Dead Internet Theory: Är internet på väg att dö eller förändras?

Foto Waldemar Ingdahl

I takt med att internet förändras allt snabbare väcks nya frågor om både innehållets ursprung och dess framtid. En artikel i Finansmagasinet tar upp ett begrepp som fått ny aktualitet är Dead Internet Theory. Det är idén att en allt större del av nätets innehåll idag skapas av AI, bottar och algoritmer, snarare än av riktiga människor.

Många känner igen känslan: flödena känns mer repetitiva, kommentarerna mindre genuina. Vi tror att vi pratar med varandra, men kanske interagerar vi allt oftare med mjukvara på internet.

Internet glömmer mer än vi tror

Samtidigt pågår en annan utveckling i tysthet. Gamla webbplatser, forskningsartiklar, bloggar och digitala källor försvinner i snabb takt. Enligt en studie från Pew, som Finansmagasinet citerar, är uppemot 25 procent av äldre webbsidor från 2000-talet borta. Stora mängder internetinnehåll på kinesiska har också försvunnit, vilket visar att digital historieskrivning riskerar att bli selektiv. Här blir internetarkeologi en viktig framtidsfråga.

AI, en ny digital aktör

Samtidigt ökar AI-genererat innehåll explosionsartat. Vissa ser det som ett hot. Andra, som teknikvisionären Kevin Kelly, ser början på något nytt. Vi är på väg från en ekonomi av de födda, vi människor, till en ekonomi av de skapade, där AI producerar, konsumerar och kommunicerar med andra AI-system.

Det kan låta dystopiskt, men Kelly menar att det kan också betyda, att vi människor frigörs från informationsbruset. Då kan vi istället fokusera på det verkligt meningsfulla, att skapa, förstå och minnas det som är unikt mänskligt.

Vad händer nu?

Kritiker menar att teorin är överdriven, det är fortfarande är vi människor som står för de känslomässiga reaktionerna, skapar det bästa innehållet och är dem som urskiljer vilka idéer att tro på eller varor att köpa.

Men samtidigt växer den AI-drivna världen i kulisserna. Vad händer när AI tar större plats online? Hur påverkas vår historia när internet glömmer?

Så undergräver Ryssland svensk demokrati

Bild Waldemar Ingdahl

Säkerhetspolitiken påverkas alltmer av främmande makters strategiska användning av finans- och energimarknader samt opinionsbildning. Sveriges NATO-medlemskap och invasionen av Ukraina har satt fokus på detta, särskilt i relation till Ryssland. Ett projekt på Institutet för framtidsstudier undersöker hur ryska intressen, i samarbete med västerländska eliter, kan manipulera finansmarknader, tvätta pengar och skapa samhällsinstabilitet. Läs mer på DagensPS Så undergräver Ryssland svensk demokrati. 

Artikeln är en återpublicering av en tidigare artikel om Kremls inflytande och destabilisering.

KÅPPI PEJST [copy paste]: Hur vi härmar USA mer än ever - en recension

KÅPPI PEJST [copy paste]: Hur vi härmar USA mer än ever by Mats-Eric Nilsson


I "Kåppi Pejst" undersöker journalisten Mats-Eric Nilsson hur Sverige, särskilt från efterkrigstiden och framåt, alltmer amerikaniserats. Amerikaniseringen beskrivs inte bara som ett ytligt fenomen av populärkultur och konsumtionsvanor, utan som en djupgående förändring i språkbruk, samhällsdebatt och värderingar. Svenskar anammar ofta omedvetet amerikanska uttryck och beteenden, något som ses som en statushöjare, och Nilsson diskuterar hur detta påverkar kultur och identitet.

Ett viktigt tema är hur förändrade attityder till exempelvis sex och importen av sociala och etniska frågeställningar från USA tas in utan att anpassas till svensk kontext. Många av Nilssons exempel hämtas från 2010-talet, vilket gör att vissa kan upplevas som något daterade. Nilsson undviker antiamerikanism men kritiserar hur USA tenderar att bli den enda förebilden, vilket riskerar att utesluta delar av Sveriges befolkning från språklig och kulturell delaktighet.

Boken är underhållande och lättläst, men Nilsson lyckas inte fullt ut förklara varför amerikaniseringen är så stark och genomgripande. Den franska kulturpåverkan författaren beskriver fick inte samma genomslag.

En tanke under läsningen av boken är att USA fungerar som en förstärkare av globala trender: genom sin ekonomiska och kulturella makt plockar USA upp impulser från olika håll, paketerar dem och sprider dem globalt med stor kraft. Det går att ta in fenomen som fransk postmodernism, tysk technomusik och svenska personliga tränare (som boken beskriver) om de omarbetats via USA. Det är intressant att läsa boken år 2025, i en tid då Sveriges relation till USA återigen verkar vara på väg att förändras, på samma sätt som den skiftade från Tyskland efter andra världskriget.

View all my reviews

Guide till prebunking: Så skyddar du dig mot desinformation innan den sprids

🔍 Can facts alone change minds?

Vi blev som dom andra, Miljöpartiets väg till makten - en recension

Vi blev som dom andra by Maggie Strömberg
My rating: 4 of 5 stars

Maggie Strömbergs bok “Vi blev som dom andra, Miljöpartiets väg till makten” är en fascinerande genomgång av ett parti som länge ville vara något annat, men som till slut blev som de andra.

Med journalistisk noggrannhet och öga för detaljer berättar hon om Miljöpartiets resa från alternativarnas gräsrotsrörelse till regeringsparti och om vad som gick förlorat på vägen. Från Sälvalet 1988 över hipsterårens gröna självförtroende till kompromissernas tid i regering. Vi får möta fundisar och realos, ideologer och karriärister, och se hur partiet famlar efter balans. Det finns en spänning i partiet mellan frihetlig idealism och toppstyrd pragmatism.

Boken visar hur Miljöpartiet, trots sin litenhet, haft ett oproportionerligt inflytande över svensk politik, inte minst i form av idéer. Men den väjer inte för att visa hur partiet ger upp sina kärnfrågor, ofta till ett högt politiskt pris.

Särskilt intressanta avsnitt rör vändningarna i EU-frågan och i migrationsfrågan, där partiet på kort tid bytte fot. Det var inte av övertygelse, utan taktiska skäl spelade en viktig roll. Likaså får läsaren en inblick i partikulturen: en rörelse som förespråkar deltagardemokrati, men som i praktiken ofta är starkt centralstyrd, som stöttar dem som vågar gå sin egen väg, förutom när den avviker som i exempelvis klädval. Partiets organisation grundas på att sprida makten på så många personer som möjligt, men makten har ändå hamnat i händerna på ledarskapet. Den paradoxen, mellan självstyre och kontroll, går som en röd tråd genom boken.

Ibland blir det nästan för många personer och partiinterna konflikter, men det är också en del av Strömbergs poäng. Miljöpartiet är inte ett ideologiskt block, utan snarare en lös allians av olika intressen, från miljörörelsen till lobbyister. Det finns några frågor som förenar partiet, men inte på djupet. Det är därför som svängningarna kan gå snabbt, och språkrören ofta får igenom sin riktning. Samlade alternativ saknas.

Det ger en tankeväckande förståelse av Miljöpartiets ställningstaganden, förhållanden till den senaste tidens politiska strömningar, samtidigt som den visar varför Miljöpartiet oftare hamnar på vänstersidan, snarare än den tredje position som var partiets huvudsyfte.

Strömberg lyckas med något ganska ovanligt: att skriva en politisk samtidshistoria som är både lättläst och djupt insiktsfull. Boken ger en förståelse av partiets tid i regeringsställning, och för dem som läser idag, om varför (mp) har haft svårt att hitta en väg på 2020-talet.

View all my reviews

Arbeta med GPT