söndag 21 maj 2017

Transhumanism och posthumanism i filosofin och framtiden

Jag skriver den 21 maj 2017 om Transhumanism och posthumanism, på samma sida av staketet på Medium. Transhumanism och posthumanism följer på humanism och postmodernism till en följd av ett skifte inom filosofi, etik och samtidsdebatt.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

måndag 15 maj 2017

Human-Robot Interaction. Heaven or Hell?


On 11 May, I was invited as a speaker to the conference Human-robot interaction: transhumanism, ethics and human rights, organized by the Stockholm School of Theology and with the assistance of Cusanus. My presentation had the title What does transhumanism say about future possibilities and threats? and discussed the development of information technology, biotechnology, nanotechnology, synthetic biology, cloning, cognitive technology, neuroscience and medical developments. The scope was to answer some of the question of what are the ethical and political effects of transhumanist technology are to society at large.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

söndag 14 maj 2017

Artificiell Intelligens hos Den Reflekterande Ingenjören


Ingenjörer utan Gränser bjöd den 9 maj 2017 in till debattserien Den Reflekterande Ingenjören i Uppsala om den artificiella intelligensens möjligheter och risker. Fokus på paneldebatten skulle kretsa kring AI i Sverige. Hur använder vi oss av AI idag och bör det satsas mer på området? Vilken riktning borde isåfall forskningen ta?

Mycket stora och varierade frågor som jag, Kajsa Norin från organisationen Stockholm.AI, Mikael Laaksoharju; doktor i datavetenskap med inriktning mot människa-datorinteraktion samt Ann-Therese Enarsson; VD på tankesmedjan Futurion diskuterade med Hans Liljenström; teoretisk biofysiker och professor på Institutionen för Energi och Teknik på SLU i Uppsala som moderator.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

fredag 12 maj 2017

Fem lärdomar från president Emmanuel Macron

Våga frifräsa från gamla institutioner

Partier i Frankrike är mer centrerade till en person, men Emmanuel Macrons #jemarcheseul var ändå viktigt för att sätta fokus på de egna idéerna, snarare än att bara hålla sig till att vara emot Marine Le Pen. Äldre partier och institutioner är inte byggda för samtidens debatter.

Ja till EU!

Skylla på Bryssel ger inte längre snabba opinionsvinster. Det är bättre att lyfta visioner och ställa krav utifrån dem. Då vågar man ta valet som en folkomröstning om globaliseringen (hur illa det går annars, se på David Cameron och Matteo Renzi)

Normalisera aldrig, men sprid kärlek

Macron normaliserade aldrig Le Pen. Han markerade alltid att hon saknar politik, parasiterar på människors rädsla och var en ovärdig presidentkandidat. Macron kombinerade detta med att aldrig gå på de väljare som skulle kunna tänka sig rösta på henne. Klokt val. Det räcker inte med att peta hål på motståndarens idéer, även om de är dåligt ihoptänkta eller motbevisade. Det särskilt om de går ut på den egna kränktheten. Praktiska svårigheter eller hål i teorin kan alltid bemötas med en förklaring framtagen på stället och som passar ihop med idéerna som helhet. Då vinner man på motsatsen till till triangulering, lyft egna idéer istället för att tala om motståndarens.


Släpp scripts och soundbytes

Lär av Emmanuel Macron på Whirlpool-fabriken som skulle läggas ned och flyttas till Polen. Marine Le Pen åkte ut och berättade att hon minsann skulle rädda den om hon blev president. Macron åkte ut och förklarade noggrant sin position. Ingen älskade honom, buropen fanns där, men han blev mer respekterad. Respekt är nog för att vinna rösten, kärlek kan vara överkurs.

Slå till mot fake news 

Etableras den kontakten går det också att få en starkare position mot massmedierna och även konsekvent stänga ute propagandacentraler som RT. Hackerattacken bemöttes med att kräva Marine Le Pen på källor, vilka hon inte kunde ge för att inte riskera att avnormalisera sig. Ett viktigt skäl till att hackerattacken aldrig blev viral. Då kom debatten att handla om idéer och Macron vann.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

söndag 7 maj 2017

Frihetliga cyborger och bevakade kroppar: etiska perspektiv på AI, gränser och kontroll


Den 6 maj 2017 debatterade jag med Cecilia Åsberg (professor i genus, natur, kultur vid Linköpings universitet) och Helena Granström (författare, poet, fysiker) om Frihetliga cyborger och bevakade kroppar: etiska perspektiv på AI, gränser och kontroll inom ramen för Orionteaterns debattserie Automata:bieffekter. Moderator för debatten var författaren Carl Åkerlund.

I debatten presenterade jag begreppen cyborg, cybernetisk organism, och artificiell intelligens. Lyssna här.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

söndag 30 april 2017

Ghost in the Shell: Scarlett Johansson

Rupert Sanders version av den klassiska animefilmen Ghost in the Shell med Scarlett Johansson verkar inte bli en succé, även om den klarar av att dra in sig budget. Filmen kom under årets hårdaste månad, då alla bolagen släpper sina blockbusters, men Ghost in the Shell var med en inspelningsbudget på 110 miljoner dollar och en marknadsföringsbudget 30-50 miljoner dollar gjord för den konkurrensen.

Vad har mottagandet berott på? Det är så enkelt att det inte är en bra film. Vissa scener och intryck är hämtade från tidigare filmer och TV-serier i franchiset, men inte de grundläggande koncepten.

Filmen använder den nu ganska slitna idén med den förrådda supersoldaten. Likt en John Rambo eller Alex Murphy har major Mira Killian aldrig själv valt att bli cyborg. Det var något påtvingat, medan förlagans Motoko Kusanagi valde det själv. Det skulle kunna säga något om skillnaden i syn på hur man kan påverka sin tillvaro, men det är troligen bara ett mindre jobbigt sätt att skapa konflikt än att utveckla dramat (jämför med stuffed into the fridge). Det görs en poäng av att Mira Killian är unik, den första cyborgen med full robotkropp, men det var inte Motoko Kusanagi i serien. Kusanagis kropp ser där ut som en vanlig serietillverkad kropp, men med militära modifikationer.

Handlingen är ofta lätt att förutse men det stora problemet är att berättelsen ställer publiken inför de motsatta filosofiska frågorna från Masamune Shirows manga och Mamoru Oshiis anime. I Rupert Sanders version handlar det om majorens frågor om vem hon var och varifrån hon kommer, istället för vem hon verkligen vill vara och vart hon är på väg.

Rupert Sanders twist att Mira Killian egentligen är japanska Motoko Kusanagi som kidnappats för experimentet att bygga en full cyborg är, trots sin logiska kullerbytta att en bortrymd tonåring skulle vara ett lämpligt försökssubjekt, en intressant idé. Handlingen är dock inte tillräckligt intelligent för att göra mer av tanken av hur påverkan från kropp och kultur kan förändras. Mira Killian förblir densamma.

Det blir än mer uppenbart i slutscenen med Hideo Kuze, där hon väljer att avstå från transcendensen för att bevara sig själv. Filosofin bakom Ghost in the Shell: Scarlett Johansson har svårt för tanken bakom människans och maskinens sammangående. Tekniken ses, liksom i vår samtids filosofiska system, som något utanför personen, något främmande för människan och med en vag gräns som inte får överskridas. Personligheten är en avgränsningsbar essens vars inre röst går att lyssna till.

Den teknologiska singulariteten är höjdpunkten i mangan och animen med de symboliska slutorden “Och vart går den nyfödde härifrån? Nätet är vidsträckt och obegränsat”. De ställde nya frågor, snarare än att ge lätta svar som Scarlett Johanssons slutreplik "det finns mer arbete att göra".

Det sista är kanske höga krav att ställa på en Hollywoodproduktion, “Robocop with tits”, men det är ledsamt för att publiken tidigare varit så bortskämd med intressanta idéer från tidigare filmer och serier. Nu får vi vänta till kommande anime.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

Transhumanism och posthumanism i filosofin och framtiden

Jag skriver den 21 maj 2017 om  Transhumanism och posthumanism, på samma sida av staketet på Medium. Transhumanism och posthumanism följer...