lördag 30 november 2019

Tyckare, experter och samtalare


Det finns många tillfällen då man blir irriterad på “tyckokratin”, den grupp av förhållandevis grunda debattörer som gör rundorna i media eller agerar som influencers i sociala medier. Snarare än att handfast peka ut fakta i samband med en kommentar i offentligheten har många mönster på internet understött tyckarna. De många små offentligheterna minns inte när en tyckare hade fel, eller har svårt att sätta in felet i ett sammanhang. Ibland hejar man på tyckaren och då vill man inte hitta fel.

Intressant nog finns även den motsatta trenden, expertväldet. Det är en del som drivs på av framgången hos Kinas digitala diktatur. Den sammanhållna “klumpen” som tyvärr har egna intressen. En del av det vaga begrepp vi kallar populism idag är en reaktion på experter som drar ut resultat från forskning som även lekmän kan ana frågetecken kring.

Experter får också andra effekter på samhällsdebatten. Kognitionsforskning pekar på att högutbildade, intelligenta och retoriskt skickliga tenderar att vara betydligt mindre benägna än de flesta att byta övertygelse när de konfronteras med bevis eller argument som motsäger deras tidigare. Detta beror på att de vanligtvis är bättre utrustade för att pricka hål i argument som strider mot deras åsikter. Det finns risk att den inställningen sprider sig till områden som man inte är fullt lika bevandrad med, men nästan. På de flesta områden är även experten lekman. De har också svårare att peka ut fakta och sina egna ståndpunkter. James Rockey framför i en studie ut att intellektuella beskriver sig som mer vänster än vad deras åsikter egentligen är, med folk i näringslivet gör motsvarande för högern.

Det sägs mycket om att väga upp tyckare och experter med personer från andra erfarenheter, men de riskerar främst bli platshållare, och forskningen visar i allmänhet inte att fler kvinnor, transpersoner, funktionsvarierade, limbodansare i offentligheten ändrar på hur samtalet förs och dess utfall. Där är nyfikenhet och öppenhet viktigare egenskaper, så snarare än tyckare och experter så skulle kanske samtalare vara bättre.

torsdag 28 november 2019

Vad är komplexitet och emergens? När helheten är större än delarna


Organisation inom komplexa system är inte centralstyrda inifrån eller utifrån systemet. Självorganisationen är en produkt av samtidiga handlingar från enskilda agenter och innebär att alla andra i systemet anpassar sig till varandra. Hur påverkar förståelse av komplexitet och emergenta fenomen vår förståelse av naturen, tekniken och samhället? Läs mer på Medium den 28 november om komplexitetsteori och emergenta system.

tisdag 19 november 2019

Facebook - är monopolet annorlunda den här gången?


Det är nytt att Facebook ställde upp för debatt på Publicistklubben. Debatten har rasat om  plattformen är en publicist, dess påverkan på offentligheten och dess ställning på marknaden.

Allt oftare säger debattörer att Google, Amazon, Facebook, Apple (GAFA) är ett monopol som skadar användarna. Inom EU har kommissionen reagerat på techföretag som Google och tidigare Microsoft. Nätverkseffekter, skalekonomier, datainsamling, bundlande och plattformsekonomier sägs skapa omöjliga hinder för att kunna konkurrera med företagen inom GAFA.

Samma argument om techjättarna har hörts flera gånger om i andra branscher och för den delen har även företag som IBM, Microsoft, Myspace och Nokia under åren beskrivits som oövervinnerliga monopol. Redan på den korta tid som webben har funnits har vi sett ett web 1.0 och web 2.0 med ett web 3.0 på väg att kasta definitionerna över ända.

Det starkaste konkurrenstrycket kommer från att nya produkter tar in på de etablerade genom kvalitetsförbättringar. Det var så Facebook gick förbi Myspace. Nätverkseffekterna som gav Myspace sin stora tillväxt i början av 00-talet ledde också till plattformens snabba nedgång när en överlägsen produkt kom fram.

Facebook har ett mer användarvänligt gränssnitt och ett mindre rörigt reklamutrymme. Facebook skapade ett verktyg för att importera e-postadresser, vilket höjde användarsiffrorna och utlöste därmed en nätverkseffekt för plattformen som sopade undan Myspace.

Alla sociala nätverk har att gå en svår balansgång mellan att åstadkomma en attraktiv användarupplevelse å ena sidan och att tjäna pengar på sin plattform genom att konkurrera om kunderna, annonsörerna, å andra sidan.

Motsvarigheten till Myspace öde finns hos mobiltelefontillverkaren Nokia, som inte kunde hålla takten i utvecklingen mot iPhone och Android. För tio år sedan hade Nokia fortfarande någonstans i närheten av 40 procent av världsmarknaden, för att i början av 10-talet sjunka till under 10 procent. Apple utlöste stor oro när företaget sades bundla ihop iPod med iTunes! Nu finns knappt några iPods kvar och rykten går gång från annan om att Apple snart stänger ned iTunes.

Google, Amazon, Facebook och Apple är stora företag, men det gäller främst värderingen. Den värderingen ska realiseras också. Facebooks användarsiffror faller, för det var ju aldrig att användarna bara använde Facebook och inget annat. Nu finns det fler webbtjänster som konkurrerar om en liten del av Facebooks breda erbjudande, att vara världens förstasida. Försök att styra upp marknaden genom att straffa techjättarna för sin nuvarande andel kan snarare hjälpa de dominanta bolagen att hålla sig kvar vid sin position.

Google Gemini - the innovator's dilemma?

Det var många som reagerade på Googles AI Gemini. I sitt försök att korrigera tidigare bias i sökmotorn har Google fått kritik för att ha gå...