söndag 18 juni 2017

Oansenlig statuskonsumtion


Millennieskiftet var varumärkets storhetstid. Stora företagsloggor signalerade att bäraren av ett plagg hade vissa värderingar och även en viss ekonomisk förmåga. I dag, i mitten av 10-talet, skulle få bära en t-shirt med en stor företagslogga på (kanske för något annat värde).

Slutet för 00-talet gjorde lyx folkligt, relativt sett. De stora modehusen satte sin logga på det mesta och tjänar idag mer pengar då det än själva kläderna. Allvar, pretentioner och substans kom tillbaka i kulturen, fast som modetillbehör för att uttrycka status. Den ekologiskt odlade maten visade att köparen hade råd.

Elizabeth Currid-Halkett skriver på BBC om oansenlig statuskonsumtion, en vändning från statuskonsumtionen. Artikeln är intressant då den pekar ut vad ses som statusbyggande idag. Det handlar som vanligt om USA, men har en global påverkan.

Artikeln tar nämligen upp att de rikaste köper mer av utbildning, pensioner och hälsa- och sjukvård snarare än nya lakan i siden, designerörhängen eller en smartphone. Den konsumtionen har alltid funnits hos de rikaste men nu är den en kulturell signal, en inträdesbiljett. Ett exemplar av The Economist som sticker upp ur portföljen visar att personen minsann har haft råd med så mycket utbildning att kunna förstå innehållet i tidskriften. Själva tidskriften är inte lika dyr som att skaffa sig medlen att förstå den. Andra företeelser som tidskriften beskriver, som att amma sina barn, handlar än mindre om en produkt utan där handlar statuskonsumtionen att ha befunnit sig i de kostsamma sociala sammanhang där detta är norm.

Trenden kan innebära positiva effekter, att det blir "inne" att vara bildad, välmående och frisk även om artikeln ser det som negativt för att förstärker skillnader i samhället. Alla kan köpa en flaska dyr champagne om de har pengarna, men alla kan inte ta till sig oansenlig statuskonsumtion även om de lägger ned mycket pengar. Fast å andra sidan kan det även bli för mycket av det goda.

Frågan är om nästa steg blir human enhancement, en förbättring av den mänskliga kroppen och sinnet?

Samtidigt är det slående att den oansenliga statuskonsumtionen sker på tjänster och sammanhang där 1900-talet instiftade de stora likriktande systemen för utbildning och sjukvård, som idag inte fungerar för att ge valmöjligheterna till att maximera antalet alternativ för individen och de grupper de bildar för att upptäcka och följa sin egen lycka.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Intressant

söndag 11 juni 2017

Läkemedelsindustrins förnyelse börjar i tillverkningen


Om då inte digital health har motsvarat förväntningarna, varifrån kommer då utvecklingen i läkemedelsbranschen?

Medtech blir allt viktigare och det passar in i sjukvården kedja. Det går inte bara att arbeta på ett läkemedel, det behövs mer värde i produkten, som diagnos och övervakning för att hålla ordning på om patienten verkligen tar medicinen. Det ger en del intressant nytänkande, som bioelektroniska implantat. Det är alltså lättare att få igenom en specifik maskin som gör en funktion, än en allmängiltig app.

Utvecklingen till att kräva värdebaserad vård, istället för att bara behandla kliniska tillstånd, fortsätter. Då måste läkemedelsföretag vara tydliga med hur de skapar värde för vårdkedjan och blir lättare om de kan visa att de behärska en viss aspekt av branschen.

Ett stor förändring kommer på tillverkningssidan, om medtech blir viktigare. Dagens produktionsmetoder grundar sig på partivis tillverkning, precis som på Old Pharmas 1900-tal. Det betyder att olika delar av tillverkningen görs på olika anläggningar, blandningen av pulver på en plats, pressande till ett piller på en annan, paketering på en tredje o.s.v. Tidsödande, ineffektivt, brist på flexibilitet och produkterna blir i alla flyttar känsliga för förorening.

Continouos manifacturing har varit omtalat länge i läkemedelsindustrin, men få har tänkt vidare på följderna särskilt med spridandet av chemputer, 3d-skrivare, i åtanke. Utvecklingen ger möjlighet för mindre företag att ta sig fram, då de inte kunnat skaffa sig så stora anläggningar att de kunnat hålla lägsta effektiva skala och i många fall varit tvungna att lita på tredje parts legotillverkare.

Blir fabrikerna mindre, effektivare och får snabbare tillverkningsprocesser så kan de tillverka läkemedlen närmare där de behövs och medtech kan läggas till från början, och inte som ett eget steg. Det förbättrar logistiken också.

Troligen är det starkare småföretag i branschen som har bättre möjlighet att komma igenom regleringsprocessen och kunna förnya medicinen.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

söndag 4 juni 2017

Artificiell Intelligens i samtidsdebatten


Det var intressant att tala om artificiell intelligens och transhumanism på Automata:bieffekter, Den Reflekterande Ingenjören och Teologiska Högskolan Stockholm. Några spridda tankar.

Automatiseringen handlar inte om att ta bort folk idag. Det var den äldre automatiseringen i löpande bandet. Arbeten förändras och automatisering går mot att förstärka människans förmåga genom att roboten samarbetar som en medhjälpare i att lösa arbetsuppgiften, snarare än att ersätta rutinjobb. Ett exempel är 360 Scheduling. Robotarna gör det fysiska arbetet, människorna skapar mervärdet.

Samtidens debatt kring automatisering behöver mer diskussion om Moravecs paradox (abstrakt tänkande behöver mindre datakraft än sensoriska och motoriska uppgifter). Problemet är inte att jobben försvinner, för det har jobb alltid gjort, utan att så få nya jobb skapas. I kombination med extremt billigt kapital driver det automatiseringen framåt. Den lösning som samtidsdebatten brukar ta upp är mer och längre utbildning, men livslångt lärande är svårt vid ständiga förändringar. Varannan vecka fördubblas mängden data som finns, även om 90 procent är ostrukturerad.

Nick Boströms argument om AI finns väl spritt i debatten, men AI-forskaren Ben Goertzel har en god poäng om att riskerna i belöningsmaximerande AI dras ut till att bli problem för AI i allmänhet, snarare än just det belöningsmaximerande paradigmet för att bygga superintelligent AI. Antaganden om en förutsättningslös intelligens “open ended intelligence” pekar på en mycket öppen och komplicerad framtid än vad samtidens debattörer om AI verkar förutsätta. Superintelligent AI är troligen det bästa sättet att möta framtidens globala katastrofala risker och kunna ta vara på framtidens möjligheter till fullo.

AI diskuteras allt mindre som science fiction, men ses fortfarande som något avlägset. Det är sammanfattningsvis problemet med samtidens debatt. Det är viktigt att medvetenheten om teknikens möjligheter sprids. Det inte bara för att få större förståelse, men för att många av dagens stora AI-lösningar är så dyra att det behövs mycket stora mängder data för att investeringarna ska återbetala sig i effektivitet. Kunskapen gör att även botar och analysprogram diskuteras och att det avdramatiserar tillämpningen av AI i hela samhället.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

söndag 28 maj 2017

Digital health, misslyckad disruption?

För några år sedan var digital health omtalat som den nya disruptionen. Nu skulle vårdkrisen lösas, medicinen skulle förbättras och stora data skulle slå igenom i folkhälsan. Digitaliseringen skulle forma New Pharma och utvecklingen på 2020-talet.

Hur gick det? En hdel startups lyckades men den stora omvandlingen har vi inte sett. Thomas Goetz skriver nya numret av Inc magazine om sina vedermödor i artikeln I Tried to Revolutionize Health Care. Here's Why It's So Hard to Crack.

Nischföretagen har haft det lättast, som så ofta. Thomas Goetz pekar på en del viktiga problem men nog fanns en del av varningstecken redan när Goetz bildade sitt företag? Det även på sjukvårdens IT-sida.

Problemen finns även i politikens förhoppning på att monopsoni ska lösa samordningsproblem i sjukvården, men många av problemen med kostnader och tillgång går inte att reformera bort så lätt, då de ofta är features snarare än buggar i systemen (för vissa grupper).

via GIPHY

För som Tekniken befriar kroppen- framtidens medicinska teknik, patienterna och sjukvården tog upp är sjukvården också en fråga om idéer, uppfattningar och högst påtaglig lagstiftning om hur sjukvård bör se ut. Vilka bör sjukvårdens målsättningar vara? Att återställa till ett tänkt tillstånd av friskhet eller att förebygga sjukdom? Kanske till och med förbättra det mänskliga tillståndet? Svaret på dessa grundläggande frågor avgör även vilken teknik som kommer att mottas inom vården och hur. Den debatten handlar om mer än bara finansieringsfrågor.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

söndag 21 maj 2017

Transhumanism och posthumanism i filosofin och framtiden

Jag skriver den 21 maj 2017 om Transhumanism och posthumanism, på samma sida av staketet på Medium. Transhumanism och posthumanism följer på humanism och postmodernism till en följd av ett skifte inom filosofi, etik och samtidsdebatt.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

måndag 15 maj 2017

Human-Robot Interaction. Heaven or Hell?


On 11 May, I was invited as a speaker to the conference Human-robot interaction: transhumanism, ethics and human rights, organized by the Stockholm School of Theology and with the assistance of Cusanus. My presentation had the title What does transhumanism say about future possibilities and threats? and discussed the development of information technology, biotechnology, nanotechnology, synthetic biology, cloning, cognitive technology, neuroscience and medical developments. The scope was to answer some of the question of what are the ethical and political effects of transhumanist technology are to society at large.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

söndag 14 maj 2017

Artificiell Intelligens hos Den Reflekterande Ingenjören


Ingenjörer utan Gränser bjöd den 9 maj 2017 in till debattserien Den Reflekterande Ingenjören i Uppsala om den artificiella intelligensens möjligheter och risker. Fokus på paneldebatten skulle kretsa kring AI i Sverige. Hur använder vi oss av AI idag och bör det satsas mer på området? Vilken riktning borde isåfall forskningen ta?

Mycket stora och varierade frågor som jag, Kajsa Norin från organisationen Stockholm.AI, Mikael Laaksoharju; doktor i datavetenskap med inriktning mot människa-datorinteraktion samt Ann-Therese Enarsson; VD på tankesmedjan Futurion diskuterade med Hans Liljenström; teoretisk biofysiker och professor på Institutionen för Energi och Teknik på SLU i Uppsala som moderator.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

Oansenlig statuskonsumtion

Millennieskiftet var varumärkets storhetstid. Stora företagsloggor signalerade att bäraren av ett plagg hade vissa värderingar och även ...