TL;DR: I Paradoxen SAF analyserar Mauricio Rojas hur Svenska Arbetsgivareföreningen gick från pragmatisk samverkan till ideologisk konfrontation och till sist omvandlades till Svenskt Näringsliv. Historien ger viktiga nycklar för att förstå dagens relation mellan näringsliv, politik och samhälle.

Från SAF till Svenskt Näringsliv – Paradoxen SAF

Hur gick Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) från att vara en samarbetsvillig kraft bakom Saltsjöbadsavtalet till att bli en ideologisk spjutspets i striden om löntagarfonderna. och vad säger denna resa om dagens Svenskt Näringsliv?

I boken Paradoxen SAF analyserar Mauricio Rojas arbetsgivarorganisationens idéutveckling och politiska roll. Boken. som ursprungligen skrevs inför SAF:s hundraårsjubileum. publicerades år 2001 i samband med att SAF slogs samman med Sveriges Industriförbund och bildade Svenskt Näringsliv.

Vill du läsa en längre och mer fördjupad analys av SAF:s idéutveckling och omvandling till Svenskt Näringsliv?
👉 Läs hela essän på Medium

Från fabriker till inflytande

Rojas beskriver SAF som en organisation som pendlat mellan två roller. å ena sidan en liberal rörelse för företagsfrihet. å andra sidan en starkt centraliserad och korporativ aktör. Han talar om “spadens tid” och “svärdets tid”. perioder då SAF antingen prioriterade samverkan eller ideologisk konfrontation.

Berättelsen är inte bara historisk. Den hjälper oss också att förstå nutida frågor om relationen mellan marknad. stat och samhällsansvar.

SAF:s grundande och den svenska modellen

När SAF grundades 1902 stod Sverige mitt i industrialiseringens omvälvningar. För många arbetsgivare blev det tydligt att individuell företagsfrihet inte räckte för att möta arbetarrörelsens krav. Samordning blev nödvändig.

SAF bidrog starkt till framväxten av den svenska modellen. särskilt genom Saltsjöbadsavtalet. Organisationens höga grad av samordning tvingade även LO att centralisera sig. vilket skapade en arbetsmarknad präglad av stabilitet och förutsägbarhet.

Löntagarfonderna och det ideologiska skiftet

På 1970-talet förändrades spelplanen. Striden om löntagarfonderna markerade början på “svärdets tid”. SAF blev en aktiv opinionsbildare genom bland annat bildandet av tankesmedjan Timbro och de stora demonstrationerna den 4 oktober.

Under ledning av personer som Curt Nicolin och Sture Eskilsson betonade SAF marknadsliberala lösningar och tog en mer konfrontativ roll gentemot socialdemokratin. Samtidigt började den korporativa samordningen gradvis monteras ned.

Transformationen till Svenskt Näringsliv

År 2001 upplöstes SAF och ersattes av Svenskt Näringsliv. Rojas beskriver detta som ett resultat av globalisering. internationalisering och förändrade ekonomiska förutsättningar. Organisationens fokus breddades från arbetsmarknadsfrågor till handel. tillväxt och hållbar utveckling.

SAF gick i graven samtidigt som den nationellt organiserade kapitalism som en gång skapat organisationen.

Framtiden. “sfärens tid”?

Rojas analys är fortfarande relevant. I dag präglas näringslivet av ett allt tätare samspel mellan stat. marknad och EU-politik. Företag framstår både som försvarare av fri företagsamhet och som aktörer beroende av politiska processer och offentliga resurser.

“Sfärens tid” kan beskrivas som denna nya spänning. Är det vår tids motsvarighet till löntagarfondsdebatten? Och kan Svenskt Näringsliv. likt SAF en gång. omforma sig självt ännu en gång?

Vill du fördjupa dig?
Den här bloggposten bygger på en längre essä om SAF:s historia och idéutveckling.

👉 Läs hela analysen på Medium

Vad tycker du?

Vilka lärdomar ger SAF:s historia för dagens näringsliv och politik? Dela gärna dina tankar i kommentarsfältet.

FAQ

Vad är Paradoxen SAF?

En bok av Mauricio Rojas som analyserar SAF:s idéutveckling och omvandlingen till Svenskt Näringsliv.

Vad var löntagarfonderna?

Ett politiskt förslag som skulle ge fackföreningar ägande i företag. starkt omstritt under 1970-talet.

Vilken roll spelade SAF i den svenska modellen?

SAF var central i Saltsjöbadsavtalet och skapandet av långsiktig stabilitet mellan arbetsmarknadens parter.

Ny handbok i forskningskommunikation från IFFS. Lär dig hur policy briefs, nyhetsbrev och webbinarier gör forskning användbar för beslutsfattare

TL;DR: Forskning får genomslag först när den går att använda. IFFS har nu tagit fram en praktisk handbok i forskningskommunikation som visar hur policy briefs, nyhetsbrev och webbinarier kan göra forskningsresultat relevanta för beslutsfattare, journalister och samhällsaktörer.

Handbok i forskningskommunikation

Hur kan forskning kommuniceras så att den faktiskt används i beslutsfattande? Den frågan är utgångspunkten för Handbok i forskningskommunikation, framtagen vid Institutet för framtidsstudier.

Många forskare upplever att deras resultat inte får genomslag utanför akademin. Ofta beror det inte på bristande kvalitet, utan på att kommunikationen inte är anpassad till målgruppernas behov, arbetssätt och tidsramar.

Handboken ger konkreta verktyg för att planera, genomföra och följa upp forskningskommunikation som når politiker, tjänstepersoner, journalister och andra samhällsaktörer.

Ett praktiskt stöd för forskningsprojekt

Handboken är framtagen för forskningsprojekt som vill arbeta mer strukturerat, målgruppsanpassat och strategiskt med spridning av forskningsresultat. Den kan användas både i projekt med tillgång till kommunikatör och i projekt där forskarna själva ansvarar för kommunikationen.

Ett centralt perspektiv är att forskningskommunikation inte ska ses som ett tillägg i slutet av projektet, utan som en integrerad del av forskningsprocessen.

Tre format som gör forskning policyrelevant

Handboken fokuserar på tre format som visat sig särskilt effektiva i arbetet med policyrelevant forskning:

• Policy briefs – korta, strukturerade dokument som gör forskningsresultat snabba att ta till sig för beslutsfattare.
• Nyhetsbrev – ett format som skapar kontinuitet och håller målgrupper uppdaterade över tid.
• Webbinarier – en arena för dialog, förtroendeskapande och fördjupning mellan forskare och publik.

Utöver formaten ger handboken vägledning i målgruppsanalys, val av kanal, användning av AI som stöd, sökords- och AI-optimering samt hur kommunikationens genomslag kan mätas och förbättras.

Testat i skarpa forskningsprojekt

Handboken har tagits fram inom ramen för projektet Nya sätt att sprida forskningsresultat vid Institutet för framtidsstudier, finansierat av Global Challenges Foundation.

I projektet testades formaten i skarpa forskningsprojekt inom bland annat AI, klimatpolitik, våldsbejakande extremism och krishantering. Resultaten visar tydligt att korta, tydliga och målgruppsanpassade format ökar sannolikheten att forskning används i policyarbete och samhällsplanering.

👉 Läs mer om projektet Nya sätt att sprida forskningsresultat

Vill du öka genomslaget för din forskning?

Handboken är framtagen för att kunna användas direkt i pågående och framtida forskningsprojekt. Den ger ett sammanhållet arbetssätt som sparar tid, sänker trösklar och ökar chansen att forskningsresultat faktiskt används.

📘 Ladda ned handboken i forskningskommunikation (PDF)

Vad tycker du?

Hur arbetar du med forskningskommunikation i dag? Vilka format fungerar bäst i dina sammanhang? Dela gärna dina erfarenheter i kommentarsfältet.

Nya format för forskningskommunikation – forskning nära beslutsfattare

TL;DR: Hur kan forskning bli mer användbar för politiker, tjänstepersoner och journalister? I projektet ”Nya sätt att sprida forskningsresultat” har tre format testats – policy briefs, nyhetsbrev och webbinarier. Resultatet visar att rätt format, rätt längd och tydlig struktur avgör om forskning når fram eller förblir osynlig.

Nya format ska föra forskning närmare beslutsfattare

Hur kan forskning bli mer användbar för politiker, tjänstepersoner och journalister? Den frågan har Waldemar Ingdahl, kommunikatör vid Institutet för framtidsstudier (IFFS), arbetat med i projektet ”Nya sätt att sprida forskningsresultat”. Resultatet är tre testbara format som gör forskning mer tillgänglig och policyrelevant.

Utgångspunkten: forskning används bara om den går att använda

Arbetet inleddes med intervjuer med forskare, kommunikatörer, politiker och journalister. Syftet var att förstå varför viss forskning får genomslag medan annan aldrig når fram, trots hög kvalitet.

– Många, särskilt politiker, efterfrågar mer policyinriktad forskningskommunikation. Forskning är en viktig del av beslutsunderlaget – men bara om den går att använda, säger Waldemar Ingdahl.

För målgrupperna handlade mycket om tid, tillgänglighet och form.

– Forskningsrapporten är det vanligaste formatet, men den är för lång för många beslutsfattare. De hinner helt enkelt inte, säger han.

Sju forskningsprojekt testades

Tillsammans med projektledare vid IFFS valdes sju forskningsprojekt ut för att ingå i försöket. Projekten handlade bland annat om våldsbejakande extremism, klimatpolitik, AI och krishantering – områden där beslutsfattare ofta efterfrågar kunskapsunderlag.

De flesta projekten befann sig i slutfasen, men enligt Waldemar Ingdahl finns det goda skäl att kommunicera även tidigare i forskningsprocessen.

– Om en fråga blir aktuell i samhällsdebatten kan det vara klokt att kommunicera policyrelevanta insikter även från projekt som inte är färdiga.

Under arbetets gång upptäckte flera forskare att även teoretiska projekt kunde få oväntad policyrelevans.

– Till och med ett mer filosofiskt projekt kunde visa sig ha praktisk betydelse, säger han.

Tre format prövades

I projektets andra fas utvecklades och testades tre korta och riktade format:

• Policy briefs
• Nyhetsbrev
• Webbinarier

Testerna följdes upp med webbstatistik, sociala medier-data, enkäter och återkoppling i chattar.

Policy briefen visade sig vara särskilt effektiv.

– En brief kan man sätta i handen på någon som är berörd av frågan. Den gör forskningen begriplig och användbar direkt.

Två längder testades. Den kortare versionen fick mest interaktion i sociala medier och valdes därför för vidare användning.

Nyhetsbrev och webbinarier som kompletterar

Medan policy briefen var navet i arbetssättet kompletterade nyhetsbrev och webbinarier kommunikationen.

– Nyhetsbreven knöt forskningen till aktuella samhällsfrågor och skapade kontinuitet. Webbinarierna blev platsen för dialog.

Webbinarier testades både som liveformat och förinspelad film. Det var liveformatet som fungerade bäst.

– När deltagarna hade anmält sig till ett visst tillfälle ökade benägenheten att faktiskt delta. Den förinspelade filmen sköts lätt på framtiden.

Strukturerad kommunikation sparar tid

Flera forskare upplevde att ett färdigt kommunikationspaket med tydliga delar gjorde arbetet enklare.

– Om man vet från början vad som ska göras, hur det ska testas och hur effekten ska mätas sparar det tid och ökar chansen att kommunikationen faktiskt blir av.

Projektet använde sociala medier, sökordsoptimerade webbsidor och direktkontakt med beslutsfattare och journalister. Ett nyhetsbrev om AI-policy fick till exempel stor spridning i Bryssel.

– En mindre riktad annonsering mot AI och inkludering visade sig vara mycket effektiv.

Ett arbetssätt som kan återanvändas

I pilotprojektet har Waldemar Ingdahl arbetat nära forskarna, men ambitionen är att formaten ska kunna användas även utan stöd av kommunikatör.

– Därför har vi tagit fram en handbok som vänder sig både till projekt med och utan kommunikatör. Enkla format kan göra stor skillnad.

Projektet finansierades av Global Challenges Foundation och genomfördes under 2024–2025.

Vill du veta mer?

Läs mer om projektet och resultaten här:
👉 Nya format ska föra forskning närmare beslutsfattare

Vad tycker du?

Hur bör forskning kommuniceras för att faktiskt användas i beslutsfattande? Dela gärna dina erfarenheter.

FAQ

Varför behövs nya format för forskningskommunikation?

För att traditionella forskningsrapporter ofta är för långa och komplexa för beslutsfattare med begränsad tid.

Vilket format fungerade bäst?

Korta policy briefs gav tydligast genomslag, medan nyhetsbrev och webbinarier kompletterade med räckvidd och dialog.

Kan även tidiga forskningsprojekt kommuniceras?

Ja. Projektet visar att även pågående forskning kan bidra med policyrelevanta insikter om frågan är aktuell.

New methods for communicating policy-relevant research. How IFFS developed effective formats to reach decision-makers, journalists, and society with research on future societal risks.

TL;DR: The project “New Methods for Sharing Research Findings with Society” tested new communication formats to make policy-relevant research more accessible to decision-makers, journalists, and the public. Long policy briefs created the strongest impact. newsletters reached the widest audience. and interactive webinars generated the highest engagement. The key insight: the right format determines whether research is noticed or ignored.

New Methods for Sharing Research Findings with Society

Developing new presentation formats is essential for communicating policy-relevant research effectively. The overarching goal of this project at the Institute for Futures Studies (IFFS) was to improve how research results are shared by creating flexible formats that work across several contexts and for different audiences.

The focus is on disseminating research that addresses future societal risks and potential solutions. More information about the project is available here: New Methods for Sharing Research Findings with Society.

Invisibility Is a Greater Risk Than Criticism

The greatest risk for research is not criticism. it is invisibility. This insight guided my work in the project. I analysed audiences. tested formats. and developed methods to make research communication more precise and impactful.

A GAP analysis showed that research reports primarily reached academics. while decision-makers and journalists found them too complex. This revealed a clear disconnect between the research output and its intended audiences.

What the Tests Revealed

The project tested three major communication formats. Each showed different strengths:

• Long-form policy briefs created the strongest impact.
• APSIS newsletters achieved the widest reach.
• Interactive webinars generated the highest engagement.

Together. these formats made communication more relevant and accessible to the people who need the research most.

Implications for Research Communicators

For research communicators and PR professionals. the conclusion is clear. the choice of communication format determines whether research becomes visible and useful. It is not just a technical choice—it is a strategic one.

The Project Ends. the Work Continues

The project is concluding. but the knowledge remains. I welcome conversations with anyone interested in strengthening the societal impact of research and finding new ways to present complex findings in an accessible format.

What Do You Think?

How do you communicate research findings. and which formats have worked best? Feel free to share experiences in the comments.

FAQ

What was the goal of the project?

The goal was to develop new presentation formats that make policy-relevant research more accessible to decision-makers, journalists and the public.

Which formats were most effective?

Policy briefs had the strongest impact. newsletters reached the most people. and webinars generated the highest engagement.

Why are traditional research reports often insufficient?

Many non-academic audiences find them too complex. which means the findings do not reach the people who could use them.

TL;DR: AI och algoritmer förändrar hur offentlig förvaltning fungerar och utmanar både demokratiska värderingar och ansvarsutkrävande. Antologin AI & Makten över besluten visar hur tekniken skapar nya slags maktstrukturer, vilka risker som uppstår och varför samhället behöver återta kontrollen genom transparens, etik, öppen källkod och algoritmisk revision.

Makten över AI:s och algoritmers roll för offentlig förvaltning och demokrati

Text: Waldemar Ingdahl
Projekt: Algoritmer i offentligt beslutsfattande

Informationstekniken utvecklas snabbt. särskilt inom AI och algoritmer som både förändrar och utmanar demokratin. samt dess maktutövning och transparens. Antologin AI & Makten över besluten – vad alla borde veta om algoritmer i offentlig sektor (8tto 2024), redigerad av Maja Fjaestad och Simon Vinge, samlar skribenter från sjukvård, media och akademi för att belysa hur tekniken påverkar verksamheter och individer.

Teknikens politiska och sociala sammanhang

Inom forskningsfältet Science, Technology. and Society (STS) betonas att teknik och politik är sammanflätade. Teknik är aldrig neutral utan inbäddad i sociala och politiska sammanhang. Algoritmer och AI blir därför maktinstrument som formar framtidens samhälle genom att påverka resursfördelning, hur beslut fattas och hur medborgarnas vardag organiseras.

Ett centralt tema i boken är att tekniska beslut ofta uppfattas som objektiva, men i praktiken kan de reproducera ojämlikheter och befintliga maktstrukturer. Bias i träningsdata kan exempelvis leda till diskriminering, vilket redan orsakat felaktiga myndighetsbeslut. Datadrivna system riskerar att cementera fördomar och felaktigheter även genom ren obetänksamhet.

Offentlig sektor som garant för demokratiska värderingar

Bokens essäer poängterar att offentlig sektor har ett särskilt ansvar för att algoritmer används på ett sätt som överensstämmer med demokratiska principer. Tekniken måste förstås som ett system för maktutövande, inte enbart ett verktyg, vilket kräver att beslutsfattare behärskar tekniken och förstår dess långsiktiga effekter.

Juridik, administration och teknik behöver väga lika tungt, även när effektivitet lockar och tekniken framstår som en snabb lösning.

Återta kontrollen över algoritmerna

Demokratin måste återta kontrollen över sina algoritmer. Det innebär att undvika att ge privata aktörer för stort inflytande över utveckling och användning av AI inom offentlig sektor. Transparens och ansvarsutkrävande hotas när koden inte är öppen för granskning.

Därför lyfter boken fram vikten av att offentlig förvaltning ska kunna utforma, förstå och koda systemen den använder. ”Open source”-algoritmer är en del av lösningen eftersom de ökar insynen och skapar möjligheter för samarbete mellan civilsamhälle. akademi och myndigheter.

Etiska principer och en AI som går att förklara

Offentlig sektor behöver etiska riktlinjer och system som är förklarliga, så kallad Explainable AI. Detta är avgörande för att förstå myndighetsbeslut. möjliggöra överklaganden och undvika att tekniken undergräver demokratiska processer.

Boken ger flera exempel där det gått fel. såsom Post Office-skandalen i Storbritannien och Göteborgs stads felkodade algoritm för skolplacering. I båda fallen saknades förståelse, öppenhet och ansvar.

Framtidens möjligheter och hot

Algoritmer kan bidra till att lösa komplexa samhällsproblem, från folkhälsa till klimatförändringar, genom att analysera stora datamängder. Men samtidigt skapas nya risker i form av filterbubblor, dataläckor och bristande kontroll över beslutsprocesser.

Vad historien lär oss om teknikreglering

Varje tekniksprång väcker frågor om kontroll. Lagstiftning och politisk styrning har historiskt varit effektiva verktyg för att reglera ny teknik. Boken argumenterar för att AI och algoritmer behöver tydliga ramar för att säkerställa att de tjänar samhällsnyttan.

Ett centralt förslag är algoritmisk revision. en opartisk funktion som granskar och säkerställer att algoritmer gör det de påstår. Analogt med dagens ekonomiska revision skulle detta kunna stärka tilliten och frigöra teknikens potential.

Slutsatser från AI & Makten över besluten

Framtiden för AI är inte given, den formas av värderingar. institutioner och styrning. Sverige har möjligheten att vara en föregångare genom att återta kontrollen över algoritmer och använda dem som verktyg för samhällsnytta och demokrati.

Vad tycker du?

Hur bör offentlig sektor hantera AI och algoritmer? Vilka risker ser du mest akut? Dela gärna dina tankar.

FAQ

Vilka är riskerna med algoritmer i offentlig sektor?

Boken lyfter bland annat bristande transparens, inbyggda bias och risk för felaktiga beslut som viktiga utmaningar.

Vad innebär Explainable AI?

Det handlar om att myndigheter och medborgare ska kunna förstå hur ett algoritmiskt beslut tagits.

Varför behövs algoritmisk revision?

För att säkerställa ansvar, korrekthet och för att bygga tillit till hur teknik används i offentlig förvaltning.

Nya sätt att sprida forskningsresultat – Så skapade vi bättre genomslag för policyrelevant forskning

TL;DR: Projektet ”Nya sätt att sprida forskningsresultat” har utvecklat och testat nya format för att göra policyrelevant forskning mer träffsäker och tillgänglig för beslutsfattare, journalister och allmänheten. Resultaten visar att långa policybriefs ger störst genomslag. Nyhetsbrev ger bäst räckvidd och webbinarier skapar mest engagemang. Slutsatsen är tydlig. Väl valda format avgör om forskning märks eller försvinner.

Nya sätt att sprida forskningsresultat

Utvecklandet av nya presentationsformat är avgörande för att nå ut med policyrelevanta forskningsresultat. Det övergripande målet med projektet är att förbättra kommunikationen av forskning som bedrivs vid Institutet för framtidsstudier (IFFS). Arbetet syftar till att skapa flexibla, träffsäkra format som kan användas i flera sammanhang och som fungerar för olika målgrupper.

Fokus ligger på att nå ut med policyrelevant forskning kopplad till framtida samhällsrisker och möjliga lösningar. Mer information om projektet finns hos IFFS: Nya sätt att sprida forskningsresultat.

Osynlighet är en större risk än kritik

Den största risken för forskning är inte kritik, det är osynlighet. Det är utgångspunkten för mitt arbete i projektet ”Nya sätt att sprida forskningsresultat”. Jag har analyserat målgrupper, testat format och utvecklat metoder som gör forskningskommunikationen mer träffsäker.

GAP-analysen visade att rapporter främst nådde akademiker, medan beslutsfattare och journalister uppfattade dem som för komplexa. Resultaten pekade tydligt på ett avstånd mellan innehåll och mottagare.

Vad testen visade

Tre typer av format testades och resultaten gav en tydlig väg framåt:

• Långa policybriefs gav mest genomslag.
• APSIS-nyhetsbrev gav bäst räckvidd.
• Interaktiva webbinarier skapade starkast engagemang.

Tillsammans gjorde de kommunikationen mer målgruppsanpassad, mer relevant och mer användbar för dem som verkligen behöver forskningen.

Vad betyder detta för forskningskommunikatörer?

För forskningskommunikatörer och PR-chefer är slutsatsen tydlig. Format och analys avgör om forskning märks eller försvinner. Att välja rätt format är inte bara ett tekniskt beslut, det är ett strategiskt val som avgör om resultaten når sin fulla samhällsnytta.

Projektet avslutas, arbetet fortsätter

Projektet närmar sig sitt slut, men kunskapen lever vidare. Jag delar gärna insikter med dig som vill stärka forskningens genomslag och hitta nya sätt att göra komplex forskning begriplig och relevant.

Vad tycker du?

Hur arbetar du själv med att sprida forskning, och vilka format har fungerat bäst? Dela gärna dina tankar i kommentarsfältet.

FAQ

Vad är målet med projektet?

Målet är att utveckla presentationsformat som gör policyrelevant forskning mer tillgänglig för beslutsfattare, journalister och andra viktiga målgrupper.

Vilka format fungerade bäst?

Policybriefs gav störst genomslag, nyhetsbrev nådde flest och webbinarier skapade mest engagemang.

Varför räcker inte traditionella forskningsrapporter?

Många målgrupper upplever dem som för komplexa, därför behövs mer anpassade format.

Transhumanism och framtidens människa: AI, kryonik och nootropika

Transhumanism: Framtid eller fantasy?

Kanske är Star Wars inte så främmande längre – med nedfrysning, tankekraft och ett samhälle där olika varelser samexisterar i en slags sjudande Mos Eisley Cantina-tillvaro?

I det här samtalet från Heja Framtiden guidar transhumanisten Waldemar Ingdahl oss genom ämnen som kryonik, AI-etik, nootropika och livsförlängning. Vad är möjligt – och vad är moraliskt försvarbart?

🚀 Kan vi lura döden?

Transhumanismen handlar om att överskrida människans biologiska begränsningar. Genom teknik som AI, genetisk modifiering och kroppslig augmentation vill man förbättra vår kognition, förlänga livet – kanske till och med besegra döden.

Men med de tekniska möjligheterna väcks också frågor: Vem får tillgång? Vad händer med mänskliga relationer? Och hur styr vi tekniken etiskt?

💊 Tankekraft, kryonik och AI

• Nootropika – ämnen som förbättrar minne, fokus och inlärning.
• Kryonik – att frysa ner kroppen efter döden i hopp om framtida återupplivning.
• AI-etik – hur vi formar intelligenta system att fatta moraliska beslut.

🤖 Ett framtidssamhälle i sikte

Med blicken mot framtiden ser vi ett samhälle där människor, förbättrade människor och maskiner lever tillsammans. Är det science fiction – eller science fact?

💭 Vad tänker du?

Hur skulle ett liv utan åldrande förändra samhället? Kan vi lita på att AI kommer att fatta etiskt hållbara beslut? Och var går gränsen för hur mycket vi får – eller bör – förbättra våra egna kroppar och hjärnor med teknik?

Transhumanismen väcker stora frågor. Vad tycker du? Kommentera gärna eller dela dina tankar vidare.

Vad är en policy brief? Nya sätt att nå beslutsfattare med forskning

Vad är en policy brief? Forskning som når beslutsfattare

En policy brief är en kort, forskningsbaserad text som sammanfattar vetenskapliga resultat och ger konkreta rekommendationer. Vid Institutet för framtidsstudier testas olika typer av policy briefs för att förbättra forskningskommunikation till politiker, journalister och tjänstemän.

🎯 Vad är syftet med en policy brief?

Syftet är att översätta komplex forskning till kortfattade, handlingsinriktade och lättillgängliga format som stödjer beslutsfattande. I projektet ”Policy briefs – ett test av forskningskommunikation” analyseras vad som gör en policy brief effektiv.

🧪 Exempel: Hur forskningen når ut i praktiken

AI och digitalisering

• AI i vården – om datasuveränitet, globala ojämlikheter och risker för digitala vårdsystem. Ett konkret policy brief AI vården-exempel.
• Reglering av AI – policy brief om etik, innovation och legitimitet i AI-styrning.
• AI på digitala plattformar – förslag på reglering mot desinformation och påverkan.

Klimat och hållbarhet

• En liberal-konservativ verktygslåda – klimatpolitik som förenar frihet, ansvar och långsiktighet. Ett starkt exempel på klimatpolitik policy brief exempel.

Agenda 2030 och global styrning

• Metastyrning och Agenda 2030 – hur bättre samordning kan påskynda omställningen.

Samhälle och opinion

• Omedvetna fördomar i gruppbeslut – om hur implicit bias skapar strukturell ojämlikhet.
• Att förutse moralisk opinion – modell för hur värderingar sprids och förändras.
• Från brott till radikalisering – vad svenska registerdata säger om extremism.
• Beslutsstöd i kriser – forskarens roll i krissituationer med politisk laddning.

📢 Varför spelar det här roll?

Policy briefs kan fungera som brygga mellan akademin och politiken. De skapar bättre dialog, förenar vetenskap och praktik och gör komplex forskning tillgänglig för beslutsfattare i en snabb och osäker värld.

📌 Hur skriver man en policy brief?

Att skriva en effektiv policy brief kräver att du fokuserar på ett tydligt problem, presenterar evidens på ett koncist sätt och avslutar med konkreta rekommendationer. Anpassa alltid språket och formatet efter målgruppen.

📚 Kommunikation av forskning till beslutsfattare

För att lyckas med kommunikation av forskning till tjänstemän och politiker krävs både vetenskaplig noggrannhet och retorisk precision. Policy briefs är ett av de mest effektiva verktygen för att åstadkomma detta.

🔗 Läs mer

➡️ Besök projektets sida: Nya sätt att sprida forskningsresultat

AI i vården: Globala vägval som formar framtidens hälsa

AI i vården: Hot, möjligheter och ansvar i en digital tidsålder

AI förändrar vården – men med tekniken följer nya sårbarheter, maktobalanser och etiska dilemman. I en ny policybrief utforskas hur vi kan möta dessa utmaningar med ansvar och globalt perspektiv.

⚠️ Digitala hot i ett sårbart system

AI ökar beroendet av digital infrastruktur. Cyberattacker, algoritmisk ojämlikhet och datakolonialism hotar inte bara patienters integritet utan global hälsa. WHO klassar detta som en avgörande säkerhetsfråga.

🌐 Geopolitik i vårdens AI-system

Teknikjättar som Alphabet och Microsoft dominerar AI-marknaden – ofta utan lokal medicinsk förankring. Deras inflytande påverkar allt från dataflöden till vilka lösningar som prioriteras, särskilt i låginkomstländer.

📊 Policyverktyg för ansvarsfull AI

• Livscykelanalyser – granska miljöpåverkan och sociala effekter
• Nationella hotbildsanalyser – skydda kritisk vårdinfrastruktur
• AI-bedömningar före investeringar – säkra teknikens mognad och nytta
• Datasuveränitet – säkerställ kontroll och transparens

🧭 Mot global rättvisa

AI får inte förstärka ojämlikheter. Därför krävs etisk styrning, internationell samordning och att låg- och medelinkomstländer får tillgång till resurser, kunskap och inflytande i AI-utvecklingen.

📥 Läs hela policybriefen

👉 Läs och ladda ner som PDF

💬 Vad är din syn på AI i vården?

Dela dina tankar – är vi redo för AI:s utmaningar i vården?

Liberal-konservativ klimatpolitik – en handlingsinriktad verktygslåda

Liberal‑konservativ klimatpolitik – en verktygslåda för handlingskraft

Hur kan en liberal‑konservativ politik möta klimatutmaningen utan att överge sina grundprinciper? I en tid av ökande polarisering presenterar vi en uppdaterad verktygslåda för klimatpolitik som förenar marknad, ansvar och effektivitet.

🧰 En annan väg till klimatlösningar

I debatten har klimatpolitik ofta kopplats till regleringar, förbud och subventioner. Den här artikeln visar hur en liberal‑konservativ grundsyn – med fokus på ekonomiska incitament, teknikneutralitet och institutionell stabilitet – kan erbjuda praktiskt genomförbara klimatåtgärder.

🌍 Klimatutmaningen är reell

Klimatförändringen är ett faktum. Men lösningen kräver politisk realism och bredare förankring. Istället för att polarisera eller överbelasta staten lyfter vi fram marknadsbaserade mekanismer, innovation och individuellt ansvar.

🛠️ Verktyg i lådan

• CO₂‑skatt med återbäring – enkel, rättvis och effektiv
• Avregleringar för ny teknik – gör det lättare att investera i grön omställning
• Statligt upphandlad klimatnytta – tydliga mål istället för detaljstyrning
• Prissättning på externa kostnader – marknadsmekanismer styr konsumtion
• Klimatdividender – politiskt hållbara modeller

🧭 Förankrad i ansvar

En liberal‑konservativ klimatpolitik vilar på förvaltarskap – vi ska lämna över ett fungerande samhälle och ekosystem till kommande generationer. Här står ansvarstanken i centrum.

Den här verktygslådan bygger på analys och idéer som kan appliceras av organisationer, beslutsfattare och opinionsbildare som vill gå från ord till handling.

📥 Läs artikeln i sin helhet

👉 Läs och ladda ner artikeln som PDF

💬 Vad tycker du?

Kan en liberal‑konservativ klimatstrategi bidra till en mer enad och effektiv klimatpolitik? Kommentera gärna med dina tankar!

AI och kommunikation – nyckelkompetenser för framtidens kommunikatör

AI och kommunikation: Nyckelkompetenser din organisation behöver nu

Tror du att du kommunicerar med riktiga människor? AI gör det svårare än någonsin att veta. AI förändrar inte bara tekniken, den förändrar hur vi förstår, planerar och bygger kommunikation.

Det här är inte en fråga för framtidens kommunikatör. Det är ett kompetensskifte som pågår här och nu, och det påverkar varje organisation som arbetar med kommunikation, marknadsföring, opinion och samhällsrelationer.

🧠 Vad förändrar AI?

• Målgruppsstrategi, vi vet inte längre säkert vem vi kommunicerar med
• Budskap, AI tolkar och omformar innehållet
• Innehållsproduktion, nytt landskap med genererat material
• Mätning och analys, AI-drivna konton skapar brus i KPI:er
• Kommunikationsledning, AI-kompetens behövs i ledningen
• LLM-optimering, skapa innehåll som AI förstår
• Trovärdighet, nyckeln i en AI-genererad informationsvärld

💡 Från skrivbord till språkmodell

Vi går från ett visuellt gränssnitt till ett konversationsbaserat, där ChatGPT och andra AI-assistenter förmedlar information direkt. Det kräver helt nya sätt att tänka kring innehåll, sök, synlighet och förtroende.

👥 Målgruppen är inte alltid mänsklig

Vem kommunicerar vi egentligen med? AI-genererade användare, botar och falska konton utmanar vår traditionella målgruppsanalys. AI är inte bara ett verktyg, det är en aktör i kommunikationslandskapet.

🧭 Trovärdighet i AI-eran

Transparens, autenticitet och tydlig avsändare blir strategiska resurser. Redaktionellt innehåll, AI-märkning och tydlig källredovisning ger förtroende i en värld av simulerade känslor.

🧠 Från SEO till LLM-optimering

Att nå fram till mänskliga läsare kräver att vi också når AI-systemens uppmärksamhet. Struktur, tydliga rubriker, faktabaserat språk och svar på faktiska frågor är avgörande.

📣 Vad gör du idag och vad förbereder du för imorgon?

AI är inte bara ett teknikskifte, det är ett kompetensskifte. Organisationer som förstår AI:s påverkan på kommunikation kommer att ligga steget före.

💬 Hur arbetar ni med AI i er kommunikation?

Dela gärna erfarenheter eller insikter i kommentarerna.

Agenda 2030 bromsar – men bättre styrning kan vända utvecklingen

Varför går arbetet med Agenda 2030 långsamt – trots fler partnerskap än någonsin? En ny policy brief från Institutet för framtidsstudier visar att många samarbeten brister i uppföljning, ansvar och inkludering. För att nå de globala målen krävs nu bättre styrning – inte bara fler initiativ.

🔍 Vad säger forskningen?

Bara 12 % av de globala målen är på rätt väg enligt FN. Offentlig-privata partnerskap (PPP), som ska spela en nyckelroll i genomförandet, saknar ofta tydliga mål, inkluderande representation och uppföljning. Många satsningar är symboliska – och förstärker globala maktobalanser.

📊 Vad är metastyrning?

Metastyrning handlar om att styra styrningen: att skapa riktlinjer, följa upp och samordna utan att styra direkt. Policy briefen argumenterar för att metastyrning kan ge legitimitet, effektivitet och riktning åt de spridda Agenda 2030-insatserna – om rätt aktörer ges mandat och resurser.

🛠️ Rekommenderade åtgärder

• Stärk FN:s HLPF och dess mandat att följa upp mål
• Inför globalt SDG-stöd om 500 miljarder USD/år
• Utveckla standarder för partnerskap – transparens, inkludering, mål
• Analysera målkonflikter och synergier systematiskt

📥 Ladda ner policy briefen

👉 Ladda ner hela policy briefen som PDF

💬 Vad tycker du?

Kommentera gärna: Vad behöver förändras för att vi ska nå de globala målen?

Omedvetna fördomar i gruppbeslut – ny modell för att förstå strukturell ojämlikhet

Ny policy brief: Omedvetna fördomar i gruppbeslut påverkar rekrytering

Hur påverkar omedvetna fördomar gruppbeslut vid rekrytering, urval och antagning? En ny policy brief från Institutet för framtidsstudier visar hur även rättvisa processer kan leda till strukturell ojämlikhet – när små snedvridningar förstärks i gruppen.

🧠 Vad visar forskningen?

Gruppbeslut tenderar att förstärka bias. Även om varje individ har liten snedvridning, samverkar de till att missgynna avvikare från normen. Det kan drabba kvinnor, personer med annan etnicitet eller funktionsvariation – trots objektiva kriterier.

🔍 Rekommenderade åtgärder

• Skapa gemensamma och tydliga bedömningskriterier
• Anonymisera ansökningar i inledande steg
• Inför transparenta processer med uppföljning
• Utbilda om bias på gruppnivå – inte bara individnivå

📥 Ladda ner policy briefen

👉 Ladda ner policy briefen om omedvetna fördomar i gruppbeslut (PDF)

💬 Vad kan vi göra bättre?

Dela gärna i kommentarsfältet: Hur bör rekrytering eller urval förbättras för att bli mer rättvisa?

Ny modell kan förutse framtidens opinion i moralfrågor

Ny modell för att förutse moralisk opinion – argumentanalys som verktyg

Hur förändras opinionen i frågor som klimat, migration eller dödshjälp? En ny policy brief visar att moraliska argument som kopplas till brett accepterade värden kan användas för att förutse framtidens opinion med hög träffsäkerhet.

🔍 Vad är argumentfördel?

När en åsikt kopplas till värden som rättvisa eller frihet – och motståndarsidan inte gör det lika starkt – uppstår argumentfördel. Forskningen visar att sådana åsikter ofta vinner stöd över tid.

📊 Nytt verktyg för framtidsanalys

• 💡 För policyarbete: Utvärdera reformers långsiktiga stöd.
• 📊 För forskare: Analysera normskiften utan historisk data.
• 🗣️ För kommunikatörer: Formulera budskap som växer med tiden.

📥 Ladda ner policy briefen här (PDF)

Från brott till radikalisering – ny svensk registerstudie om våldsbejakande extremism

Hur ser vägen in i våldsbejakande extremism ut i Sverige? En ny studie från Institutet för framtidsstudier analyserar över 1 000 individer med koppling till höger-, vänster- och islamistisk extremism. Med hjälp av svenska registerdata kartläggs sambanden mellan kriminalitet, psykisk ohälsa, socioekonomiska faktorer och familjeband.

🔍 Hög brottshistorik bland extremister

En tydlig skillnad från internationella studier är att en majoritet av individerna i svenska extremistmiljöer har varit misstänkta för brott – upp till 84 % i vissa grupper. Det tyder på att kriminalitet kan spela en större roll i radikaliseringsprocesser i Sverige än i andra länder.

🧠 Familj och psykisk ohälsa – underrapporterade risker

Psykisk ohälsa är mindre synlig i svenska register jämfört med internationella studier, men missbruk och psykiska problem förekommer. I vissa grupper, särskilt islamistiska miljöer, finns tecken på generationsöverföring av extremism – där föräldrar och syskon också varit aktiva.

📌 Policyrekommendationer

• Utveckla samordnade insatser mellan socialtjänst, kriminalvård och polis.
• Integrera psykiatriska bedömningar och stöd i riskmiljöer.
• Använd familjebaserade metoder i arbetet mot radikalisering.
• Utforma strategier utifrån svenska data – inte kopierade från andra länder.

📄 Läs hela policy briefen hos Institutet för framtidsstudier

Expertstöd i kriser – så stärker vi samspelet mellan vetenskap och politik

Expertstöd i kriser: Så ger forskning vägledning vid snabba beslut

I akuta kriser som pandemier, cyberattacker eller naturkatastrofer måste beslutsfattare agera snabbt med begränsad och osäker kunskap. Denna policy brief visar hur expertis kan göras mer effektiv och trovärdig när expertrådgivning behövs som mest.

Varför är expertis i kriser en utmaning?

Forskning och politik verkar ofta i olika tidshorisonter. Experter måste balansera tydlighet med ödmjukhet inför osäkerhet – och våga säga vad de inte vet.

Öppenhet och förståelse för politik

För effektiv rådgivning behöver forskare förstå politiska processer och värderingar samt kommunicera osäkerhet öppet. Beslutsfattare måste samtidigt förstå att vetenskaplig oenighet inte betyder brist på kunskap.

Balans mellan ödmjukhet och handlingskraft

Experter bör tydligt förklara risker och möjligheter men också anpassa sina råd till beslutskontexten. De bör delta aktivt i dialogen om handlingsalternativ under osäkerhet.

Rekommendationer för bättre expertstöd i kriser

• Prioritera beslutsrelevant rådgivning framför vetenskaplig enighet.
• Utbilda experter i hur politik och beslut fungerar.
• Kommunicera osäkerhet på ett sätt som stödjer handling.
• Skilj på rollen som rådgivare och oberoende granskare.
• Universitet bör aktivt stödja samhällets behov av expertkunskap i kriser.

📄 Läs hela policy briefen här från Institutet för framtidsstudier.