torsdag 30 januari 2014

Lexbase, en följd av offentlighetsprincipen

Kontroversen med siten Lexbase rullar vidare, med en nedstängning från Bahnhof, och främst har debatten kretsat kring bristerna i Personuppgiftslagen PUL.

Bristen har varit att vi eftersträvat anonymitet snarare än integritet. Informationen om medborgarna har blivit alltmer öppen, samtidigt som informationen om myndigheterna har slutits. som Anders R. Ohlson tog upp för några år sedan. För som Dag Öhrlund påpekar på sin blogg, staten är värre än en Lexbase genom offentlighetsprincipen


söndag 26 januari 2014

Konstens reträtt från kulturen?

I mellandagarna fick jag tillfälle att gå på Moderna Museet och ser Cindy Sherman som ställer ut.

Hon beskrivs som en av samtidens viktigaste konstnärer, jag är beredd att hålla med, vilket säger en hel del om samtidskonsten. Den utvecklingen, som man kan se börjar med surrealismen och Duchamp, har nu präglat så mycket av 70-talets chocktaktik att den mist sin ställning i kulturen.

Camille Paglia har i sin bok Glittering Images från 2012 påpekat att chocktaktiken inte gynnat konstens ställning i samhället. Paglia skriver att konsten ”tillåtit sig att definieras ur allmänhetens synpunkt som ett arrogant, isolerat brödraskap med frivol smak och låga standarder”. Det har också hållit en knökkonservativ konstsyn och kritik mer relevant i samtiden än den borde vara. Jämförelseobjektet borde inte längra vara 1800-talets akademister. Lars Anders Johansson skriver om institutionernas betydelse för samtidens konstbegrepp.


Stephen Hicks skriver det räcker inte att konstatera att konst är ful, man måste också förklara varför konsten är ful. Kanske börjar de starka kopplingarna till tänkare som Sigmund Freud och Jacques Lacan att släppa sitt grepp över samtiden?

Det är iögonenfallande att fotografiets konstnärliga värde upphöjts så mycket det senaste årtiondet. Estetiskt är motiven de samma som samtidskonsten, men det är ett medium där färdighet och teknik automatiserats. Konstfärdigheten har gått över till hantverket och designen. Vilket för oss till observationen att samtidens konst i så hög grad lever ihop med mode (fashion alltså) och design.

Det finns en längtan i konsten efter att få del av populärkulturens styrka, det brukade vara tvärtom. Konsten blir kommentar till mode och design vilket lyfter fram den kortsiktighet, den bundenhet till samtiden som Paglia uppmärksammar. Mode och design kan diskuteras, och görs så alltmer, fast det blir konsten som lämnar platsen i offentligheten.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

torsdag 23 januari 2014

Får man hudcancer av att sola solarium?

Image courtesy of [Kookkai_nak] / FreeDigitalPhotos.net
Det talas ofta om riskerna av att sola solarium och dess koppling till hudcancer. Nu kan det komma lagförslag om en gräns på arton år för att sola solarium.

Många former av cancer är väldigt vaga och öppna för definitioner, och det finns ett skifte i vad som definieras som melanom. International Agency for Research on Cancer (IARC) är ofta grunden för argumenten om förbuden med sin rapport. Rapporten refererar 24 kohorter och fall-referentstudier om sambandet mellan användningen av solning inomhus anläggningar och risken frö melanom risk. Av dessa är endast fyra som visar ett litet statistiskt signifikant samband. Ingen av de fyra har en relativ risk är som är större än 1,50 det tyder på en svag relation. Vilket även rapportförfattarna tar upp.

En av de större studierna om riskerna för melanom med solning gjorde av ett forskarlag i Oslo. De följde mer än 100.000 norska kvinnor över en genomsnittlig åttaårsperiod och fann ingen statistiskt signifikant samband mellan solarium-användning och melanom i åldrarna 10 till 19 som använde ett solarium mer än en gång i månaden. Det är den åldersgrupp som melanomepidemin borde återfinnas i.

Det finns skäl att ställa sig tveksam till larmen om hur farliga solarierna är. Solarielarmen stödjer sig på epidemiologisk forskning, att man studerar stora grupper av människor och försöker se vilka faktorer som leder till ohälsa statistiskt. Med hjälp av sådana studier kan man inte säkert säga vad som orsakar en viss sjukdom, det kan bara säga att sannolikheten för att en person som solar har en högre sannolikhet att utveckla hudcancer än någon som inte gör det. Det pekar inte ut en orsak till sjukdomen, en jämförelse är att en epidemiologisk studie kan säga att gula tänder är kopplade till lungcancer, och missa faktorn cigarettrökning.

Epidemiologi har sina fördelar, om man sköter den vetenskapligt korrekt. Det är inte alltid så lätt att få bra insyn heller. Forskningen kan vara svår och därför blir arbetet med bedömningarna alltmer specialiserat. Det gör att de grupper av forskare som uttala sig i frågan, även globalt sett, kan blir rätt liten. Det gäller även grupper bakom världshälsoorganisationen WHOs panel Intersun.

Anna Ritter tog i Nyhetsmagasinet Fokus upp debatten om D-vitaminens roll och det diskuteras alltmer vilka effekter alltför lite ljus kan ha för människans biokemi, särskilt på de nordliga breddgrader vi bor på i Sverige. Det finns en stor marknad i att sälja solskydd och brun-utan-sol krämer.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

onsdag 22 januari 2014

Yes, we have no bananas!

Image courtesy of [Chris Sharp] / FreeDigitalPhotos.net

Bananen har blivit en mycket populär frukt. Det äts hundra miljarder av dem varje år i världen. Det är inte bara därför att frukten är praktisk, nyttig och god utan därför att fruktbolagen finner den effektiv att odla. Skördarna har jämn kvalitet på frukterna och då det går att få stora mängder att mogna samtidigt kan man få mycket stora skalfördelar.

Problemet är att av alla tusentals olika sorters bananer så ser du bara en i fruktståndet: Cavendish. Det är mycket, mycket sällsynt att du hittar någon annan variant.

Så var det inte för 50 år sedan, då var det en annan variant som dominerade odlingarna lika starkt: Gros Michel. Den banansorten utsattes för en svampinfektion, Panamasjukan, som slog ut plantage efter plantage. Svampen var snabbare än det gick att röja ny mark. Omkring år 1960 var Gros Michel-bananen nästan helt utrotad och hela bananbranschen gick på knäna.

Nöden är uppfinningarnas moder och många plantager började att odla en variant som tidigare ratats. Den hade dålig smak, såg lite ynklig ut jämfört med Gros Michel och var svårare att skeppa med bananbåt därför att den var bra mycket ömtåligare. Den enda fördelen bananen hade var att den klarade Panamasjukan. Du har nog redan gissat vilken den var: Cavendish förstås.

Cavendish har inga frön längre. Andra varianter har frön, ibland stora som pepparkorn, vilket gör dem svåra att äta. Om du skivar en Cavendish ser du några svarta små prickar i bananen, det var fröna som avlats bort. Alla plantor är kloner som odlas från sticklingar, vilket gör dem mer sårbara för sjukdomar. 

Omkring år 2003 började Panamasjukan sprida sig igen i från Taiwan. Det här var en stark stam som också kan drabba Cavendish. I mindre skala började en annan svampinfektion, Sigatoka, spridas. Snart skulle bananerna vara ett minne blott!

Nu är vi ju framme i år 2014, domedagspredikanterna verkar ha halkat på ett bananskal. Cavendish skulle enligt prognoserna ha varit utrotad för länge sedan. Skördarna kommer fortfarande in på snabbköpet. Det visar på vådan av att bara dra ut en trend in i framtiden utan att tänka på andra utvecklingar. Problemet är inte ur världen, och nog hade det gått att göra mer under bananfristens decennium.

Taktiken som bananodlarna valde var att köra stenhårda kontroller och sätta in stora mängder kemiska bekämpningsmedel för att krossa minsta antydan till spridning av svampen. Nog inte den bästa lösningen på sikt. Banankompanierna har gått väldigt långsamt fram i att leta efter ett botemedel, hitta skonsammare och mer varierade odlingsformer eller få fram hårda bananer som klarar svampen.

Det är svårt att forska på svampen Tropical Race 4 (TR4), men det hade varit bra att noggrannare bevara de många vidunderliga banansorterna som växer runt om i världen. Så mycket som 85 procent av alla bananer exporteras inte utan äts i Latinamerika och Asien. Det handlar om omogna bananer eller kokbananer. En del varianter är riktigt välsmakande, även om de inte är lika anpassade till samma intensiva odling som Cavendish och ser förstås väldigt annorlunda ut.

Samtidigt så har det spelat stor roll att alla antydningar att agronomer och biologer skulle använda bioteknik för att antingen stärka bananerna eller börja att sälja andra varianter möts av välorganiserat motstånd från miljörörelsen eller av konsumenternas konservatism. Det är synd, Papayan räddades av biotekniken, och det kan vara en del av de många olika lösningarna för bananen också.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

tisdag 14 januari 2014

G- cloud, upp i brittiska statens moln

Det brittiska statsmolnet G-Cloud är en delad miljö för molntjänster. Syftet är att enskilda myndigheter inte ska behöva utveckla egna system och infrastrukturer.

I TechWorld från den 14 januari kan du läsa mer i G-Cloud - Storbritanniens statliga moln. Det är det senaste i en trend av enskilda stater bygger upp egna molntjänster för att bland annat skydda sin säkerhet. Vilken roll kommer de nationella molnen att spela i framtiden?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

lördag 11 januari 2014

Radio Voltaire, forskning och vetenskap


Vetenskapsradio är alltid kul att spela in och mellan 2009 till 2011 spelade Radio Voltaire in ett flertal poddsändningar med mig om aktuella ämnen.
  • Svininfluensan och andra pandemier, 20 mars 2009
  • Arthur Koestler: Lotusen och Roboten, om Asiens utveckling 16 februari 2010
  • Earth Hour och energianvändningen 25 mars 2010
  • Vulkanutbrott, jordbävningar och katastrofer 20 april 2010
  • Kemikaliesamhället 27 maj 2010
  • Fotbolls-VM och vetenskapen 1 juli 2010
  • Hjärnan, hur mycket vet forskningen? 22 juli 2010
  • Djurrätt, hur medvetna är djur? 19 augusti 2010
  • Vetenskap och politik, om evidensbaserad politik eller politikbaserad evidens, 9 september 2010
  • Gud och vetenskapen, 22 oktober 2010
  • Rapport om klimatforskningen och COP16 i Cancun samt en radioessä om Nobelpriset, 25 november 2010
  • Gambling och matematikens spridning i samhället, 13 januari 2011
  • Det övernaturliga och skeptikern, 3 februari 2011
  • Energi för framtiden. Fungerar sol, vind och vatten? 24 februari 2011
  • Framtidens sex, 14 april 2011
  • Gentekniken utveckling, 19 maj 2011
  • Astronomi och planetforskning, 23 juni 2011
  • Portugal och de stora upptäckterna, 20 juli 2011
  • Psykisk hälsa inför DSM V, 11 augusti 2011
  • E-böcker. Reportage från bokmässan i Göteborg, 6 oktober 2011
  • Sju miljarder människor på Jorden, 27 oktober 2011
  • Karl Kalkyl och universitetets framtid, 24 november 2011
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Intressant

onsdag 8 januari 2014

Varför får alla cancer?

Cancer ökar i befolkningen, som tur är. Skälet är rätt förvånande för många. George Johnson ger i New York Times förklaringen, befolkningens dödstal i andra sjukdomar som hjärt-kärlssjukdomar har minskat så mycket. En viktig faktor till högre cancersiffror är förstås att fler blir äldre.

Cancern har inte ökat på grund av kemikalier i miljön. Det svåra är att cancer är en komplex sjukdom som följer med åldern. Det är svårt att besegra den i ett koncentrerat 'krig mot cancern'. Det ger oss ett viktigt skäl till att försöka minska skadorna från åldrandet i allmänhet, snarare än att försöka fixa en sjukdom åt gången.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

söndag 5 januari 2014

Konvergerad infrastruktur kan spara mycket pengar

Konvergerad infrastruktur i servrar, lagring och nätverk diskuteras som en lösning. Lösningen handlar om att ta sig bort från stuprörstänkandet – där varje del av systemet arbetar för sig – och istället se alla tekniker som en helhet.

Läs mer i Nya IT-trenden för företag kan spara mycket pengar. Jag talar där med Mathias Persson Ölander, som är Sales manager för IBM PureSystems, om konvergerad infrastruktur och vilka effekterna blir i organisationerna av trenden med Byod (Bring-your-own-device).

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

lördag 4 januari 2014

Automatisering och virtualisering av IT-avdelningen

Det som kostar med IT är inte inköp av hårdvara och mjukvara, utan att hantera systemen under deras livscykel. En del i arbetet med att effektivisera kostnaderna ligger i att automatisera datacentret bland annat genom virtualisering, genom att få servrar och nätverk att arbeta smartare, och att ta bort onödiga manuella moment.

Läs mer i Var befinner ni er på resan? Vad ger en effektivare och säkrare IT-drift?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Intressant

fredag 3 januari 2014

Upp i molnet med bekymren

Internet är fantastiskt med alla sina funktioner och möjligheter, men det har blivit mycket att tänka på för användarna oavsett om de är mindre eller större organisationer. Det krävs mer lagringsutrymme, datorprestanda och det blir allt viktigare att se till att användandet verkligen fungerar som det ska.

Läs mer i Upp i molnet med bekymren. Är det dags att dra större nytta av molntjänsterna?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

Il Parlamento Europeo 2019- 2024: riforma o rivoluzione?

Incontro Fratelli Rosselli il 15 giugno al Wenner-Gren Center per discutere le recenti elezioni europee. Il mio intervento ha analizzato...