mÄndag 6 januari 2025

🔍 Hur samarbetar kriminella nĂ€tverk – och hur kan vi stoppa dem?

Illustration av kriminella nÀtverk med skuggfigurer som symboliserar brottslingar, digitala linjer och noder som visar nÀtverksstrukturer. SkÀrmar i förgrunden visar algoritmer och dataanalysverktyg för att undersöka organiserad brottslighet, med en mörk stadssilhuett i bakgrunden.

Kriminella nĂ€tverk Ă€r mer komplexa Ă€n vad mĂ„nga tror. Jag intervjuar medlemmarna i forskningskonsortiet 4C pĂ„ Institutet för Framtidsstudier. Forskarna anvĂ€nder tekniker som social nĂ€tverksanalys och maskininlĂ€rning för att avslöja hur dessa grupper samarbetar – bĂ„de inom sina kretsar och med externa aktörer som bolagsstyrelser. Forskning om maskininlĂ€rning mot kriminalitet erbjuder dessutom nya möjligheter att förutse och förhindra brottslig verksamhet.

Genom att förstÄ dessa kopplingar kan vi utveckla bÀttre strategier för att bekÀmpa kriminalitet och stÀrka sÀkerheten i samhÀllet.

💡 Vill du veta mer om hur forskningen gör skillnad? Klicka nedan för att lĂ€sa om deras arbete!

👉 LĂ€s mer om 4C och deras forskning hĂ€r!

fredag 3 januari 2025

Nya sÀtt att sprida forskningsresultat med fokus pÄ framtiden

Illustration av en forskningsmiljö med fokus pÄ AI och innovativa kommunikationsmetoder. Visar ett digitalt grÀnssnitt med datavisualiseringar, mÀnniskor i diskussioner och inslag som symboliserar vetenskap, teknik och policyarbete.

Hur nÄr vi ut med forskning som kan göra skillnad? PÄ Institutet för framtidsstudier (IFFS) utvecklar vi nya sÀtt att kommunicera policyrelevant forskning om framtida samhÀllsrisker och lösningar.

Genom att anvĂ€nda AI och frĂ€mja samverkan mellan forskare och beslutsfattare vill vi göra forskningsresultat mer tillgĂ€ngliga och engagerande. Innovativa metoder som digitala verktyg och visuella format stĂ„r i fokus – allt för att nĂ„ fram med budskapet. 

📌 Vill du lĂ€sa mer om projektet och hur vi kopplar forskning till samhĂ€llsnytta? Klicka hĂ€r för att lĂ€ra dig mer.

torsdag 2 januari 2025

Fundering kring PDF-formatet och dess styrkor och svagheter

En jÀmförelse mellan tvÄ format för text pÄ webben, det Àr pdf och html som visas i en trave med böcker och en skÀrm
Bild gjord med DALL-E av Waldemar Ingdahl

PDF har lĂ€nge varit en favorit för att dela rapporter och dokument tack vare sin stabilitet och layoutsĂ€kerhet. Med möjligheten att bevara design och struktur oavsett enhet har det blivit oumbĂ€rligt för Ă„rsredovisningar, policybriefs och vetenskapliga publikationer. Men hur relevant Ă€r formatet i en alltmer digital och interaktiv vĂ€rld? Vilka Ă€r dess styrkor – och dess svagheter?

📖 LĂ€s den fullstĂ€ndiga analysen pĂ„ Medium och upptĂ€ck varför framtidens informationsspridning kanske krĂ€ver ett annat format. LĂ€s artikeln Fundering kring PDF-formatet och dess styrkor och svagheter!

onsdag 1 januari 2025

HTML vs. PDF: vilket format leder informationsspridningen in i framtiden?

En strid mellan tvÄ format en förmÀnskligad pdf-fil och en html-text som stirrar pÄ varandra
Gjord med DALL-E av Waldemar Ingdahl

PDF har varit en trogen följeslagare för att sprida information digitalt sedan 90-talet. Dess stabilitet och formella presentation har gjort det till det sjĂ€lvklara valet för Ă„rsredovisningar, juridiska avtal och vetenskapliga artiklar. Men i en vĂ€rld som rör sig allt snabbare mot digital interaktivitet och tillgĂ€nglighet stĂ€lls en viktig frĂ„ga: Är PDF fortfarande relevant, eller Ă€r det dags att tĂ€nka om?

I den hĂ€r artikeln pĂ„ Medium stĂ€ller vi PDF mot HTML – ett format som Ă€r designat för den digitala tidsĂ„ldern – och analyserar vilket som bĂ€st möter dagens krav.

fredag 27 december 2024

Vad Ă€r CAPTCHA – och varför mĂ„ste vi leta efter bilar och trafikljus?

Du har sÀkert sett dem: smÄ bildrutor dÀr du ska klicka pÄ bilar, trafikljus eller övergÄngsstÀllen för att bevisa att du inte Àr en robot. Men vet du varför?

Det handlar faktiskt inte om att vi mĂ€nniskor Ă€r bĂ€st pĂ„ att hitta saker i bilder. CAPTCHA-systemet analyserar snarare hur du löser uppgiften. Till exempel Ă€r du oftast lĂ„ngsammare och mindre exakt Ă€n en bot – och det Ă€r detta som avslöjar dig som mĂ€nniska.

Men CAPTCHA Àr inte sÄ sÀkert som det verkar. Bottar kan nÀmligen lura systemen genom att anlita riktiga mÀnniskor via sÄ kallade CAPTCHA-fabriker. DÀr löser personer i lÄginkomstlÀnder dessa uppgifter för bara nÄgra kronor, vilket gör att bottar enkelt kan ta sig förbi. SÄ, vad gör vi istÀllet?

Idag anvÀnds mer avancerad teknik, som att analysera webblÀsardata och anvÀnda AI för att upptÀcka misstÀnkt aktivitet. Lösningstiden för CAPTCHA kan ocksÄ avslöja om det Àr en bot eller en mÀnniska som försöker ta sig igenom.

NĂ€sta gĂ„ng du klickar i "Jag Ă€r inte en robot" – kom ihĂ„g att det handlar om mer Ă€n bara trafikljusen i bilden!

🔍 Hur samarbetar kriminella nĂ€tverk – och hur kan vi stoppa dem?

Kriminella nÀtverk Àr mer komplexa Àn vad mÄnga tror. Jag intervjuar medlemmarna i forskningskonsortiet 4C pÄ Institutet för Framtidsstudier...