söndag 10 september 2017

Universalism mot brutalism


Det görs mycket sökande efter mening i dessa dagar då liberalkonservatismen spelat ut sin roll. Ibland så förs tanken om den stora statens återkomst fram, men den känns för behändig då den ska återkoppla till gamla strider. Året är inte längre 1983. Framförallt är det tydligt att även det som tidigare kallats konservatism, liberalism, libertarianism, socialliberalism etc. har splittrats. Värst gick det för konservatismen. Den är som egen politisk riktning illa ute, om inte t.o.m. borta. Även libertarianismen är illa ute, där bristen på idéer lett till en tom antisocialism.

Jeffrey A. Tucker beskriver i Against Libertarian Brutalism grundproblemet, att GAL-TAN skalan verkligen skär igenom alla idériktningar. De som Tucker kallar för humanitärer och brutalister passar till beskrivningarna.

Brutalismen är en liknelse Tucker använder från arkitekturbegreppet med samma namn, att använda skellettet av en teori utan sammanhang och överför det till politiken. Det blir då ett slutet system. Försiktigt har det kallats för tårtlibertarianism, men det begreppet kommer inte till kärnan som Tucker visar i An Aesthetic of Liberty. Nämligen att friheten bör syfta till en blomstrande samhälle. Det är därför som inte offentliga platser inte bör styras som privat egendom. Det ger snarare staten en oinskränkt makt då det släpper tanken på att skilja på stat och samhälle och styre under allmänna lagar.

Bristen på visioner inför framtiden har spelat en viktig roll och de fem punkterna Tucker föreslår i en ljus syn på människans utveckling, sluta tro att fiendens fiende är en vän, arbeta för fred och mindre våld, stå emot masshysteri och kämpa för emancipation är en bra början. Frågan är dock om ett sådant politiskt projekt på 2000-talet leder till ett förnyelse bortom 1900-talets liberalism? Framtidens idéer behöver utvecklas.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

Bonobo ett föredöme?

Det finns en vurm för “det naturliga” i samtiden. Det har jag tagit upp tidigare om den lyckliga stenåldern , apan som människans spegel...