fredag 30 september 2016

Jesus, transhumanism och evigt liv


Tidningen Dagen publicerar artikeln Dröm om evigt liv med chip i handen om transhumanismen som filosofi.

Skribenten ställde mig några frågor via e-mail för artikeln, där några av svaren kom med i den publicerade versionen. Det kan vara intressant för läsarna att se alla frågorna och svaren som utökad läsning.

Varför är du engagerad i transhumanism?

För att göra livet och världen bättre för mig själv och andra. Det finns många problem i vår samtid som inte kan lösas med samtidens organisationer, kunskap och teknik. I en tid där vi möter så mycket cynism och pessimism ger de transhumanstiska idéerna en balans till världsbilden.

Vilka drömmar har du för det framtida samspelet mellan människa och maskin?

Ett gott samspel, som det varit allt sedan människan byggde den första tekniken. Tekniken har alltid varit en förlängning av människan och hennes ambitioner, och gränsen mellan dem har även varit svår att dra tidigare. Det är när vi försöker att dra en skarp gräns mellan människa och teknik som det kan gå illa, för då tänker vi inte etiskt kring handlingarna vi utför med tekniken.

Det finns ju en dröm om att nå det eviga livet genom att koppla sitt medvetande till någon form av dator. Skulle du säga att detta är en central tanke och strävan inom transhumanismen?

Evigheten är en mycket lång tid, redan att leva i hundra år är långt för många idag (även om antalet hundraåringar ökar). Viktigast, och än så länge mest praktiskt, är att i möjligaste mån få chansen att leva vidare en tid till om man vill det. Att ladda upp medvetandet som datormjukvara har diskuterats, men är förstås tekniskt svårt inte minst då kunskapen om hur hjärnan fungerar saknas. Centralt i transhumanismen är snarare vad man vill göra med livet, inte att undvika döden. Livet är oftast så bra att döden är ett mycket sämre alternativ.

Det finns ju de som tror att detta ska vara möjligt inom en relativt snar framtid. Är det något som transhumanister idag upplever som bittert, att kanske tillhöra den sista generationen som faktiskt måste dö och utplånas för alltid?

Det är alltid bittert att dö. En förlust av att inte få veta vad som hände sedan med nära och kära, få utvecklas vidare själv eller ställa gamla misstag tillrätta. Om någon generation i framtiden får den chansen, så mycket bättre för dem. Vi upplever det till viss del då de flesta i vår generation kommer att leva bra mycket längre och vid bättre hälsa än våra farföräldrars generation.

Mitt intryck är att många som är involverade inom transhumanism har en negativ syn på religion, åtminstone vad det gäller monoteistiska religioner. Varför? Ser man dessa som bromsklossar?

Det finns en betydande grupp kristna, mormonska, judiska och buddhistiska transhumanister jämte den grupp som kommer från en sekulär och ibland ateistiska bakgrund. Kristna transhumanister ser livsförlängning som en möjlighet att invänta Kristi återkomst. Den snabba utvecklingen av artificiell intelligens sätter fingret på att människan inte är skapelsens krona för att hon är mest intelligent utan för att hon är älskad av Gud. Kristna transhumanister ser inte att frälsningen är begränsad till människan, utan att även artificiell intelligens kan sprida Guds ord. Det liknar vissa samtida kristna tolkningar om djurens roll i Skapelsen.

Kristendom och transhumanism ger sätt för samhället och kulturen att förstå hur teknik kan användas. Där möts kristendom och transhumanism i sin grund att mätta, hela och lära ut. Eskatologin behöver inte tolkas som en domedag där bara ett fåtal överlever i en fjärran himmel, utan som en uppmaning till ett fredens rike på Jorden. Det är en teologisk tolkning där den kristna missionen också drar nytta av rymdresor, artificiell intelligens, livsförlängning samt förbättringar av hjärnans och kroppens förmåga. Överlappningarna i idéerna har noterats av kyrkliga företrädare. Engelska kyrkans ledande forskare på Nya testamentet, N. T. Wright, deltar regelbundet i diskussioner om transhumanism och den kristna tron.

Flera svenskar är ju ledande tänkare inom detta område. Är det bara en slump eller ser du några orsaker till det?

Vi tänker ofta att internet är globalt, men det påverkar också lokalt då likasinnade kan hitta varandra. Sverige var tidigt ute med internet. De första transhumanisterna kunde bygga institutioner, skapa gemenskap och få struktur på sina idéer genom internet. Eldsjälar tänder varandra, så därför fortsatte transhumanismen i Sverige även när äldre företrädare flyttade utomlands.

Som du känner till finns det ju många som känner rädsla inför denna utveckling, och det är lätt att måla upp mörka framtidsscenarier. Hur ser du på problemet att det kanske bara blir en del människor som har råd att uppgradera sig, till exempel koppla upp sitt medvetande till en dator och bli smartare, medan andra tvingas leva med sin medfödda intelligens? Är inte risken stor att vi får extremt ojämlika samhällen?

När människan blir högfärdig tror hon att inget kan göras bättre. Alternativet till förnyelse är inte stabilitet, det är stagnation och sönderfall. Ny teknik börjar alltid användas av dem som har mest kunskap eller pengar. De blir ofta försökskaniner för några av de tidiga användningarna. Den intressanta frågan är hur snabbt en ny teknik kan användas av alla som vill? Hur bygger man in kunskap i tekniken och tydliggör de etiska valen som den enskilde användaren står inför? Det är först då som användaren kan göra bruk av sitt eget förnuft och sina egna värderingar.

Är det ett problem om det visar sig att människan bara var en utvecklingsfas i evolutionen och att vi försvinner som ras när intelligentare varelser eller maskiner tar över. Eller har mänskligheten ett värde i sig?

Den moderna människan hade tidigare sällskap av andra människoarter, varför de dog ut vet vi inte riktigt. En del forskningsresultat verkar tyda på att de korsats med oss. Är det möjligt att något liknande händer igen? Det vet vi inte, och det är kanske inte viktigast. Det är inte arten som står i förgrunden, det är värde och värdighet. Värde och värdighet finns hos individen vare sig de är människor, modifierade människor, djur, djur med förstärkt intelligens, digitala livsformer eller något annat. Det är främst i vårt eget liv som vi kan välja mellan att utföra goda eller onda samt bra eller dåliga handlingar.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

onsdag 21 september 2016

Framtidens vård 2020

Sjukvården håller på att förändras bort från den mekaniska löpande band sjukvården var på 1900-talet. Det skapar ett krav på flexibilitet för sjukvården för att kunna fungera, snarare än att upprätthålla jämlikhet och hålla miniminivåer.

De privata vårdgivarnas andel av de europeiska sjukvårdssystem är fortfarande relativt låg. Omkring 15 procent av all vård ges av privata vårdgivare i länder som Sverige och Tyskland, mot en fjärdedel i Frankrike. Storbritannien har fortfarande kvar sin planekonomiska koloss NHS. Ofta är marknaden begränsad till dem med försäkring eller som betalar själva.

Ersättningssystemen för läkemedel går definitivt mot att vara “performance based”, läkemedelsföretagen får betalt efter resultat. Det är att föredra framför de private-public partnerships som etablerats för antibiotikautveckling, vilka ofta leder till regulatory capture.

Produktiviteten står allt mer i fokus, med både aspekter av volym och kvalitet i tjänsteleveransen. Det måste bli lättare att kunna överföra best practice mellan olika sjukvårdssystem. Trenden anas i att Frankrike och Tyskland går det från ersättningar per diem till diagnosrelaterade grupper, vårdval i Sverige och Frankrike tar bort minimitiden “borne basse” för att en sjukvårdgivare ska få ersättning för patienten.

Många hoppas mycket på monopsoni, att en köpare på marknaden ska driva ned kostnaderna för läkemedel och personal, men som vi ser från USA så driver inte det ned kostnaderna. Det är därför som USA inte kan få någon kostnadsminskning av någon slags federal sjukvård, kostnadsökningen i USA kom för 30-40 år sedan genom att bygga in olika val i vården. I dag följer USAs kostnadsökningar OECD-ländernas. Det är ungefär samma missriktade förhoppningar som driver tanken på att slå ihop landsting till storregioner. Det är inte lösningen den svenska sjukvårdens problem.

Det gäller att få ut patienterna från sjukhusen. Det är dyr vård, som innebär risker för patienter med sjukhussjukan, och får man lika bra vård hemma är mycket vunnet. Kirurgi förs redan ut till specialistklinker så att man får rätt vård på rätt nivå. Så egentligen är det bra att läkare och sjuksköterskor har kortare tid med patienterna, det gäller bara det sker av rätt skäl.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

måndag 19 september 2016

Stora Nolia, Norrlands mötesplats

Jag skriver om mässan Stora Nolia och dess expansion till nya mässor och mötesplatser i Fokus Framtidsregioner i Dagens Nyheter den 19 september 2016. Hur kan mässor och konferenser bidrag strategiskt till att utveckla en region?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

fredag 16 september 2016

Terri Wills från WorldGBC i Fokus Bygg

Jag intervjuar Terri Wills, VD för World Green Building Council, i Fokus Bygg för Dagens Industri.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

tisdag 13 september 2016

Göteborg och världen, öppet för studier

Livsvetenskap på Göteborgs universitet eller High school i USA? Läs mer i Fokus Studera den 13 september i Aftonbladet.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Intressant

måndag 12 september 2016

Sopsug och järnvägssäkerhet, infrastrukturinvesteringar

Jag skriver om fasta system för sopsug, om järnvägssäkerhet och om timmerbankar och tågvagnsinvesteringar i Fokus Infrastruktur som går i Svenska Dagbladet den 12 september 2016. Ladda ner här.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

söndag 11 september 2016

Det nyckelfria samhället

Jag skriver om det nyckelfria samhället i Fokus Bostadsrätt i Svenska Dagbladet den 11 september 2016. Tidningen finns att ladda ner i PDF-format på den här länken. Uppkopplade fastigheter är inte längre en framtidsvision utan en del av fastighetsskötseln, det även före tillämpningen av ett internet-of-things.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

fredag 9 september 2016

Composable infrastructure och slutet för servern

Nu börjar vi se vi slutet för den traditionella servern. Den ersätts av skräddarsydda samlingar av beräkningskraft och lagring. Komponenter inuti ett chassi har en app som låter arbetsbelastningen själv montera ihop den server som behövs för jobbet.

Tekniken kallas för composable infrastructure och jag beskriver den och dess möjligheter i TechWorlds artikel Här är tekniken som innebär slutet för servern den 9 september.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

onsdag 7 september 2016

Jag vill bo i en uppkopplad Zvamp

Internet of Funghi - IoF?

Ända sedan Elias Fries grundade studiet av svampar på 1800-talet har vetenskapen kunnat finna nya svar på denna gåtfulla organisms frågor. Gentekniken har gett forskarna framgångar när släktskap som tidigare antogs på svamparters yttre likheter har bekräftats eller avslagits.

Än mer fascinerande är att svamparna, detta "naturens matsmältningssystem", även diskuteras som ett slags "internet". Världens största organism är en omkring 8.650 år gammal svamp i Oregon som format sig som ett nätverk. 

Svampar måste kunna bilda väldigt många olika enzym för att bryta ned sin varierade kost. Enzymen skickas ut ur svampen för att bryta ned organiskt material i närheten. De är så anpassningsbara att den sydamerikanska svampen Pestalotiopsis microspora kan leva på att äta polyuretan.

Svamparnas mycel som växer under jorden är ett mycket starkt material som forskare framställt tegelstenar av.

Forskningen kan inte ännu framställa ett resilient svamparnas internet för att sända information i ett resilient nätverk eller framställa nya kemikalier eller material från svamparna, men det finns många spännande och fantasieggande idéer i Paul Stamets bok Mycelium Running

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

fredag 2 september 2016

Sverige behöver globalodlad mat

Det är trevligt att gå på Bondens marknad och prata lite om mat med försäljarna. Grönsakerna och den andra maten brukar också hålla en hög kvalitet. Men är det bra att äta närodlat? Allt oftare kommer krav att kommuner och myndigheter ska upphandla närodlad mat. Efter att ha läst En Hipsters dilemma så är jag orolig över hur klok en sådan policy är.

Att äta lokalt producerade livsmedel sägs minska miljöpåverkan och klimatavtrycket, men produktivitetsskillnader spelar roll. Alla platser i världen är inte lika bra för livsmedelsproduktion. Brasiliens och Argentinas jordbruksmarker skulle kunna exportera mat till en befolkning på 800 respektive 400 miljoner människor, så fenomenalt produktiva är de.

Matmilen, de utsläpp av växthusgaser som behövs att få maten från ax till limpa, är inte alls hög jämfört med livsmedelsproduktionens plantering, bevattning, skörd, uppvärmda växthus, gödsel och bekämpningsmedel. Det spelar en betydligt större roll och det är där som man bör titta på förbättringar, oftast är de mycket lättare att genomföra på andra platser än i Västeuropa och Sverige.

Livsmedelssäkerheten behöver globalodlat. Ett dåligt år kan alltid inträffa och finns en global kedja kan handlarna vara säkrare på en mer stabil och prisvärd leverans. Det ger också en allmän kvalitetsförbättring, för vill odlare och bönder i t.ex. Brasilien och Argentina sälja till Europa måste de hålla vissa produktionskrav och uppfylla hög kvalitetsvillkor - och ändå vara jämförelsevis billiga. På Bondens marknad behöver det inte alltid vara fallet.

För när jag handlar på den lokala marknaden mitt i Stockholms stad så köper jag grönsaker, honung och korv som är lyxprodukter och det är lika mycket showbusiness som mathandel. Ofta varor med hög kvalitet, men de lämnar ett stort avtryck i min plånbok. Det är pengar som jag inte kan använda på andra viktiga varor och tjänster. Ibland köper jag lyxprodukter men om jag tvingas att alltid köpa till en standard jag inte har råd med så kommer jag att bli fattigare.

De gröna argumenten om klimat och miljö har blivit svagare, istället uppbackas det lokala med beredskapsskäl. Mat måste odlas i Sverige för att kvaliteten är så hög och landet måste kunna ha beredskap om det blir kris. Första skälet med kvalitet handlar om att man inte tänker på komparativa fördelar och förmåner från handel och pressar in konsumenten i en dyr konsumtion. Det andra skälet har vi sett tidigare, det är det svenska totalförsvaret. Ett ineffektivt system som ledde till att människor i Sverige slösade bort sitt välstånd på dyr och dålig mat. Det är som att du skulle en alltför dyr försäkring, som du inte behöver. Tyvärr är det vanligt, många är överförsäkrade.

Du hade kunnat vara mycket rikare om inte politikerna gjort detta historiska misstag. Det enda som kan konkurrera med totalförsvarets självhushållning i galenskap är EUs gemensamma jordbrukspolitik CAP.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant