måndag 18 februari 2019

Kommer Kina att behärska framtiden genom AI-ledarskap?


Data är informationssamhällets olja, där det tidigare populära begreppet ”Big Data” används för att beskriva de ökade mängderna, variationerna och snabbheten i mycket stora dataset för att utröna mönster, trender och orsakssamband i människors handling och samverkan.

De praktiska fördelarna i allt från sjukvård, arkitektur, resursanvändning, säkerhet, bioteknik o.s.v. har ofta diskuterats. Debatten kring datas roll och insamling har dock varit mycket försiktig. Värderingarna bakom tekniken tas sällan upp. Ofta fokuserar debatten på iögonenfallande exempel av dåliga användningar.

Hur data samlas in, används och systematiseras rör ideologiska frågor. Ska Big Data användas för att övervinna informationsproblem där tidigare centralisering setts som den enda lösningen? En privatisering av kollektivt handlande genom emergenta system och framtidsmarknader? Hur säkerställs iterationerna i systemen? Upprättandet av marknader för persondata är viktiga när livsprojekt blir alltmer varierade och lösningar som ska passa alla passar till slut ingen.

Den ideologi som handfast diskuterar datas roll är för närvarande marxism-leninismen, Xi Jinping om socialism med kinesiska särdrag genom Kinas stora AI-offensiv. Denna digitala diktatur och dess "Social Credit System" har åter aktualiserat den socialistiska kalkyleringsdebatten.

Västerländska privata företag är satta under press av en tragglande efterlevnadskontoll av regleringar och interna uppförandekoder, krav från en cirkulär ekonomi samt en dränerande finansialisering av verksamheten. Intrycket hos många är att Folkrepubliken Kina, genom sin ledande ställning inom Big Data och AI, kommer att vinna debatten.

Det finns skäla att vara misstänksam mot den som hävdar att ny teknik kan lösa produktions- och distributionsproblemet. Sovjetunionen försökte med ett datordriven marknadssocialism och Salvador Allende inrättade i Chile ett sakernas internet före sin tid i projekt Cybersyn.

I den socialistiska kalkyleringsdebatten förde Wienskolans två intellektuella giganter: Ludwig von Mises och Friedrich Hayek fram sin tankar om hur marknadsekonomin behandlar information, baserat på bl.a. neurologin.

Ludwig von Mises påpekade att fördelningen av resurser i en marknadsekonomi bestäms av miljoner producenter och köpare. Matematiska konstruktioner kan inte ersätta marknadsmekanismen. Mänsklig handling kan inte fångas av "matematiska symboler", det underskattar graden av komplexitet i det universella problemet som även en avancerad artificiell intelligens står inför. Kunskapen i samhället är fortsatt lokal.

En annan ideologisk konflikt är kring viljan att veta. Ett exempel är att den samtida sjukvården behöver svara på andra problem än de som finns vid ett enskilt benbrott. Att vara frisk eller sjuk är fråga om en utveckling över tid, där data behöver samlas in och jämföras över tid för att sätta in en fortgående terapi. Om behandling sätts in först när en cancerdiagnos getts, kan det vara försent.

Ett annat exempel är insamlingen av data gällande den nordiska jämnställdhetsparadoxen.

Den europeiska dataskyddsförordningen GDPR ser data som lokaliserade och isolerade, där en registreringsprocess skjuts ut på företag och organisationer, med en tanke att reducera databehandlingen för att ett informerat samtycke ska kunna ges. Det riskerar att slå ut viktiga användningar i enlighet med en ideologisk syn på data. En möjliga framtida effekt av detta kan vara att internet splittras upp.

Bruno Latour sa att teknik är ett samhälle som gjorts mer hållbart genom att plocka bort mänskliga aktörer. Sociala värderingar finns inbyggda i teknikens funktion. Motsatsen är dock också möjlig: ett samhälle är en teknik som gjorts mer tillfällig. När värderingar och handlingar förändras, så förändras även våra uppfattning om teknik. Därför är även uppmärksamhet för institutioner och deras förändringar en avgörande fråga för samhällets och teknikens utveckling.

onsdag 6 februari 2019

Fakta är optimismens bränsle


Debatten om världens utveckling handlar om praktik kontra teori. Hans Roslings faktabaserade världsbild visade många att glaset är halvfullt snarare än halvtomt. Fakta ger genomförbara svar och optimistiska värderingar ger rätt frågor inför framtidens utmaningar och möjligheter. Läs mer i artikeln Fakta är optimismens bränsle på Warp Voyager.

måndag 4 februari 2019

Ett Uber för arkitektur?


Debatten om arkitektur i Sverige är ideologisk: tårtorna mot lådorna. Här ställs spröjsade fönster och tegelfasader mot idealen på Stockholmsutställningen 1930 och praktiken i Miljonprogrammet på 1970-talet. Fokuset på ideologi och estetik gör att debatten missar att arkitektur i mycket verkar på en marknad, starkt kopplad till byggnadsmetoder och ingenjörskonst.

Arkitekturens nuvarande affärsmodell; processen att rita, lämna anbud och bygga, lämnar ut delar av vad som tidigare var arkitektens uppgift på byggföretagen, för att arkitekten ska kunna fokusera sig på formalism, geometri och detaljer. Trots att arkitekten sitter på kontraktet är det sällan som denne får mest betalt, det särskilt i tider av hårdare avkastningskrav och benchmarking för fastighetsinvesteringar.

Affärsmodellerna påverkas självfallet av de yttre förutsättningarna. Ännu har vi inte sett en stor disruption av arkitekturens affärsmodell, ett Uber för arkitektur. Fast är det någonstans där disruption, ett uppskakande av affärsmodellen, kan äga rum så är det på marknader där produkten har satts i centrum snarare än användarupplevelsen.

En kandidat för disruption är de många nya initiativen för co-working som kommit fram, som Norrsken House, hypade WeWork, acceleratorer som Epicenter för att ta några exempel. Det är lätt att se dem bara som en del av fastighetsbranschen, i en tid av mycket dyr kontorsyta. De är mer än bara kontorshotell, då de riktar in sig på att erbjuda en datadriven upplevelse av arbetsyta för sina kunder. Insamlandet och bearbetandet av data över användandet av miljöer ger kunskap om hur ytor och byggnader används, vilket kan kopplas vidare till funktionen och formen. Utvecklingen av AI ger än större möjligheter för utformningen av användarupplevelsens rumsliga ekosystem. Byggnaden får hänga på, i sin nuvarande roll är det lättare för mjukvaran att äta upp arkitekten.

Il Parlamento Europeo 2019- 2024: riforma o rivoluzione?

Incontro Fratelli Rosselli il 15 giugno al Wenner-Gren Center per discutere le recenti elezioni europee. Il mio intervento ha analizzato...