, bloggposten som ständigt drog trafik från Google, långt efter att den postats. Infrastrukturen runt bloggarna som Nyligen, Bloggar, Intressant, Twingly och allt vad de hette minskade och förföll, men det började efter att bloggosfären gick tillbaka.

Media tvingades att bli mer interaktiva med sina läsare och de har blivit bättre på att fånga upp deras opinioner. Johan Ingerö gjorde en bra observation när han påpekade att den som bloggade på 00-talet troligen skriver på SVT-Opinion på 10-talet.

Det är en kombination av sociala och tekniska faktorer som gjort att den gräsrotsrörelse som kunde ses i mitten av 00-talet inte längre finns närvarande. Frågan är vilken utveckling som kommer härnäst?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

tisdag 30 juni 2015

Industry 4.0 challenges us to re-invent our jobs

I write in CapX on June 30th 2015 about What will the fourth industrial revolution look like? Common platforms of communications will become increasingly important. A non-compliant link, such as an RFID tag that does not fit in, could break the whole chain. Will this mean increased control of contractors and subcontractors or better standards and just-in-time collaborations? It will play a decisive role if policy is geared towards being pro-business or pro-market. The outcome of the fourth industrial revolution is still as undecided as the content of the term itself.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

söndag 28 juni 2015

Vård och omsorg i Almedalen

Vilka frågor om vård och omsorg kommer att vara viktigast i Almedalen? Regeringens politik, förändringar i demografin och ny teknik påverkar förutsättningarna för vård och omsorg. I Fokus Almedalen skriver jag artikeln Turbulenta tider för vård och omsorg.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

onsdag 24 juni 2015

Din guide till Almedalen

Vad kommer årets politikervecka i Visbys Almedalen på Gotland att handla om? Vilka frågor blir mest omtalade? Finns det några skillnader mot tidigare? Hur används sociala medier inom politisk kommunikation? Jag har intervjuat den moderata europaparlamentarikern Anna Maria Corazza Bildt för Dagens Nyheters bilaga Fokus Almedalen av den 24 juni 2015.

Läs även mer om:

  • Ett urval av de viktigaste arrangemangen ur kalendariet
  • Ny hotbild kräver nya former av samverkan. Om osäkerheten inom försvarspolitiken och säkerhetslägets nya förutsättningar. Vad är ett hybridkrig? Hur fungerar dagens ledningssystem?
  • Diskutera och engagera via sociala medier. Bloggarnas storhetstid är över, hur gick det till? Vad  engagerar människor nu i den politiska kommunikationen?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

tisdag 23 juni 2015

Tomorrowland, en hyllning till framtiden

Filmen Tomorrowland är något så ovanligt som en hoppfull och rolig film om framtiden. Tänk om Thomas Edison, Jules Verne och Nikola Tesla hade fått ihop sina visioner, då hade resultatet kunnat bli något liknande framtidsstaden i Tomorrowland.

Tomorrowland är en attraktion på Disneyland (ja, det är en Disneyfilm) och det märks att det är en film som är avsedd för en yngre publik. Det är ett fantastiskt sceneri med hisnade specialeffekter (om Eiffeltornets verkliga syfte) som gör sig bäst i IMAX, men en del vändningar i berättelsen känns lite tunna. Bra prestationer av George Clooney och Britt Robertson, som var en liten överraskning. Hugh Laurie är väl mest som vanligt och gör sitt jobb som framtidsstadens guvernör.

Filmen är en hyllning till teknikens möjligheter och kreativiteten. Den frågar varför vår samtid verkar ha gett upp förhoppningen om en optimistisk framtid. Genom filmen går tråden om att tidsresenärer från framtidsstaden försöker att rätta till en förestående katastrof som utplånar mänskligheten.

Anledningen att det håller på att hända är framtidsstadens guvernör anser att bästa sättet att varna om farorna var att visa det absolut värsta scenariot som skulle kunna inträffa om allt går fel. Guvernör Nix räknade inte med vad journalisten Anders Bolling träffande kallat för Apokalypsens gosiga mörker, nämligen att värsta möjliga framtid känns rätt skön för många. Det är jobbigt att själv behöva tänka, planera och skapa. Den stora hotande framtiden är bekväm.

Det är en ovanlig berättelse i våra dagar, och det finns ju dem som tjänar bra själva på det. Vårt samhälle är duktigt på att belöna sina domedagsprofeter, för det behövs inga långa omskrivningar om upptäckter av takyoner. Förutom det bjuder filmen på en våldsam kamp i en science fiction bokhandel som är en ganska kul drift med nördkulturen och kanske också en kritik av den. SF fandom är den fantastiska framtidens samlare men de är ofta oförmögna att själva ta steget dit.

Det är våra förväntningar på framtiden som avgör hur framtiden blir, vi kan mysa i domedagens diskreta charm och spolas bort eller så kan vi hugga i och göra framtiden fantastisk.

Fenomenalt bra budskap som jag gärna applåderar, även om filmen ibland levererar budskapet väl tydligt även för sin unga publik. Fast för att riktigt förstår kärnan i det Tomorrowland vill visa oss måste vi förstå fantasins och hoppets kraftkälla, visionerna och varför vi strävar efter dem.

Det påpekas att synerna som den som plockar upp en Torromorrowlandpin får är en gammal reklamfilm, och det Tomorrowland som vi ser i filmens slut har påverkats av guvernörens egen pompösa självtillräcklighet (Nix hoppas att det han satte igång i dåtiden inte ska påverka Tomorrowland i framtiden) och därför ser staden övergiven ut. I slutet av filmen söker man efter nya kreativa och uppfinningsrika personer som ska fixa till världen och få framtidsstaden att bli bättre.

Men 60-talets framtidsvision var inte så trevlig alla gånger som Virginia Postrel påpekar, Disney målade upp en mycket sluten och planerad framtid. Det var den framtidsbild som spreds i den sena industrialismen och den tidiga informationsåldern. När inte den kontrollen och förutsägbarheten fungerade blev många rädda. Där är bränslet som driver på varför vi gillar att lyssna på domedagsprofeter även de får fel gång på gång. Vi hoppas att rädslans framtid ska göra det möjligt att att få behålla saker som de är, inte om hur vi ska få det bättre. Den tröskeln måste övervinnas, annars kommer det att gå riktigt illa. Det var inte fel på framtiden i sig, bara på den framtid som visionerna målade upp.



Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

måndag 15 juni 2015

Anarchy beyond socialism and capitalism


Open source software, internet connectivity, 3D-printer technology, crypto currencies, artificial intelligence and micro markets in the sharing economy. These are just some of the rapid technological changes we have recently seen. Do these technological changes also point at a societal transformation, strengthening a particular form of economy? Could the economy turn to sharing economies and market anarchism? The book Anticipating Tomorrow's Politics tackles a number of important social and technological issues (preview here). I write about the development of an alternative economic system in the chapter Anarchy beyond socialism and capitalism.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Intressant

fredag 12 juni 2015

Lean löser logistiska flaskhalsar


Transporter måste idag vara flexibla och kostnadseffektiva då de bildar en kedja från tillverkaren till kunden. För att kunna konkurrera räcker det inte alltid att använda logistikresurserna effektivt, det gäller också att kunna vidareutveckla sin logistik. Logistiken kan gälla material, varor, personer, pengar och information.

Maximera värde, minimera resursslöseri och ta bort alla delar som inte skapar ett mervärde åt kunden är filosofin bakom Lean Production. Produktionssättet härstammar från tillverkningsmetoder som används av japanska biltillverkare som Toyota. Efter andra världskriget var de tvungna att höja sin produktivitet utan skalfördelar och istället förlita sig på små lager, små buffertar och tillräckligt avancerad teknik för att även förbättra kvaliteten.

Arbetet med lean innebär en ständig cykel av små förbättringar genom att eliminera slöseri och maximera produktvärdet. Det är viktigt att kunna mäta och övervaka processer för att kunna styra dem och hitta flaskhalsar. Processen innebär att slutkunderna inte betalar för organisations ineffektivitet och slöseri. Det har omvandlat hur tillverkningsindustrin arbetar och nu används konceptet om lean oftare även i tjänstesektorn, offentliga sektorn och inom logistiken.

Produktion är förstås inte logistik. Produktion omvandlar material till varor och tillför värde främst i form, kvalitet och kostnad. Logistik levererar produkterna till kunder och lägger främst till värdet av få ut något till rätt tid och plats. Målet för lean i logistiken är att ta bort slöseri så att det gradvis är färre produkter i arbete, mindre lager och kortare transporter så att försörjningskedjan inte avstannar. Lagerhållningen beräknas stå för mellan 15-40 procent av de totala kostnaderna för logistik i många industrier.

Arbetet med lean fokuserar inte på enskilda kostnadsställen som transport eller lagring utan ser till försörjningskedjans helhet. Man upptäcker flaskhalsar genom att först bestämma vad en förändring ska syfta till. Försäljning i parti och minut behöver minska tiden från upptäckten att en vara håller på att ta slut till leverans. Logistikterminaler måste få kapaciteten att hantera och omlasta inkommande varor att räcka till. Då kan man åtgärda det genom ökad leveranssäkerhet, högre kvalitet, minskad kapitalbindning, bättre ergonomi eller miljöbelastning. Genom pålitliga prognoser för när toppkapacitet behövs går det att hålla en flexibel bemanning för de tillfällena och kunna analysera bakåt i kedjan och hålla en så jämn kapacitet som möjligt.

Begreppet lean är satt under ständig utveckling, det är meningen att arbetet ska anpassa sig till lokala förhållanden. Om vi till exempel jämför hur en av Toyotas bilfabriker arbetade i början av 90-talet med hur en av fabrikerna fungerar idag kommer vi att hitta betydande skillnader i arbetssättet. Det samma gäller hur en Toyotafabrik arbetar i Japan respektive i USA. Lösningarna kommer att se olika ut.

En komplikation är att ett japanskt storföretag som Toyota ofta kan samla alla sina underleverantörer nära sig. Toyota Motor Corporation dominerar fullständigt staden med samma namn och har ett mycket nära samarbete med sina intressenter både uppströms och nedströk, för att inte säga att det dominerar dem.

Nuförtiden är kedjan allt mer spridd. Det kan vara svårt för svenska företag att undersöka vad som sker några steg uppströms för att hitta flaskhalsar. Trenden visar att fler logistikföretag tar på sig att se över kundens hela kedja.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

tisdag 9 juni 2015

Nanoteknikens fader K. Eric Drexler


I TechWorld nummer 4/2015 så intervjuar jag nanoteknikens fader Eric Drexler i Nanoteknik, slöjd eller pussel.

När nanoteknik diskuteras i dag är det främst som materialforskning och att bygga matematiska modeller av olika aspekter hos ett material på nanometernivån. En nanometer är en millimeter delad en miljon gånger. Ett alternativt namn är atomslöjd, vilket beskriver det slitsamma pusslandet med enskilda atomer och molekyler.

Drexlers pionjärarbete gällde en annan, mer radikal, vision än atomslöjden: de molekylära maskinerna.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

söndag 7 juni 2015

Rätt statistik ger rätt utveckling

Magasinet Arena har lagt ut min artikel om Morten Jervens bok Poor Numbers från nummer 3/2015 på sin webb Dagens Arena. Läs mer i Bakom Afrika-boomen.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

onsdag 3 juni 2015

Innovation and risk taking are the key to tackling antibiotic resistance

Would Alexander Fleming’s haphazard discovery of the penicillium fungus have been approved today by the FDA and EMA? Research to fight antibiotic resistant bacteria is a problematic issue, especially since the pharmaceutical market is heavily regulated. In CapX of June 2nd 2015 I write about Innovation and risk taking are the key to tackling antibiotic resistance.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

Twingly Rank

Twingly BlogRank

NetworkedBlogs

Bloggintresserade

Knuff

Bloggtoppen

Blogg listad på Bloggtoppen.se

Map

Topblogarea

Vetenskap bloggar

BlogPing

bloggping

Bloggar

Bloggar - Topplista

BloggRegistret

BloggRegistret.se

Bloggfavoriter

Commo

Blogg

Svenska sajter

SvenskaSajter.com - Den ständigt växande länkkatalogen

Ping Frisim

Pinga Frisim

Creeper

Creeper

MediaCreeper

MediaCreeper