Fakta sparkar med professor Kalkyl

Filmen Tintins äventyr: Enhörningens äventyr har gått upp på biograferna. Det har blivit en hel del kommentarer i media kring filmen, varför det?

Jag talar om en av karaktärerna i serien om Tintin av Hergé, professor Karl Kalkyl och vetenskapen hos Radio Voltaire.

Naturvetenskapen är närvarande i äventyret genom Kalkyl, fast hade blivit några äventyr idag för honom? Högskolor och universitet ser mycket annorlunda ut idag. Uppsala universitet hade 2 300 studenter år 1900, 3 500 år 1950 och år 2010 fanns det 22 600. Universitet gick från att vara en bastion för eliten till att bli en utbildningsfabrik. Det har satt press på institutionerna.

Karl Kalkyl var slående självständig – ingen undervisning och inga doktorander. En forskningsprofessor som är ovanlig idag. Mycket tid har tagits upp av administration. Åka till månen? Inte då, professorn måste ansöka om anslag. Forska på miniubåt? Det får doktoranderna och labbteknikerna göra medan professorn skissar ihop motorn på en laptap på väg till flygplatsen för ännu ett internationellt möte. Lägga lite mer tid på att få ihop raketrullskridskorna eller skejta iväg till det grekiska partneruniversitetet så att Bryssel blir nöjda? Det är nackdelen av att forskningsprioriteringarna alltmer sätts på kommissionen i Bryssel, då gäller det att anpassa sig till de områden där anslagen finns.

En sidoeffekt blir att forskare på relaterade fält beskriver sin forskning i termer av just de fält som anses lovande. Projekt som tidigare skulle ha kallats materialvetenskap eller ytvetenskap rubriceras idag som nanoteknik då det ökar chansen att få pengar. När hypen sedan försvinner drabbas även den forskning som var bra i det överskattade fältet. Mycket ofta blir forskare i Europa kvar vid det universitet där man tog grundexamen när till den forskare som tidigare var ens handledare. Det gäller att snabbt få ut många artiklar snarare än att utveckla egna djärva idéer, och ofta är den forskning man bedriver en utveckling av det man doktorerat på. Professor Kalkyl hade, så bred som han är i sin forskning, inte klarat sig bra i den miljön.

Det är lätt att romantisera gamla tider. Det har aldrig funnits så många forskare verksamma som idag, det ger också resultat i rön och upptäckter. Problemet är att de inte bara ska forska och utbilda utan även vara arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Högre studier gör många studenter hårt skuldsatta, och kvaliteten på den utbildning de får ut blir lidande.

Karl Kalkyl kanske visar oss en intressant väg framåt genom sitt labb i Moulinsart, att högre studier och praktik behöver gå hand i hand och med öppnare projektformer och fler finansieringskällor.

Läs även andra bloggares åsikter om tintin, film, samhälle, vetenskap, forskning, professor kalkyl, herge, serier, kultur, samtiden, 3D, teknik, historia

Intressant