Kriget mot åldrandet

Medellivslängden i Sverige ökar oavbrutet, sedan 80-talet med 4,5 år. SCB:s statistik visar att två av tre svenskar är 80 år eller äldre när de dör. Enligt prognoserna så kommer till år 2060 två av tre dö när de de är 90 år eller äldre, och då antar SCB bara samma utveckling som tidigare i historien.

Det är åldersgruppen på 85 år eller äldre som växer och de kommer att behöva mer bostadsanpassning, larmtjänster, hemsänd mat, dagverksamhet, färdtjänst, hemtjänst och särskilda boenden, sjukhus och vårdcentraler med krav på personal som är tillgänglig dygnet runt.

Åldrandet ses som ett problem som medför kostnader och belastningar på systemet. Genom att kontakterna mellan generationerna är alltför begränsade så räknas inte de äldres ekonomiska, sociala och kulturella bidrag fullt ut. Snarare ses de som att ligga till last.

Våra föreställningar om åldrandet har fastnat i det förflutna och skrämmer upp oss i onödan. I det tysta har hälsan för äldre revolutionerats. För många är 70 det nya 50 och därför märks de äldre mindre i samhället även om deras antal ökat.

Åldrandet dödar fler än klimatförändringarna och terrorismen tillsammans. Det ger rätt perspektiv på att vi behöver ett nytt sätt att tänka på åldrandet. Där det finns liv finns det hopp. Forskningen säger oss att åldrandet är oundvikligt, men hur åldrandet ser ut är individuellt. Det kroppsliga slitaget orsakas främst av miljön, inte generna. Riskfaktorer som dålig kosthållning, brist på motion, stress och rökning orsakar det stora antalet dödsfall i hjärt- kärlsjukdomar och stroke. Där finns många fler aktiva år i livet att hämta. 

Vårdbehovet går inte att bygga bort med fler vårdplatser. Det har varit genom innovationer i öppenvården, dagkirurgi, läkemedel och medicinteknik som fler äldre har kunnat hålla sig friska istället för att åldras.

Medicinen har främst fokuserat på att försöka lindra konsekvenserna av åldrandet som demens, cancer och diabetes. Det har gjort att vi lagt till fler år till livet. Om vi ​​ska bli gamla, och förbli vid god hälsa, har vi några svåra hinder att möte. Antalet hundraåringar ökar, men antalet hundratioåringar ökar inte. En kärnfrisk hundraåring är ändå ganska skröplig. Den dåliga hälsan beror inte så mycket på ett pussel av många enstaka krämpor som att skador ansamlats över lång tid. Då blir det svårare att förebygga bort problemen. Exempel: de som rökte och lever har redan slutat, och de andra har redan dött.

Knäckfrågan är demenssjukdomarna. Idag har 20 procent av dem som är äldre än 80 år någon form av nedsatt funktion och hälften av dem som är äldre än 95 år.

Vi kan försöka förbättra vår ämnesomsättning så att den genererar mindre skadliga restprodukter eller vi kan hitta ett sätt att rensa upp dessa restprodukter. Vi kan ta itu med konsekvenserna från ansamlingen av skador på kroppen över tid. Det finns experiment om hur förbättrad ämnesomsättning kan öka livslängden hos nematodmaskar. Studierna ger sällan konsekventa resultat och det är svårt att överföra rönen till att vara kliniskt användbara för människor.

Regenerativ medicin rensar upp de skador som samlas i celler, vävnader och organ. Odlandet av organ, stamcellsforskningens utveckling och läkande biologiska mediciner återställer funktioner. Om våra celler alltid är i toppform behöver vi kanske inte byta ut våra organ.

Den bästa chansen att bli äldre än hundra år idag är att ha föräldrar och mor-och farföräldrar med rätt anlag. Risken finns, om man inte tar ett helhetsgrepp på åldrandet, att vi får en större grupp och mycket gamla och mycket sjuka. 

Problemet är att ingen tar ett samlat grepp. De forskande läkemedelsföretagen LIF borde ta tag i att industrin utvecklar enskilda preparat istället för terapier. Det borde ligga i industrins intresse att utveckla terapier när storsäljarna faller ifrån.

Pensionärsorganisationerna PRO och SPF tänker på villkoren för dagens pensionärer, inte på morgondagens, även om dessa är fler och står inför andra utmaningar. Forskarna behöver se ett helhetsperspektiv på åldrandet som sådant, annars riskerar forskningen att köra fast i återvändsgränder. Äldreminister Maria Larsson bör se till att kommuner och landsting tar ett helhetsgrepp om äldreomsorgen.

Fler äldre kommer att betyda högre kostnader för äldreomsorgen, oberoende av hur omsorgen finansieras, även om de stora omkostnaderna kommer högre upp i åldrarna. Äldreomsorgen och sjukvården har olika huvudmän, kommunen respektive landstinget. Kommunernas satsningar ses på att landstingen får lägre kostnader för vård av äldre, men inte på att de äldre får längre och friskare liv. Det oavsett om det svenska pensionssystemet kan överleva kombinationen av låg ekonomiskt tillväxt och fler pensionärer.

Om dessa klyftor kan övervinnas, finns löftet om ett aktivt åldrande för alla ger fördelar för alla, allt från statskassan till individens välbefinnande.

Läs även andra bloggares åsikter om åldrande, forskning, vård, vetenskap, hälsa,

Intressant

Go East, New York tar över Silicon Valley

New York, kommer den finanstunga staden att ta över Silicon Valleys roll inom IT? Är det en av konsekvenserna av webb 2.5? Flera satsningar tyder på det. Kommer New Yorks skyline att utökas med en fjärde dimension, en av information?

Det som talar för det är att teknikföretagen behöver närmare kontakter med andra näringar. De behöver diskutera med reklam, mode, förlag, parti- och minuthandel, finans, mat och tjänstesektorn. I Silicon Valley är fokus på hårdvara och mjukvara, IT som en isolerad företeelse, men det behövs mer synergi för att kunna komma över problemet som dåligt utformade IT-system medför.

Silicon Valley sålde ofta mycket stora produkter som krävde komplicerade arrangemang och resurser. Det förändras av att molnet erbjuder så mycket mer kapacitet och att det finns många fler alternativ för outsourcing. Vad blir kvar av IT-avdelningen? Appar, vettiga lösningar på praktiska problem är tidens signum.

Edward Glaeser och Jess Gaspar påpekade för många år sedan att genom historien har framsteg i telekommunikation lett till större behov av mänsklig kontakt. Ligger något i det, telefonen och Facebook förstorat det sociala nätverket. Känner man fler människor överhuvudtaget, så kan man hålla kontakten med fler.

Läs även andra bloggares åsikter om it, ekonomi, samhälle, usa, new york, teknik

Intressant

Afrikanskt under rätt beräknat?

De senaste åren har samhällsdebatten talat om det afrikanska undret. Frågan är hur pålitliga BNP-siffrorna är?

Jag skriver artikeln Forskare ifrågasätter afrikanska framgångar i OmVärlden magasin, nummer 4/2014. Artikeln finns på sidan 37 och tidskriften kan även köpas digitalt på Paperton.

I artikeln intervjuar jag den kritiske forskaren Morten Jerven på Simon Fraser University.

Läs även andra bloggares åsikter om afrika, statistik, fn, bistånd, matematik, historia, hälsa, forskning, vetenskap, ekonomi

Intressant

Vår tids EU - starkt skelett och svagt hjärta

Länderna drar åt olika håll, samtidigt som EU kan vara nog så klåfingrigt i sin styrning. Trångsynt nationalism har återuppstått, minoriteter förföljs och det finns oro om demokratins fortsatta överlevnad. Var det inte just det som EU skulle förhindra efter andra världskrigets fasor? Annika Ström Melin har skrivit boken Europas svaga hjärta som jag recenserar i artikeln Starkt skelett och svagt hjärta för Sundsvalls Tidning den 18 maj 2014.

Läs även andra bloggares åsikter om eu, politik, böcker, demokrati, recensioner, historia, europa, eu-valet

Intressant

Bevisligen korrekt politik? Evidensbasering i korvfabriken.

Politik har länge setts som ett hantverk, med ett mycket stort inslag av "tyst kunskap". Ordspråket "de finns två saker som ingen vill se hur de görs: korv och politik" visar hur mycket intuition, personliga intressen och ideologi styrt.

Utvärderingen av den politik som genomförts har ofta kommit i efterhand, ofta utan att läget före politiken noggrant undersöktes som jämförelse. I bästa fall har rapportering från forskare och media påverkat vilket parti väljarna ger sin röst, och vilka politiker de personkryssat.

Går det att testa politiken vetenskapligt? Går det att förstå vilken sorts politik som objektivt fungerar bäst? Går det att applicera lean production på den politiska korvfabriken?

Evidensbaserad politik handlar om att vilja testa politiska reformförslag i verkligheten för att förstå vad som fungerar. Eller handlar det om att politiker nu ställer sig bakom forskarna, kanske även påverka vetenskapens riktning, för att få igenom sina idéer utan att behöva debattera dem?

Frågan gäller även för andra delar av samhället. Det låter som en självmotsägelse, men förvånansvärt lite av den medicinska praktiken ute på sjukhusen har granskats i vetenskapligt randomiserade tester. Den evidensbaserade medicinen som började diskuteras på 90-talet har väckt en kraftig debatt. Bör läkarens bedömning i det enskilda fallet gå före vetenskaplig litteratur? Kan Life Science gå från hantverk till industri?

För något år sedan startade debatten upp i Storbritannien om evidensbaserad policy skulle användas för fler områden.

Risken finns för scientism, "du kan inte uttala dig om sakfrågan, för du är inte en forskare på området". Scientism är en tankeriktning som funnits från 1800-talet, men även en allmän inställning att:

1. man godtar som sanning bara det som är vetenskapligt bevisat 
2. man antar att allt i universum är möjligt att studera och kvantifiera
3. man betraktar vetenskapens resultat som en dogm, där vetenskapliga debatter begränsas till "vetenskap" och "förnekare"

Problemet ligger i skillnaden mellan deskriptiv vetenskap (så är det) och preskriptiv vetenskap (så bör man göra) där effekterna slår olika från fält till fält. I dagens samhällsdebatt är motargumentet mot evidensbaserad policy att slå ifrån sig mot tanken på systematisering och utvärdering överhuvudtaget, se debatterna om New Public Management.

En mer sansad kritik handlar om att påpeka att evidensbaserad policy sällan räknar med substitutionseffekter hos människors beteende. Om alkoholskatten höjs, höjs sannolikheten att fler köper alkoholen från smugglare och hembrännare. Svårigheterna med att beräkna externaliteter behöver  uppmärksammas, både med människors subjektiva uppfattningar och mänskliga rättigheter samt att människor i framtiden kan göra en mycket annorlunda värdering. Politiken brukar dessutom ta till sig forskning selektivt.

Vetenskapens vanliga problem med att forskare kan bli förälskade i sina teser, och försvara dem om de motbevisas, finns även här. Det kan förstärkas av att incitament ramas in i uppdraget, om så bara av faktum att något ska undersökas. När dessutom vetenskapliga paneler får blandade uppgifter, kan tydligheten gå förlorad.

Klimatpanelen IPCC har som uppdrag att både ge en bild av klimatets utveckling och vetenskapligt visa vilken policy som bäst bemöter klimatets utveckling, vilket kommer in på att panelerna börjar bestämma målen för policyn. Det märks på fler områden. Tjänstemän i myndigheter kan ha mer ideologiskt drivna agendor på sina specialområden än politikerna. De har kunskap att utveckla dem med.

I slutändan behövs fler öppna utvärderingar av politikens effekter för att behålla politikens trovärdighet inför medborgare som blir allt mer vana vid informationsvisualisering. Det som behövs för att använda den stora nytta som finns i bättre forskning och dess applicering i styrsystem är bättre riktlinjer, oberoende granskning, maktdelning och genom det fler visioner och målsättningar i politiken.

Läs även andra bloggares åsikter om politik, forskning, vetenskap, evidens, samhälle, valet, it

Intressant

Miljö och industri i krock om svaveldirektivet

Inblick bevakar aktualiteter och trender inom industri- och teknikbranschen och de utmaningar Unionens medlemmar inom området möter.

Det nya numret handlar om Svaveldirektivets påverkan på svensk industri. Ladda ned tidskriften Inblick Industri&Teknik från Unionen och läs vidare.

På sidan 4 berättar jag om en paradox: industrin mäter allt fler data från sina processer men får ut allt mindre information.

På sidan 5 berättar jag om robotar och rationaliseringar i ett reportage från M.A.X Manufacturing & Automation Expo 2014 på Stockholmsmässan.

På sidan 5 berättar jag också om bemanningsbranschen blomstrar men kommer att bli het potatis inför valet senare i år.

På sidorna 6-7 kan du läsa mer om EU:s svaveldirektiv. Det nya ambitiösa svaveldirektivet ställer höga krav på den svenska industrin. Miljövinsterna är stora – men på vems bekostnad föregår Sverige med gott exempel?

Läs även andra bloggares åsikter om teknik, forskning, matematik, svavel, miljö, eu, diesel, stål, politik, europa, jobb, robot, automatisering

Intressant

Disrupting service: the sharing economy

I write about the sharing economy in Spawning a Monster - Sharing Economy Examined in Netopia May 9th. The Uber Wars are raging across Europe. Will TaskRabbit enslave us or liberate us? Is the sharing economy the death of capitalism or capitalism 2.0?

Läs även andra bloggares åsikter om teknik, samhälle, uber, airbnb, lyft, zopa, it, blocket, piratpartiet

Intressant

Filippa Reinfeldt: vårdvalet stärker patientens rättigheter

Jag intervjuar hälso- och sjukvårds- landstingsrådet Filippa Reinfeldt om vårdens framtid i Dagens Nyheters bilaga Säkrare vård & omsorg, trygghet & effektivitet i fokus av den 5 maj 2014.

Läs även mer om:

• Vårdhygien – mer än rena händer. Sjukhus och vårdcentraler har en hög genomströmning av sjuka, vilket ökar risken att smittas av infektionssjukdomar. Men det kan en bättre städmetod kan råda bot på.
• E-tjänster – verktyg för lösningar. En snabb teknisk utveckling med många fler nya aktörer ställer IT i vården inför behovet av struktur och metodiska avstämningar.
• Innovation för de gyllene åren. Klyftan mellan vård och omsorg överbyggs bäst med innovationer inom medicin och informationsteknik. Det ger fler friska år för de äldsta.

Läs även andra bloggares åsikter om vården, moderaterna, stockholm, innovation, forskning, teknik, samhälle, medicin, läkemedel

Intressant

Anne-Marie Eklund Löwinder håller internet säkert

Jag intervjuar Anne-Marie Eklund Löwinder för Svenska Dagbladets bilaga den 5 maj 2014 Ett säkrare samhälle - forum för vitala samhällsfunktioner. Hon är säkerhetschef på Stiftelsen för Internetinfrastruktur och blev 2013 som första svensk invald i Internet Hall of Fame.

Läs även andra bloggares åsikter om internet, säkerhet, teknik, övervakning, integritet, historia, säkerhet, kryptering

Intressant

När datorerna blir smartare än människan

Svensken Nick Boström är professor vid universitetet i Oxford och räknas som en av världens mest inflytelserika tänkare. Jag intervjuar Boström i Tidningen Vi nummer 5/2014. "Vad händer när maskiner får en mänsklig, ja, övermänsklig intelligens?" är en av många existentiella frågor som han arbetar med.

Läs även andra bloggares åsikter om oxford, filosofi, etik, riskanalys, transhumanism, ai, samhälle, kultur

Intressant

Den solidariska genen stannar i gruppen

Formas människans utveckling främst av sitt genetiska arv eller av miljöfaktorer? Jag recenserar Göran Greiders bok Den solidariska genen: anteckningar om klass, utopi och människans natur i artikeln Katrineholm ligger fjärran från Kalahari i Svensk Tidskrift den 2 maj 2014. Går det att utläsa något om etik och politik från genetiken eller forskningen inom antropologin?

Läs även andra bloggares åsikter om biologi, genetik, etik, politik, socialdemokraterna, 1 maj, demokrati, samhälle, recensioner

Intressant