Jag skriver artikeln Teknikens förverkligande behöver fördjupad etisk debatt i tidningen Biotech Sweden, nummer 2 år 2003.
Den senaste tiden har gen- och biotekniken stått i fokus för nyhetsbevakningen. Kloningsprojekten, EU:s nya regelverk om GMO och delbetänkandet från kommittén för Genetisk Integritet har väckt diskussion.
Teknik uppstår inte i ett vakuum, utan påverkas av det samhälle den utvecklas i och den bild som skapas i den offentliga debatten. Denna har inte varit så god hittills, ofta sker där en förväxling av vad som är möjligt i tanken, vad som kan bli möjligt i framtiden och vad som är möjligt i dag. Detta sker inte bara bland lekmän, utan också bladn politiker och till och med forskare. Resultatet har blivit en grund och polariserad debatt i många hänseenden, vilket i längden inte gynnar framtagandet av god teknik som fungerar i samhället.
I debatten diskuterar man inte utgångspunkter och grundläggande värden. Respekt för människovärdet har förvisso ofta lyfts fram i debatten, dock utan att definiera det väl. Snarast går debatten i riktning mot Oviedo-deklarationens genetiska essentialism för genteknikens användning på människan, och mot en hård reglering i EU av biotekniken efter moratoriets upphävande. Varför har vi inte sett en bioteknikens motsvarighet till Bill Gates? Kanske därför att Gates inte behövde verka i en bransch som var så kraftigt reglerad i sitt grundstadium som biotekniken.
Försiktigheten, för att inte säga rädslan, för biotekniken kommer från att debatten inte har utvecklats sedan den startade. Varför har den inte det?
Då skulle man tvingas in i en etisk diskussion där man behöver inta mer reflekterade ställningstaganden. Men alltför få i dagens politiska samtal kan, eller vågar, föra verkliga etiska resonemang och följa de logiska slutsatserna. Istället gör man som tidigare, när helst man lagstiftar i etiska frågor. Man söker konsensus i någon lämplig utredningsgrupp eller så fattar man helt sonika ett majoritetsbeslut, som om en majoritet i sig skulle vara den rätta uttolkaren av vilka handlingar som är moraliskt riktiga eller felaktiga.
Istället för att just föra denna noggranna etiska debatt, och bygga upp en långsiktig argumentation utifrån en etisk grundsyn och grundläggande principer, försöker också forskningen och bioteknikindustrin att i allt för hög grad att anpassa sig till vad man uppfattar vara folkopinioner, och göra det som de flesta verkar hålla med om.
Detta agerande från politik, forskning och näringsliv förhindrar att grundläggande värdekonflikter om gen- och bioteknik kommer upp till ytan, vilket i dagens opinionsläge öppnar upp för obefogade restriktioner. Dessa borde egentligen forskare och företag kunna undvika, och göra sitt arbete lättare och mer effektivt, genom att mer aktivt gå ut i den etiska debatten.
Läs även andra bloggares åsikter om forskning, näringsliv, bioteknik, genteknik, teknik, vetenskap, etik, politik, samhälle
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar