onsdag 28 januari 2015

Delad risk är dubbel risk för patienten?


Riskdelning är en ny tanke som dykt upp inom hälsa- och sjukvårdspolitiken. Den politiken ser rätt olika ut i praktiken från land till land, med olika modeller och regleringsmekanismer i verkan. Konceptet är populärt, men risken är stor för missförstånd då terminologin inte är så tydlig.

Drivkraften är förstås att många länder ser sina sjukvårdskostnader stiga. Budgetproblem ser till att det inte finns mer pengar till läkemedel. Myndigheterna pekar främst ut stigande kostnader för läkemedel som problemet, antingen genom att nya mediciner kan lindra eller bota så mycket mer eller genom att läkemedelsföretagen skor sig.

Därför används finansiell riskdelning som en sorts avtal mellan myndigheter och industri. I Sverige gjordes ett första formellt avtal år 2012 om prostatacancermedicinen Zytiga då TLV och tillverkaren Janssen inte kom överens om ett pris. Det blev ett lapptäcke av lösningar tills att landstingens gemensamma grupp för nya läkemedel och Janssen skrev ett riskdelningsavtal. Zytiga köps in men Janssen betalar tillbaka priset för de patienter som inte svarat på läkemedlet efter tre månader. Priset har också minskats för de patienter som behöver medicinen längre tid än så. Nu verkar idén om riskdelning ha slagit rot i Sverige. Främst gäller det cancermediciner, då de uppfattas som relativt dyra.

Det positiva med riskdelning är att det kan vara bra att tydliggöra varför ett visst läkemedel finns med kostnadsersättningen eller inte och därför tydliggöra nyttan.

Fast läkemedelskostnadernas andel av sjukvårdsutgifterna är kanske 20 procent i de flesta länder i Europa, och står inte för den största delen av den sammanlagda kostnadsökningen. Snarare minskar de i många OECD-länder.

Problemet är att kombinera att hålla kostnader nere och försäkra patienter tillgång till mediciner, samtidigt som man ska sporra användningen av nya preparat och nya behandlingsformer. Redan från början har det varit tydligt att riskdelningsavtal måste ta höjd för tidskrävande förhandlingar, dyr pappershantering, utvärderingssvårigheter och risken att många avtal blir mycket komplicerade.

Resultaten har visat sig svåra att utvärdera och därför är det svårt för myndigheter och läkemedelsbolag att förutse framtida förhandlingars utfall. Forskningen kring riskdelning är ny, precis som företeelsen i sig, så det är svårt att få vägledning därifrån. Det är inte hållbart för framtiden om det är patienterna som måste bära risken som myndigheter och företag delar på.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

tisdag 27 januari 2015

Bönder måste sluta gråta över spilld mjölk

Jag skriver på Sveriges Television Opinion den 26 januari 2015 om att mjölkbönderna måste sluta gråta över spilld mjölk. Det finns ingen garanti för att alla tillverkare ska kunna hålla sig kvar på en marknad. Priset är en fråga om tillgång och efterfrågan. Jordbruket med de höga omkostnader som omfattande regleringar orsakar kommer inte att kunna fortsatta som hittills.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Intressant

söndag 25 januari 2015

Människans framtid på Konstfack


Följ mig på en resa in i framtiden. Den 29 januari klockan 16.30 hålls ett föredrag om framtidens teknik och konstens avbildningar av människans utveckling på Konstfack i Stockholm, LM Ericssons väg 14. Föredraget hålls i Kårgalleriet. Välkomna!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Intressant

söndag 18 januari 2015

Hur många artificiella intelligenser kan dansa på ett nålshuvud?

Det talas mycket mer om artificiell intelligens nuförtiden. Elon Musk och Stephen Hawking varnar för superintelligent AI kan innebära en stor katastrof för mänskligheten. I nästa månad utkommer boken Superintelligence av Nick Boström på svenska.

När Max Tegmark skrev sitt öppna brev om forskningsprioriteringar blev media extra intresserade för att det var början till ett nytt institut om existensiella risker med utgångspunkt från en konferens i San Juan på Puerto Rico.

Superintelligent AI är en intressant fråga att forska om och diskutera. Samtidigt är det en yrvaken reaktion från akademiker och opinionsbildare, då man låtit sig ta på sängen av utvecklingarna inom digitaliseringen. En varning för AI-apokalyps smäller dessutom högre än en tråkig rubrik om att det pågår forskning.

För Elon Musk donerar kanske mycket pengar till Future of Life Institute, men han är främst företagare och inte AI-expert. Stephen Hawking brukar gilla att komma med storstilade uttalanden, men han är främst kosmolog, och hans Cambridge University har nyligen lanserat ett eget forskningscentrum för existensiell risk som ska marknadsföras.

AI-forskningen har pågått länge, och ofta så har budskapet från forskarna varit att om 10-20 år så är en maskin lika intelligent som en människa. Det underskattar hur svårt arbetet ofta är, snarare än att försöka hitta den rätta algoritmen som skriver sig själv så är AI-forskning ett långsamt hantverk där man sitter och filar på kod månad efter månad. Mer gnet än heureka, och det är därför som förhoppningen att större forskningsanslag ska lösa problemen inte är så verksam som många tror.

För den viktigaste forskningen framöver när det gäller AI är nog inte att försöka räkna ut den troligen mycket låga sannolikheten för att en superintelligent AI som påminner om gamla testamentets Jehova ska slippa lös.

Just nu är superintelligent AI fråga om mer eller mindre välgrundade spekulationer, och vårt samhälle har inte varit så bra på att bemöta stora risker med låg sannolikhet. Det är viktigare att undersöka riskerna för att AI-program inte kraschar, har buggar eller råkar bryta mot lagar eller personlig integritet i sina arbetsuppgifter. Det är mer hanterbara risker och det finns bättre möjlighet att ta vara på teknikens fördelar.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Intressant

lördag 10 januari 2015

Livet och döden i det uppkopplade samhället


Jag recenserar boken Leva och låta dö, varför bjässarna i politik, näringsliv och kultur är döende eller redan döda i Svensk Tidskrift den 9 januari 2015. Läs mer om globaliseringen, digitaliseringen och individualiseringen och hur de omvandlar samhället idag. Frågan är dock hur framtiden ser ut, givet att alla de tre drivkrafterna slår igenom?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

Google Gemini - the innovator's dilemma?

Det var många som reagerade på Googles AI Gemini. I sitt försök att korrigera tidigare bias i sökmotorn har Google fått kritik för att ha gå...