torsdag 3 mars 2011

Ett nytt Europa behöver en ny form av media

Jag skriver artikeln Ett nytt Europa behöver en ny form av media i månadsmagasinet EuropaPosten nummer 10, 2007.

Café Babel är ett av de mer lyckade försöken att skapa ett gemensamt europeisk media. Det är en nättidskrift om nyheter, politik, kultur, livsstil, trender, vetenskap och samhällsfrågor.

Rent konkret är Café Babel ett elektroniskt nyhetsmagasin med en centralredaktion i Paris, och lokala redaktioner runt om i Europa. Lokalredaktionerna, som utgörs främst av medborgarjournalister, skriver på sitt eget språk och artiklar översätt sedan till andra språk och kan användas av de andra redaktionerna. Då utgångspunkten är en europeisk syn på vad som sker i det egna landet, kombinerar man både relevans lokalt med relevans för resten av Europa.

Café Babel är ett svar på att den politiska debatten i Europa saknar en gemensam plattform. Medierna är nationella, vilket medför att europadebatten förs ur ett nationellt perspektiv. Därför blir också medborgarnas engagemang i europeiska frågor bristande. Intresset för Europa i Sverige är fortfarande lågt, antalet svenska Erasmus-studenter minskar, och det blir svårare att nå ut med kunskap om de europeiska institutionerna och de möjligheter Europa erbjuder. Media hoppade på det lokala tåget och blev regionala på riktigt, utrikesbevakningen minskade. Det räddade inte upplagorna. Nu är frågan om det ens kommer att finnas papperstidningar kvar.

Den rapportering som finns av Europa är mycket ofta centrerad på det politiska spelet i Bryssel. Det är inte ovanligt att situationen är sådan även i andra europeiska länder, men då dessutom sammanhanget kring Europa ännu är indelat på ett "ja" eller "nej" till EU, saknas den djupare skildringen. Amerikansk kultur, juridik och politik känns mer välbekant än våra europeiska grannars.

Bloggar och sociala medier förs fram som alternativ, där medborgarjournalistiken kan fylla de professionella mediernas bortfall. I många fall är bloggare duktiga skribenter, men det blir med nödvändighet kortare texter med en eller två länkar, ofta till etablerade media. Det borde även finnas utrymme för längre reportage, noggrannare kommentarer, intervjuer och undersökande journalistik. Dessutom är inte bloggande alltid detsamma som medborgarjournalistik, som kräver mer i form av noggrann faktainsamling, genomarbetning, rättvis rapportering, transparens och självständighet. Det är alltså dags att börja göra en åtskillnad mellan privatbloggaren och medborgarjournalisten, och se att de uppfyller olika roller i det nya mediasamhället.

Café Babel startades av några Erasmus-studenter i Strasbourg som just ville få fram en gemensam europeisk samhällsdebatt. De började att talas vid, ordna debatter och seminarier samt nättidningen som eurogenerationens första egna medium. Eurogenerationen är den första generationen som vuxit upp med den fria rörligheten i Europa.

Allt material på Café Babel blir redigerat, granskat och korrigerat av professionella journalister. Det är ur alliansen mellan medborgarna och journalisterna som den verkliga medborgarjournalistiken föds. För Café Babel är deltagandet grundläggande för att bli ett riktigt europeiskt medium, att befinna sig i och behandla hela Europa, och få både bredd och spets.

Den centrala redaktionen upprättar en europeisk agenda genom att sända ut uppslag för artiklar att följas upp lokalt. Research för en artikel behöver inte stanna vid nationsgränsen, Café Babel-nätverket ger utmärka möjligheter för att ta den lokala redaktionen i ett annat land till hjälp och fullfölja. Det enda riktiga europeiska språket är översättningen, därför saknas inte material då artiklar översätts mellan språken.

Det skall vara roligt att läsa om Europa med ett rappt språk, och här finns utrymme för kåseriet, för intervjun som går djupare, då nätet inte har papprets begränsningar. Café Babel aktiverar också läsarna med sina kringverksamheter, och att man erbjuds chansen att själv delta stärker Café Babels möjligheter att nå ut.

Framgången har varit anmärkningsvärd, sedan siten startades har man nu hundratusentals läsare runt om i Europa. Lokaltidningar på olika ställen i Europa har sett Café Babels utspridda redaktion som en möjlighet att åter få utrikeskorrespondenter och kunna följa EU på nära håll.

I oktober så lanserades en Web 2.0 plattform där tidskriften integreras i en hel mediaplattform. Tidskriften länkas ihop med bloggar över hela Europa och sammankopplas till egenproducerade filmer på siter som YouTube, till podcasting, till grupper på den nätverkssiten Facebook, till företrädares tidningsartiklar och framträdanden i TV och radio.

Det behövs sammankoppling genom just digitala plattformar för att dra in massiva mängder träffar. Den kritiska massan, som krävs för att göra finansiärer intresserade av att satsa, finns först när man kan påvisa att man når ut till miljoner människor runt om i hela Europa.

Café Babels community ger en gradvis sammansmältning av traditionell journalistik, medborgarjournalistik, bloggande och vloggande. Genom sin utgångspunkt från den elektroniska tidskriften erbjuder den dessutom en mer välbekant form för ovana datoranvändare att börja bekanta sig med Web 2.0 och dess sammanvävda innehåll.

Kommissionär Margot Wallström har i intervjuer lovordat Café Babel som ett ambitiöst och spännande projekt. Som gränsöverskridare och förmedlare av kunskap och saklig debatt säger hon att Café Babel är svårslaget. Några av de bästa debatter hon medverkat har arrangerats av Café Babel. Fast det har inte varit i Sverige. Café Babel har hittills inte funnits på svenska, fast mindre språk som katalanska och litauiska finns representerade.

Fram tills nu har det inte funnits någon svensk eurogeneration, en målgrupp som vuxit upp med Europa och de tekniska verktygen har saknats. Nu finns en grupp som har Europa i blodet och som nyfika och lättrörliga lever mitt i den kulturella mångfalden. Med Café Babel får de också en fungerande plattform att uttrycka sig på. Nu finns möjligheten också för Sverige och det svenska språket att delta i det nya europeiska samtalet. Låt oss ta vara på den.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

Inga kommentarer:

Den stora kreditfesten : historien om Klarna en recension

Den stora kreditfesten : historien om Klarna by Jonas Malmborg My rating: 3 of 5 stars Boken ger en god inblick i Klarnas historia och ut...