Genteknikens förverkligande behöver fördjupad etisk debatt

Jag skriver artikeln Teknikens förverkligande behöver fördjupad etisk debatt i tidningen Biotech Sweden, nummer 2 år 2003.

Den senaste tiden har gen- och biotekniken stått i fokus för nyhetsbevakningen. Kloningsprojekten, EU:s nya regelverk om GMO och delbetänkandet från kommittén för Genetisk Integritet har väckt diskussion.

Teknik uppstår inte i ett vakuum, utan påverkas av det samhälle den utvecklas i och den bild som skapas i den offentliga debatten. Denna har inte varit så god hittills, ofta sker där en förväxling av vad som är möjligt i tanken, vad som kan bli möjligt i framtiden och vad som är möjligt i dag. Detta sker inte bara bland lekmän, utan också bladn politiker och till och med forskare. Resultatet har blivit en grund och polariserad debatt i många hänseenden, vilket i längden inte gynnar framtagandet av god teknik som fungerar i samhället.

I debatten diskuterar man inte utgångspunkter och grundläggande värden. Respekt för människovärdet har förvisso ofta lyfts fram i debatten, dock utan att definiera det väl. Snarast går debatten i riktning mot Oviedo-deklarationens genetiska essentialism för genteknikens användning på människan, och mot en hård reglering i EU av biotekniken efter moratoriets upphävande. Varför har vi inte sett en bioteknikens motsvarighet till Bill Gates? Kanske därför att Gates inte behövde verka i en bransch som var så kraftigt reglerad i sitt grundstadium som biotekniken.

Försiktigheten, för att inte säga rädslan, för biotekniken kommer från att debatten inte har utvecklats sedan den startade. Varför har den inte det?

Då skulle man tvingas in i en etisk diskussion där man behöver inta mer reflekterade ställningstaganden. Men alltför få i dagens politiska samtal kan, eller vågar, föra verkliga etiska resonemang och följa de logiska slutsatserna. Istället gör man som tidigare, när helst man lagstiftar i etiska frågor. Man söker konsensus i någon lämplig utredningsgrupp eller så fattar man helt sonika ett majoritetsbeslut, som om en majoritet i sig skulle vara den rätta uttolkaren av vilka handlingar som är moraliskt riktiga eller felaktiga.

Istället för att just föra denna noggranna etiska debatt, och bygga upp en långsiktig argumentation utifrån en etisk grundsyn och grundläggande principer, försöker också forskningen och bioteknikindustrin att i allt för hög grad att anpassa sig till vad man uppfattar vara folkopinioner, och göra det som de flesta verkar hålla med om.

Detta agerande från politik, forskning och näringsliv förhindrar att grundläggande värdekonflikter om gen- och bioteknik kommer upp till ytan, vilket i dagens opinionsläge öppnar upp för obefogade restriktioner. Dessa borde egentligen forskare och företag kunna undvika, och göra sitt arbete lättare och mer effektivt, genom att mer aktivt gå ut i den etiska debatten.

Läs även andra bloggares åsikter om forskning, näringsliv, bioteknik, genteknik, teknik, vetenskap, etik, politik, samhälle

Intressant

RFID-teknikens möjligheter måste tas tillvara

Jag skriver RFID-teknikens möjligheter måste tas tillvara i IVA-Aktuellt, nummer 8, 2006.

RadiofrekvensID är för närvarande en av de mest hett debatterade teknikerna i Europa. Detta då IT- kommissionär Viviane Reding startat en process för att ta fram en europeisk policy kring tekniken. På hennes initiativ anordnades den 16 oktober konsultationskonferensen Heading for the future i Bryssel dit myndigheter, intressenter, industrin och NGO:er var bjudna.

Möjligheterna som RFID-tekniken erbjuder är enorma. Om vi lyckas att framgångsrikt tillämpa RFID så kommer det inte bara att revolutionera logistiksystemen, detaljhandeln och sjukvården men kommer också att påverka vår vardag långt mer intimt. När priserna faller ytterligare på RFID-taggarna kan tekniken användas för att ge väldigt många föremål en digital identitet (konferansen tog mycket riktigt upp ett internet of things lika väl som ett internet of people) och göra det medvetet med sin identitet. I en värld där det blir billigt nog att märka upp allting för kommunikation så kommer vår uppfattning om integritet inte vara sig lik.

Kommissionen hade fått in en osedvanligt stor mängd svar från sin konsultation på nätet, som visade att många intressenter och allmänheten är oroade. Delvis beror detta på den naturliga tvekan som finns mot nya tekniker som påverkar många områden och sägs ha utomordentligt goda men vaga effekter. Delvis beror det på att rädslan drivs på av vissa debattörer, konsumentgrupper och medier. Skrämselindustrin, som europaparlamentarikern Jorgo Chatzimarkakis kallade den, har många gånger lyckas stoppa eller ordentligt blockera tekniken.

Men EU kan självt råka hjälpa skrämselindustrin på traven. När näringslivet säger att det inte har något intresse av bred insamling av data om kunder och intressenter, blir de underminerade av beslut som EU:s datalagringsdirektiv. Om kommissionen håller den dörren öppen, vad hindrar att den skulle kunna driva på för även lagring av RFID-data? Självfallet för ett gott syfte. Sådana principiella beslut spelar roll för acceptansen av en ny teknik, där användarna särskilt reagerar på dubbla måttstockar.

Målet med informationellt självbestämmande som ofta kom upp under konferensen, är en mycket god väg framåt. Alla var eniga om att tekniken bör eftersträva transparens och ömsesidig nytta för alla parter. Men för att öka acceptansen för RFID så måste detta självbestämmande ges verklig substans och inte bara förbli en honnörsord, och att en tydlig nytta ges för användarna.

RFID är särskilt viktigt för små- och medelstora företag, och där behövs internationella standarder, inte bara europeiska.

Det skulle dock vara dåligt för dem om tekniken regleras för tidigt och för omfattande, det skulle stänga dem ute från beslutsfattandet (som skulle bli än mer toppstyrt) och från möjligheten att innovera. Tidig reglering begränsar synen på vad som är möjliga användningsområden eller dess syfte. Om förnyelsen, experimenten eller leken kring RFID begränsas kommer vi att misslyckas i den internationella konkurrensen.

Tyvärr har svenskt näringsliv visat sig långsamt med att applicera RFID, vilket inte bara beror på att företagen sällan deltar i arbetet med utvecklandet av internationella standarder. Det är synd då det finns stora vinster att göra logistiska lösningar baserade på RFID, men anledningen kan just vara att ännu man uppfattar RFID bara som ersättningen för EAN-koden, vilket industrin själv ständigt vill begränsa den till att vara, och inte ser teknikens generella potential.

Det spanska företaget Négone skapade upp rollspelet La Fuga i Madrid genom att använda RFID, och visade på en oväntad användning i underhållningsbranschen. Konsumenter skulle kunna köpa taggar för hemmabruk, då uppstår de oväntade innovationerna.

Problemet med industrin i dag är att den kan vara lite för praktisk och förnuftig. Alla de mycket användbara applikationerna som visades på konferensen var inkrementella förbättringar. Där är det talande att de verkligt visionära föreläsningarna gavs av amerikaner och japaner. I en företagarmiljö där både risktagande och framtidsvisioner belönas skapas möjligheten att utveckla de radikala nya lösningarna och göra de stora förtjänsterna.

Dialog mellan industri, statsmakten och intressenter är såklart bra, men det bästa sättet att få acceptans är att ha aktiva användare i samhället. Det var så IT fick en så snabb och djup acceptans i samhället.

Läs även andra bloggares åsikter om industri, näringsliv, teknik, forskning, rfid, innovation, risker

Intressant

El Destino de la Política Agraria Común Europea

Escribo este artículo El Destino de la Política Agraria Común Europea, actualizado 5 agosto 2005 en El Diario Exterior.

Rápido, nombre a la mayor economía socialista del mundo. No, no es China; es la Política Agraria Común de la Unión Europea, la notoria PAC.

Läs även andra bloggares åsikter om eu, jordbruk, politik, bidrag, europa, spanien, reform, historia

Intressant

Snus, the Swedish answer to cancer

I write Swedish answer to cancer in The Scotsman of 22 July 2005. Is there already a safer alternative to cigarettes?

Läs även andra bloggares åsikter om snus, skottland, folkhälsa, tobak, politik, EU, europa, förbud, cigaretter

Intressant

Why legislation on spam is not only unnecessary but dangerous

I write the article Why legislation on spam is not only unnecessary but dangerous with Nicklas Lundblad in The Scotsman of 23 December 2003.

The battle against spam - unsolicited commercial e-mail - is all but over: spam has lost. You wouldn’t know it, however, from the way lawmakers around the world are now dashing to combat spam, and solemnly swear that this nuisance will be eliminated.

Läs även andra bloggares åsikter om spam, internet, säkerhet, politik, microsoft, teknik

Intressant

Tjugo år av politik och teknik

Föreningen Människa + bad mig att skriva om den svenska transhumanismens historia.

Det blev en intressant tillbakablick på vilken politik som har format det svenska samhällets uppfattningar kring teknik, vetenskap, samhälle och hälsa. Särskilt kommer 2000-talets första år att vara anmärkningsvärda i backspegeln.

Läs även andra bloggares åsikter om teknik, vetenskap, forskning, politik, transhumanism, piratrörelsen, klimatrörelsen, feminism, hälsa, historia, internet

Intressant

I've been thinking about the future with Anders Sandberg

I interview Anders Sandberg at the Future of Humanity Institute in Oxford about the internet, neuroscience, and open source organizations for Humanity+ in Sweden.

Läs även andra bloggares åsikter om internet, framtiden, forskning, neurovetenskap, hjärnan, teknik, intervju, samhälle, transhumanism

Intressant