fredag 31 oktober 2014

Free to innovate


The present’s internet policy debate concerns issues of privacy and the nature of innovation, the benefits and disadvantages of the internet’s open architecture and the effects of digital culture. I review Adam Thierer's book Permissionless Innovation at Netopia on October 30th 2014.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

lördag 25 oktober 2014

Trista debattpaneler är passé

Hösten är här och kalendern börjar fyllas med panelsamtal, seminarier och debatter. Troligen är det en av de viktiga skälen bakom höstdepression.

För sanningen att säga är paneldebatter ofta riktiga sömnpiller. De ger inte publiken ny information och minskar snarare på åskådarnas engagemang i frågan för dagen. Varför? Paneldebatter går på rutin. Det är alltför ofta samma personer som agerar tyckare, eller alltför tydliga representanter för en viss intressegrupp. Publiken vet vad de kommer att säga innan de ens sagt det, och ofta har panelisterna mött varandra alltför många gånger. Ibland ställer moderatorn en retorisk fråga, men svaren blir återupprepningar av vad panelisterna sagt från första början. Snart börjar de mer intressanta diskussionerna om paneldebatten avhandlas på Twitter under eventets hashtag!

De monologartade frågorna till panelen är inte värst, för de går att avbryta. Många av dem skulle gå att undvika om publiken informerats bättre om debattens utgångspunkter av moderator och panelister.

Fast det är inte nödvändigt att slösa med tid och pengar på dåliga paneldebatter, det finns flera sätt att kicka igång dem och öka deras värde.
  • Just the facts ma'am en panel behöver skillnader i åsikter, det gör skillnad snarare än att försöka balansera den på debattörernas yttre egenskaper. Det är förstås ett hårt slag mot de i offentligheten som bara är där för sina yttre egenskapers skull. Sätt panelen på att inte debattera mot varandra utan på att lägga fram ett argument för publiken.
  • Koppla till molnet dra nytta av att det finns virtuella följare, låt dem leta upp fakta och argument i realtid.
  • Skjut på pianisten! Ibland kan moderatorn vara ett problem, då moderatorn fungerar som debattens krycka snarare än språngbräda. Våga ta steget, kör debatten utan moderator. Det ställer högre krav på organisatörerna av debatten att bjuda in bra talare, men det är där som ansvaret hör hemma.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

torsdag 23 oktober 2014

Samtal hos tidskriften Mooria

Den 30 oktober klockan 18:00 lanseras tidskriften Mooria med ett samtal där arbetslivet efter jobben. Jag är en av deltagarna och tar mig an frågeställningen om lena production, NPM och DevOps. Plats: Teater Brunnsgatan 4 i Stockholm.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

fredag 17 oktober 2014

Kunskap är styrka för IT-avdelningen

Den moderna it-avdelningen föddes när datorerna blev arbetsstationer hos medarbetarna. Den skulle vara ett stöd för verksamheten, med IT-chefen som ansvarig för att infrastrukturen var säker, stabil och uppdaterad, men med andra systemägare för verksamhetsområdena. I TechWorld den 17 oktober 2014 undersöker jag hur IT-avdelningen förändras av ny teknik och av nya krav från användarna.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

torsdag 16 oktober 2014

Så fungerar dataskyddsförordningen

Den mest uppmärksammade delen av EU:s nya dataskyddsförordning är "rätten att bli raderad", alltså individens möjlighet att förhindra att personliga data lagras på internet. Jag undersöker vilka effekterna kan bli för sökmotorerna i TechWorld den 15 oktober 2014 i artikeln Så fungerar rätten att bli raderad. Dataskyddsförordningen innebär också många förändringar i hur IT-avdelningarna ute på företag och andra organisationer måste arbeta med persondata.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

tisdag 14 oktober 2014

Pulsen på molntjänsterna

Hur ser marknaden för molntjänster ut? Satte Edward Snowdens avslöjanden punkt för utvecklingen? Är marknaden på väg att förändras? Efterfrågar kunderna nya tjänster? Kan ny lagstiftning ge bättre tjänster? Det här är frågor som jag tar upp i Molnet - mogna tjänster eller dyra krascher? för TechWorld den 13 oktober 2014.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Intressant

måndag 13 oktober 2014

Changing the internet is not "breaking the internet"


I have recently read Astra Taylor's book The People’s Platform, taking back power and culture in the digital age. It has been called a ”No Logo” for the internet, and shows a shift in the attitudes of left-wing thinkers towards the internet. When file-sharing and new web-driven business models started to cut into their pockets, sharing stopped to be caring.

In my article for Netopia on October 10th 2014, I discuss the The People's Platform, the expansion of the public service as a model for creative work and the implications for tech policy of the shift in progressives' and radicals' attitude towards net culture.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

söndag 12 oktober 2014

Besök på Weizmanninstitutet

Weizmanninstitutet i Rehovot är ett av världens mest prestigefyllda forskningscenter. Hur kan det vara det? Israel är ett litet land och konkurrensen från både de amerikanska och europeiska toppuniversiteten är kännbar. Jag fick tillfälle att göra en besök och titta på både jäsande bakterier och fällor för virus.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

lördag 11 oktober 2014

Negerkungar och trillingnötter, viral marknadsföring som strategi

Viral marknadsföring sprider sig. Pr-byråernas kunder vill försöka nå ut till fler konsumenter, samtidigt som reklambudgeten är pressad och traditionell reklam inte får lika stort genomslag. TV är dyrt, och zappas förbi. Annonser och köpta likes i de sociala medierna leder till misstanken att reklam på internet håller på att tas över av klickfarmarna.

Då behövs okonventionella strategier för PR-byråerna. Det gäller att utforma enkla berättelser som gör användarna i de sociala medierna upprörda. Riktiga användare som klickar, likear och retweetar. Kränkthet säljer.

En av höstens mest framgångsrika spinn var att pralinen Trillingnöt skulle tas bort ur asken. Aladdin lanserades från början på 1930-talet som en av Marabous lite mindre exklusiva produkter. Det var en chokladask som de flesta hade råd med, främst till julafton. Därför lyckades Aladdin få en framskjuten position på marknaden.

Marknadsföringen av Aladdin har länge präglats av att försöka sälja till de sista generationerna som växte upp med uppfattningen av pralinerna som något exklusivt. En tidigare slogan försökte koppla bakåt till deras minne, med att påminna den åldrande publiken om den brist som ofta fanns i DDR-Sverige. Det var inte självklart att få ta från den undre lagret, annat än på julafton. Då fick man också se något så exklusivt som tecknade filmer med Kalle Anka.


Tiderna förändras. Sverige är medlem i EU och handelshindren har lyfts. Konkurrensen även inom konfektyr har ökat. En ask praliner är inte längre i sig något exklusivt för de flesta konsumenterna. Pressen på varumärket har ökat.

Tidigare engagerade tillverkaren konsumenterna genom en mer konventionell PR-kampanj. Rädda julen var mer uppenbart en marknadsföringskampanj, trots interaktiviteten med konsumenten. År 2009 gav den kampanjen ett Guldägg. Det skulle vara svårare idag.

Mondelēz International (tidigare Kraft Foods, Inc. och före det Marabou) lade nu ut ett pressmeddelande med nyheten med ett språkbruk för att väcka rätt reaktion. Rätt personer i offentligheten engagerades genom interaktion för att sprida kampanjen. Spridningen blev stor och troligen till en låg kostnad. Aladdin nådde ut på ett sätt som produkten har svårt för att göra i vanliga fall.

Ett liknande fenomen är barnboksskandalerna. Barnen i DDR-Sverige hade relativt få böcker jämfört med idag, så när författare och figurer slog igenom så gjorde de intryck på en hel generation. Astrid Lindgrens böcker om Pippi Långstrump och den belgiske tecknaren Hergés berättelser om journalisten Tintin är två exempel. Verken kommer förstås från en annan tid, med andra referenspunkter. Kränkthet över barnkulturen är förstås ett mycket kostnadseffektivt sätt att vinna publicitet och att etablera ett namn - ett publicistiskt varumärke - i offentligheten.

Självfallet är medierna medvetna om det. Tidningar, radio och TV upplever en hård ekonomisk press och det är kostsamt att producera nyheter. En viral kränkthetskampanj om Pippi Långstrump är enkel och billig klicktrafik. Den redaktionella investeringen sträcker sig till några telefonintervjuer och kommentarer.

Så, då vet vi vem som vinner nästa guldägg och att medierna har migrerat löpsedeln till internet. Problemet är om strategin och uppmärksamheten ökar försäljningen? Engagemanget är stort därför att investeringen i tid och ansträngning är låg. Resulterar det i konkreta försäljningssiffror? I vissa fall är det så, särskilt för varumärken som har svårt att komma fram annars.

Risken med gerillamarknadsföring är att det sker i ett läge av ökad press på PR-marknaden. Byråer som inte har tillräckligt stort strategiskt kunnande och kontaktnät blir just uppköpta av internationella firmor. Är den virala marknadsföringen ett sätt att sänka antalet fakturerade timmar, där PR-byrån försöker att kompensera med högt timpris?

Den gamla offentligheten byggde på andra premisser. Reaktionerna bygger inte så mycket på att stora grupper i befolkningen är fanatiska trillingnötskonsumenter eller grundar sin existens på Efraim Långstrumps konstitutionella titel. De uppfattar, som t.ex. i den danska köttbullsskandalen, att de just påtvingas väldigt många förändringar av vardagen av en rätt så isolerad elit i samhället. Om fler uppfattar att medierna spelar dumma och använder kränktheten cyniskt så finns risken att både medier och företag trasserar sitt kulturella kapital.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Intressant

fredag 10 oktober 2014

Myran, ett exempel på spontan ordning

Edward O. Wilson har ägnat sin forskargärning åt att studera myrorna. Vilka slutsatser kan nås om myrornas samhälle? Vad innebär eusocialitet? Jag resonerar kring myrsamhället på Medium i artikeln Svärma eller dra sitt strå till stacken?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Intressant

torsdag 9 oktober 2014

Robotarnas uppror

När robotarna blir fler och automatiseringen allt mer betydelsefull, är det då verkligen de enklaste jobben som går förlorade? Jag undersöker frågan på Medium i artikeln Robotarnas uppror.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant