TL;DR: AI och algoritmer förändrar hur offentlig förvaltning fungerar och utmanar både demokratiska värderingar och ansvarsutkrävande. Antologin AI & Makten över besluten visar hur tekniken skapar nya slags maktstrukturer, vilka risker som uppstår och varför samhället behöver återta kontrollen genom transparens, etik, öppen källkod och algoritmisk revision.

Makten över AI:s och algoritmers roll för offentlig förvaltning och demokrati

Text: Waldemar Ingdahl
Projekt: Algoritmer i offentligt beslutsfattande

Informationstekniken utvecklas snabbt. särskilt inom AI och algoritmer som både förändrar och utmanar demokratin. samt dess maktutövning och transparens. Antologin AI & Makten över besluten – vad alla borde veta om algoritmer i offentlig sektor (8tto 2024), redigerad av Maja Fjaestad och Simon Vinge, samlar skribenter från sjukvård, media och akademi för att belysa hur tekniken påverkar verksamheter och individer.

Teknikens politiska och sociala sammanhang

Inom forskningsfältet Science, Technology. and Society (STS) betonas att teknik och politik är sammanflätade. Teknik är aldrig neutral utan inbäddad i sociala och politiska sammanhang. Algoritmer och AI blir därför maktinstrument som formar framtidens samhälle genom att påverka resursfördelning, hur beslut fattas och hur medborgarnas vardag organiseras.

Ett centralt tema i boken är att tekniska beslut ofta uppfattas som objektiva, men i praktiken kan de reproducera ojämlikheter och befintliga maktstrukturer. Bias i träningsdata kan exempelvis leda till diskriminering, vilket redan orsakat felaktiga myndighetsbeslut. Datadrivna system riskerar att cementera fördomar och felaktigheter även genom ren obetänksamhet.

Offentlig sektor som garant för demokratiska värderingar

Bokens essäer poängterar att offentlig sektor har ett särskilt ansvar för att algoritmer används på ett sätt som överensstämmer med demokratiska principer. Tekniken måste förstås som ett system för maktutövande, inte enbart ett verktyg, vilket kräver att beslutsfattare behärskar tekniken och förstår dess långsiktiga effekter.

Juridik, administration och teknik behöver väga lika tungt, även när effektivitet lockar och tekniken framstår som en snabb lösning.

Återta kontrollen över algoritmerna

Demokratin måste återta kontrollen över sina algoritmer. Det innebär att undvika att ge privata aktörer för stort inflytande över utveckling och användning av AI inom offentlig sektor. Transparens och ansvarsutkrävande hotas när koden inte är öppen för granskning.

Därför lyfter boken fram vikten av att offentlig förvaltning ska kunna utforma, förstå och koda systemen den använder. ”Open source”-algoritmer är en del av lösningen eftersom de ökar insynen och skapar möjligheter för samarbete mellan civilsamhälle. akademi och myndigheter.

Etiska principer och en AI som går att förklara

Offentlig sektor behöver etiska riktlinjer och system som är förklarliga, så kallad Explainable AI. Detta är avgörande för att förstå myndighetsbeslut. möjliggöra överklaganden och undvika att tekniken undergräver demokratiska processer.

Boken ger flera exempel där det gått fel. såsom Post Office-skandalen i Storbritannien och Göteborgs stads felkodade algoritm för skolplacering. I båda fallen saknades förståelse, öppenhet och ansvar.

Framtidens möjligheter och hot

Algoritmer kan bidra till att lösa komplexa samhällsproblem, från folkhälsa till klimatförändringar, genom att analysera stora datamängder. Men samtidigt skapas nya risker i form av filterbubblor, dataläckor och bristande kontroll över beslutsprocesser.

Vad historien lär oss om teknikreglering

Varje tekniksprång väcker frågor om kontroll. Lagstiftning och politisk styrning har historiskt varit effektiva verktyg för att reglera ny teknik. Boken argumenterar för att AI och algoritmer behöver tydliga ramar för att säkerställa att de tjänar samhällsnyttan.

Ett centralt förslag är algoritmisk revision. en opartisk funktion som granskar och säkerställer att algoritmer gör det de påstår. Analogt med dagens ekonomiska revision skulle detta kunna stärka tilliten och frigöra teknikens potential.

Slutsatser från AI & Makten över besluten

Framtiden för AI är inte given, den formas av värderingar. institutioner och styrning. Sverige har möjligheten att vara en föregångare genom att återta kontrollen över algoritmer och använda dem som verktyg för samhällsnytta och demokrati.

Vad tycker du?

Hur bör offentlig sektor hantera AI och algoritmer? Vilka risker ser du mest akut? Dela gärna dina tankar.

FAQ

Vilka är riskerna med algoritmer i offentlig sektor?

Boken lyfter bland annat bristande transparens, inbyggda bias och risk för felaktiga beslut som viktiga utmaningar.

Vad innebär Explainable AI?

Det handlar om att myndigheter och medborgare ska kunna förstå hur ett algoritmiskt beslut tagits.

Varför behövs algoritmisk revision?

För att säkerställa ansvar, korrekthet och för att bygga tillit till hur teknik används i offentlig förvaltning.

Nya sätt att sprida forskningsresultat – Så skapade vi bättre genomslag för policyrelevant forskning

TL;DR: Projektet ”Nya sätt att sprida forskningsresultat” har utvecklat och testat nya format för att göra policyrelevant forskning mer träffsäker och tillgänglig för beslutsfattare, journalister och allmänheten. Resultaten visar att långa policybriefs ger störst genomslag. Nyhetsbrev ger bäst räckvidd och webbinarier skapar mest engagemang. Slutsatsen är tydlig. Väl valda format avgör om forskning märks eller försvinner.

Nya sätt att sprida forskningsresultat

Utvecklandet av nya presentationsformat är avgörande för att nå ut med policyrelevanta forskningsresultat. Det övergripande målet med projektet är att förbättra kommunikationen av forskning som bedrivs vid Institutet för framtidsstudier (IFFS). Arbetet syftar till att skapa flexibla, träffsäkra format som kan användas i flera sammanhang och som fungerar för olika målgrupper.

Fokus ligger på att nå ut med policyrelevant forskning kopplad till framtida samhällsrisker och möjliga lösningar. Mer information om projektet finns hos IFFS: Nya sätt att sprida forskningsresultat.

Osynlighet är en större risk än kritik

Den största risken för forskning är inte kritik, det är osynlighet. Det är utgångspunkten för mitt arbete i projektet ”Nya sätt att sprida forskningsresultat”. Jag har analyserat målgrupper, testat format och utvecklat metoder som gör forskningskommunikationen mer träffsäker.

GAP-analysen visade att rapporter främst nådde akademiker, medan beslutsfattare och journalister uppfattade dem som för komplexa. Resultaten pekade tydligt på ett avstånd mellan innehåll och mottagare.

Vad testen visade

Tre typer av format testades och resultaten gav en tydlig väg framåt:

• Långa policybriefs gav mest genomslag.
• APSIS-nyhetsbrev gav bäst räckvidd.
• Interaktiva webbinarier skapade starkast engagemang.

Tillsammans gjorde de kommunikationen mer målgruppsanpassad, mer relevant och mer användbar för dem som verkligen behöver forskningen.

Vad betyder detta för forskningskommunikatörer?

För forskningskommunikatörer och PR-chefer är slutsatsen tydlig. Format och analys avgör om forskning märks eller försvinner. Att välja rätt format är inte bara ett tekniskt beslut, det är ett strategiskt val som avgör om resultaten når sin fulla samhällsnytta.

Projektet avslutas, arbetet fortsätter

Projektet närmar sig sitt slut, men kunskapen lever vidare. Jag delar gärna insikter med dig som vill stärka forskningens genomslag och hitta nya sätt att göra komplex forskning begriplig och relevant.

Vad tycker du?

Hur arbetar du själv med att sprida forskning, och vilka format har fungerat bäst? Dela gärna dina tankar i kommentarsfältet.

FAQ

Vad är målet med projektet?

Målet är att utveckla presentationsformat som gör policyrelevant forskning mer tillgänglig för beslutsfattare, journalister och andra viktiga målgrupper.

Vilka format fungerade bäst?

Policybriefs gav störst genomslag, nyhetsbrev nådde flest och webbinarier skapade mest engagemang.

Varför räcker inte traditionella forskningsrapporter?

Många målgrupper upplever dem som för komplexa, därför behövs mer anpassade format.

Transhumanism och framtidens människa: AI, kryonik och nootropika

Transhumanism: Framtid eller fantasy?

Kanske är Star Wars inte så främmande längre – med nedfrysning, tankekraft och ett samhälle där olika varelser samexisterar i en slags sjudande Mos Eisley Cantina-tillvaro?

I det här samtalet från Heja Framtiden guidar transhumanisten Waldemar Ingdahl oss genom ämnen som kryonik, AI-etik, nootropika och livsförlängning. Vad är möjligt – och vad är moraliskt försvarbart?

🚀 Kan vi lura döden?

Transhumanismen handlar om att överskrida människans biologiska begränsningar. Genom teknik som AI, genetisk modifiering och kroppslig augmentation vill man förbättra vår kognition, förlänga livet – kanske till och med besegra döden.

Men med de tekniska möjligheterna väcks också frågor: Vem får tillgång? Vad händer med mänskliga relationer? Och hur styr vi tekniken etiskt?

💊 Tankekraft, kryonik och AI

• Nootropika – ämnen som förbättrar minne, fokus och inlärning.
• Kryonik – att frysa ner kroppen efter döden i hopp om framtida återupplivning.
• AI-etik – hur vi formar intelligenta system att fatta moraliska beslut.

🤖 Ett framtidssamhälle i sikte

Med blicken mot framtiden ser vi ett samhälle där människor, förbättrade människor och maskiner lever tillsammans. Är det science fiction – eller science fact?

💭 Vad tänker du?

Hur skulle ett liv utan åldrande förändra samhället? Kan vi lita på att AI kommer att fatta etiskt hållbara beslut? Och var går gränsen för hur mycket vi får – eller bör – förbättra våra egna kroppar och hjärnor med teknik?

Transhumanismen väcker stora frågor. Vad tycker du? Kommentera gärna eller dela dina tankar vidare.

Vad är en policy brief? Nya sätt att nå beslutsfattare med forskning

Vad är en policy brief? Forskning som når beslutsfattare

En policy brief är en kort, forskningsbaserad text som sammanfattar vetenskapliga resultat och ger konkreta rekommendationer. Vid Institutet för framtidsstudier testas olika typer av policy briefs för att förbättra forskningskommunikation till politiker, journalister och tjänstemän.

🎯 Vad är syftet med en policy brief?

Syftet är att översätta komplex forskning till kortfattade, handlingsinriktade och lättillgängliga format som stödjer beslutsfattande. I projektet ”Policy briefs – ett test av forskningskommunikation” analyseras vad som gör en policy brief effektiv.

🧪 Exempel: Hur forskningen når ut i praktiken

AI och digitalisering

• AI i vården – om datasuveränitet, globala ojämlikheter och risker för digitala vårdsystem. Ett konkret policy brief AI vården-exempel.
• Reglering av AI – policy brief om etik, innovation och legitimitet i AI-styrning.
• AI på digitala plattformar – förslag på reglering mot desinformation och påverkan.

Klimat och hållbarhet

• En liberal-konservativ verktygslåda – klimatpolitik som förenar frihet, ansvar och långsiktighet. Ett starkt exempel på klimatpolitik policy brief exempel.

Agenda 2030 och global styrning

• Metastyrning och Agenda 2030 – hur bättre samordning kan påskynda omställningen.

Samhälle och opinion

• Omedvetna fördomar i gruppbeslut – om hur implicit bias skapar strukturell ojämlikhet.
• Att förutse moralisk opinion – modell för hur värderingar sprids och förändras.
• Från brott till radikalisering – vad svenska registerdata säger om extremism.
• Beslutsstöd i kriser – forskarens roll i krissituationer med politisk laddning.

📢 Varför spelar det här roll?

Policy briefs kan fungera som brygga mellan akademin och politiken. De skapar bättre dialog, förenar vetenskap och praktik och gör komplex forskning tillgänglig för beslutsfattare i en snabb och osäker värld.

📌 Hur skriver man en policy brief?

Att skriva en effektiv policy brief kräver att du fokuserar på ett tydligt problem, presenterar evidens på ett koncist sätt och avslutar med konkreta rekommendationer. Anpassa alltid språket och formatet efter målgruppen.

📚 Kommunikation av forskning till beslutsfattare

För att lyckas med kommunikation av forskning till tjänstemän och politiker krävs både vetenskaplig noggrannhet och retorisk precision. Policy briefs är ett av de mest effektiva verktygen för att åstadkomma detta.

🔗 Läs mer

➡️ Besök projektets sida: Nya sätt att sprida forskningsresultat

AI i vården: Globala vägval som formar framtidens hälsa

AI i vården: Hot, möjligheter och ansvar i en digital tidsålder

AI förändrar vården – men med tekniken följer nya sårbarheter, maktobalanser och etiska dilemman. I en ny policybrief utforskas hur vi kan möta dessa utmaningar med ansvar och globalt perspektiv.

⚠️ Digitala hot i ett sårbart system

AI ökar beroendet av digital infrastruktur. Cyberattacker, algoritmisk ojämlikhet och datakolonialism hotar inte bara patienters integritet utan global hälsa. WHO klassar detta som en avgörande säkerhetsfråga.

🌐 Geopolitik i vårdens AI-system

Teknikjättar som Alphabet och Microsoft dominerar AI-marknaden – ofta utan lokal medicinsk förankring. Deras inflytande påverkar allt från dataflöden till vilka lösningar som prioriteras, särskilt i låginkomstländer.

📊 Policyverktyg för ansvarsfull AI

• Livscykelanalyser – granska miljöpåverkan och sociala effekter
• Nationella hotbildsanalyser – skydda kritisk vårdinfrastruktur
• AI-bedömningar före investeringar – säkra teknikens mognad och nytta
• Datasuveränitet – säkerställ kontroll och transparens

🧭 Mot global rättvisa

AI får inte förstärka ojämlikheter. Därför krävs etisk styrning, internationell samordning och att låg- och medelinkomstländer får tillgång till resurser, kunskap och inflytande i AI-utvecklingen.

📥 Läs hela policybriefen

👉 Läs och ladda ner som PDF

💬 Vad är din syn på AI i vården?

Dela dina tankar – är vi redo för AI:s utmaningar i vården?

Liberal-konservativ klimatpolitik – en handlingsinriktad verktygslåda

Liberal‑konservativ klimatpolitik – en verktygslåda för handlingskraft

Hur kan en liberal‑konservativ politik möta klimatutmaningen utan att överge sina grundprinciper? I en tid av ökande polarisering presenterar vi en uppdaterad verktygslåda för klimatpolitik som förenar marknad, ansvar och effektivitet.

🧰 En annan väg till klimatlösningar

I debatten har klimatpolitik ofta kopplats till regleringar, förbud och subventioner. Den här artikeln visar hur en liberal‑konservativ grundsyn – med fokus på ekonomiska incitament, teknikneutralitet och institutionell stabilitet – kan erbjuda praktiskt genomförbara klimatåtgärder.

🌍 Klimatutmaningen är reell

Klimatförändringen är ett faktum. Men lösningen kräver politisk realism och bredare förankring. Istället för att polarisera eller överbelasta staten lyfter vi fram marknadsbaserade mekanismer, innovation och individuellt ansvar.

🛠️ Verktyg i lådan

• CO₂‑skatt med återbäring – enkel, rättvis och effektiv
• Avregleringar för ny teknik – gör det lättare att investera i grön omställning
• Statligt upphandlad klimatnytta – tydliga mål istället för detaljstyrning
• Prissättning på externa kostnader – marknadsmekanismer styr konsumtion
• Klimatdividender – politiskt hållbara modeller

🧭 Förankrad i ansvar

En liberal‑konservativ klimatpolitik vilar på förvaltarskap – vi ska lämna över ett fungerande samhälle och ekosystem till kommande generationer. Här står ansvarstanken i centrum.

Den här verktygslådan bygger på analys och idéer som kan appliceras av organisationer, beslutsfattare och opinionsbildare som vill gå från ord till handling.

📥 Läs artikeln i sin helhet

👉 Läs och ladda ner artikeln som PDF

💬 Vad tycker du?

Kan en liberal‑konservativ klimatstrategi bidra till en mer enad och effektiv klimatpolitik? Kommentera gärna med dina tankar!

AI och kommunikation – nyckelkompetenser för framtidens kommunikatör

AI och kommunikation: Nyckelkompetenser din organisation behöver nu

Tror du att du kommunicerar med riktiga människor? AI gör det svårare än någonsin att veta. AI förändrar inte bara tekniken, den förändrar hur vi förstår, planerar och bygger kommunikation.

Det här är inte en fråga för framtidens kommunikatör. Det är ett kompetensskifte som pågår här och nu, och det påverkar varje organisation som arbetar med kommunikation, marknadsföring, opinion och samhällsrelationer.

🧠 Vad förändrar AI?

• Målgruppsstrategi, vi vet inte längre säkert vem vi kommunicerar med
• Budskap, AI tolkar och omformar innehållet
• Innehållsproduktion, nytt landskap med genererat material
• Mätning och analys, AI-drivna konton skapar brus i KPI:er
• Kommunikationsledning, AI-kompetens behövs i ledningen
• LLM-optimering, skapa innehåll som AI förstår
• Trovärdighet, nyckeln i en AI-genererad informationsvärld

💡 Från skrivbord till språkmodell

Vi går från ett visuellt gränssnitt till ett konversationsbaserat, där ChatGPT och andra AI-assistenter förmedlar information direkt. Det kräver helt nya sätt att tänka kring innehåll, sök, synlighet och förtroende.

👥 Målgruppen är inte alltid mänsklig

Vem kommunicerar vi egentligen med? AI-genererade användare, botar och falska konton utmanar vår traditionella målgruppsanalys. AI är inte bara ett verktyg, det är en aktör i kommunikationslandskapet.

🧭 Trovärdighet i AI-eran

Transparens, autenticitet och tydlig avsändare blir strategiska resurser. Redaktionellt innehåll, AI-märkning och tydlig källredovisning ger förtroende i en värld av simulerade känslor.

🧠 Från SEO till LLM-optimering

Att nå fram till mänskliga läsare kräver att vi också når AI-systemens uppmärksamhet. Struktur, tydliga rubriker, faktabaserat språk och svar på faktiska frågor är avgörande.

📣 Vad gör du idag och vad förbereder du för imorgon?

AI är inte bara ett teknikskifte, det är ett kompetensskifte. Organisationer som förstår AI:s påverkan på kommunikation kommer att ligga steget före.

💬 Hur arbetar ni med AI i er kommunikation?

Dela gärna erfarenheter eller insikter i kommentarerna.

Agenda 2030 bromsar – men bättre styrning kan vända utvecklingen

Varför går arbetet med Agenda 2030 långsamt – trots fler partnerskap än någonsin? En ny policy brief från Institutet för framtidsstudier visar att många samarbeten brister i uppföljning, ansvar och inkludering. För att nå de globala målen krävs nu bättre styrning – inte bara fler initiativ.

🔍 Vad säger forskningen?

Bara 12 % av de globala målen är på rätt väg enligt FN. Offentlig-privata partnerskap (PPP), som ska spela en nyckelroll i genomförandet, saknar ofta tydliga mål, inkluderande representation och uppföljning. Många satsningar är symboliska – och förstärker globala maktobalanser.

📊 Vad är metastyrning?

Metastyrning handlar om att styra styrningen: att skapa riktlinjer, följa upp och samordna utan att styra direkt. Policy briefen argumenterar för att metastyrning kan ge legitimitet, effektivitet och riktning åt de spridda Agenda 2030-insatserna – om rätt aktörer ges mandat och resurser.

🛠️ Rekommenderade åtgärder

• Stärk FN:s HLPF och dess mandat att följa upp mål
• Inför globalt SDG-stöd om 500 miljarder USD/år
• Utveckla standarder för partnerskap – transparens, inkludering, mål
• Analysera målkonflikter och synergier systematiskt

📥 Ladda ner policy briefen

👉 Ladda ner hela policy briefen som PDF

💬 Vad tycker du?

Kommentera gärna: Vad behöver förändras för att vi ska nå de globala målen?

Omedvetna fördomar i gruppbeslut – ny modell för att förstå strukturell ojämlikhet

Ny policy brief: Omedvetna fördomar i gruppbeslut påverkar rekrytering

Hur påverkar omedvetna fördomar gruppbeslut vid rekrytering, urval och antagning? En ny policy brief från Institutet för framtidsstudier visar hur även rättvisa processer kan leda till strukturell ojämlikhet – när små snedvridningar förstärks i gruppen.

🧠 Vad visar forskningen?

Gruppbeslut tenderar att förstärka bias. Även om varje individ har liten snedvridning, samverkar de till att missgynna avvikare från normen. Det kan drabba kvinnor, personer med annan etnicitet eller funktionsvariation – trots objektiva kriterier.

🔍 Rekommenderade åtgärder

• Skapa gemensamma och tydliga bedömningskriterier
• Anonymisera ansökningar i inledande steg
• Inför transparenta processer med uppföljning
• Utbilda om bias på gruppnivå – inte bara individnivå

📥 Ladda ner policy briefen

👉 Ladda ner policy briefen om omedvetna fördomar i gruppbeslut (PDF)

💬 Vad kan vi göra bättre?

Dela gärna i kommentarsfältet: Hur bör rekrytering eller urval förbättras för att bli mer rättvisa?

Ny modell kan förutse framtidens opinion i moralfrågor

Ny modell för att förutse moralisk opinion – argumentanalys som verktyg

Hur förändras opinionen i frågor som klimat, migration eller dödshjälp? En ny policy brief visar att moraliska argument som kopplas till brett accepterade värden kan användas för att förutse framtidens opinion med hög träffsäkerhet.

🔍 Vad är argumentfördel?

När en åsikt kopplas till värden som rättvisa eller frihet – och motståndarsidan inte gör det lika starkt – uppstår argumentfördel. Forskningen visar att sådana åsikter ofta vinner stöd över tid.

📊 Nytt verktyg för framtidsanalys

• 💡 För policyarbete: Utvärdera reformers långsiktiga stöd.
• 📊 För forskare: Analysera normskiften utan historisk data.
• 🗣️ För kommunikatörer: Formulera budskap som växer med tiden.

📥 Ladda ner policy briefen här (PDF)

Från brott till radikalisering – ny svensk registerstudie om våldsbejakande extremism

Hur ser vägen in i våldsbejakande extremism ut i Sverige? En ny studie från Institutet för framtidsstudier analyserar över 1 000 individer med koppling till höger-, vänster- och islamistisk extremism. Med hjälp av svenska registerdata kartläggs sambanden mellan kriminalitet, psykisk ohälsa, socioekonomiska faktorer och familjeband.

🔍 Hög brottshistorik bland extremister

En tydlig skillnad från internationella studier är att en majoritet av individerna i svenska extremistmiljöer har varit misstänkta för brott – upp till 84 % i vissa grupper. Det tyder på att kriminalitet kan spela en större roll i radikaliseringsprocesser i Sverige än i andra länder.

🧠 Familj och psykisk ohälsa – underrapporterade risker

Psykisk ohälsa är mindre synlig i svenska register jämfört med internationella studier, men missbruk och psykiska problem förekommer. I vissa grupper, särskilt islamistiska miljöer, finns tecken på generationsöverföring av extremism – där föräldrar och syskon också varit aktiva.

📌 Policyrekommendationer

• Utveckla samordnade insatser mellan socialtjänst, kriminalvård och polis.
• Integrera psykiatriska bedömningar och stöd i riskmiljöer.
• Använd familjebaserade metoder i arbetet mot radikalisering.
• Utforma strategier utifrån svenska data – inte kopierade från andra länder.

📄 Läs hela policy briefen hos Institutet för framtidsstudier

Expertstöd i kriser – så stärker vi samspelet mellan vetenskap och politik

Expertstöd i kriser: Så ger forskning vägledning vid snabba beslut

I akuta kriser som pandemier, cyberattacker eller naturkatastrofer måste beslutsfattare agera snabbt med begränsad och osäker kunskap. Denna policy brief visar hur expertis kan göras mer effektiv och trovärdig när expertrådgivning behövs som mest.

Varför är expertis i kriser en utmaning?

Forskning och politik verkar ofta i olika tidshorisonter. Experter måste balansera tydlighet med ödmjukhet inför osäkerhet – och våga säga vad de inte vet.

Öppenhet och förståelse för politik

För effektiv rådgivning behöver forskare förstå politiska processer och värderingar samt kommunicera osäkerhet öppet. Beslutsfattare måste samtidigt förstå att vetenskaplig oenighet inte betyder brist på kunskap.

Balans mellan ödmjukhet och handlingskraft

Experter bör tydligt förklara risker och möjligheter men också anpassa sina råd till beslutskontexten. De bör delta aktivt i dialogen om handlingsalternativ under osäkerhet.

Rekommendationer för bättre expertstöd i kriser

• Prioritera beslutsrelevant rådgivning framför vetenskaplig enighet.
• Utbilda experter i hur politik och beslut fungerar.
• Kommunicera osäkerhet på ett sätt som stödjer handling.
• Skilj på rollen som rådgivare och oberoende granskare.
• Universitet bör aktivt stödja samhällets behov av expertkunskap i kriser.

📄 Läs hela policy briefen här från Institutet för framtidsstudier.

Kan en grön höger driva klimatpolitiken framåt? En intervju med Olle Torpman

Kan en grön höger driva klimatpolitiken framåt?

Hur ser en borgerlig klimatpolitik ut – och är det möjligt att förena konservativa och liberala värderingar med offensiva klimatåtgärder?

I en intervju med filosofen Olle Torpman, aktuell med boken En grön höger? En etisk analys av liberalismen, konservatismen och klimatfrågan, får vi en inblick i hur ideologi och klimatetik kan mötas – och ibland krocka.

Vad handlar boken En grön höger? om?

Olle Torpman är forskare i klimatetik vid Institutet för framtidsstudier och undersöker hur klassiskt borgerliga ideologier, som liberalism och konservatism, kan ge stöd för klimatpolitik – men på sina egna villkor.

”Det handlar om att utforma klimatåtgärder så att de inte kränker individens frihet, kullkastar betydelsefulla traditioner eller äventyrar andra borgerliga värden”, säger Torpman i intervjun.

Tre bärande idéer från boken

1. Borgerlig klimatpolitik är möjlig – men måste utgå från rätt värden

Liberalism och konservatism kan stödja principen om att förorenaren betalar. Men skatterna måste vara träffsäkra – till exempel koldioxidskatt i stället för breda flyg- eller köttskatter.

2. Människors fria val ska styra omställningen

Torpman lyfter tanken om en klimatbuffé: i stället för förbud bör politiken erbjuda valmöjligheter för hur utsläppsminskning ska ske, i linje med liberala ideal om självbestämmande.

3. Klimatanpassning kan vara ett sätt att förebygga utsläpp

Genom åtgärder som gynnar både individ och klimat – som energieffektivisering, cirkulär ekonomi och minskat bilberoende – kan vi skapa stöd för klimatpolitik även bland skeptiker.

Varför är detta relevant idag?

I en polariserad politisk debatt kan tanken på en grön höger öppna nya dörrar. Många borgerliga partier har ofta kritiserat klimatåtgärder från vänstern – men det betyder inte att de är emot klimatpolitik i sig.

Torpman menar att det behövs en ideologiskt informerad omställning där borgerliga värden bevaras, snarare än ignoreras.

Läs hela intervjun med Olle Torpman

https://www.iffs.se/nyheter/en-gron-hoger/

Om boken

En grön höger? En etisk analys av liberalismen, konservatismen och klimatfrågan ges ut av Timbro förlag. Boken analyserar klimatfrågan utifrån klassiska ideologier och ställer frågan: Kan borgerligheten bli en drivkraft för klimatlösningar?

Taggar / Labels

• klimatpolitik
• ideologi
• hållbar utveckling
• Olle Torpman
• borgerlig politik

Credevi di non farcela: Per una volta hai avuto ragione. Una recenzione

Credevi di non farcela: Per una volta hai avuto ragione. Manuale di psicologia inversa by Toni Bonji
My rating: 3 of 5 stars

Un libro che si presenta come manuale di psicologia inversa, ma in realtà "Credevi di non farcela..." è una satira divertente e pungente sulla pop psicologia e sui cliché esistenziali contemporanei. Toni Bonji offre spunti di risate, grazie a un umorismo spesso autoironico e a una scrittura vivace.

Il limite maggiore, a mio avviso, è che alcune battute e tematiche tendono a ripetersi già nelle circa 200 pagine del libro, forse perché l’autore, noto per la sua attività in televisione, sembra più a suo agio in un formato breve e dinamico.

Nonostante ciò, se si affronta la lettura con le giuste aspettative, ossia cercando divertimento, il libro regala sorrisi e qualche spunto su cui riflettere, dimostrando che anche la satira può avere i suoi lati forti.

View all my reviews

Framtidsforskning & samhällsutveckling – Verksamhetsrapport 2024

Verksamhetsrapport 2024 – Framtidsforskning för ett förändrat samhälle

Hur förstår vi samhällets långsiktiga förändringar? Vad säger forskningen om framtiden – och hur kan vi använda den kunskapen redan idag?

Jag har haft förmånen att bidra till Institutet för framtidsstudiers Verksamhetsrapport 2024, som ger en bred översikt av aktuell framtidsforskning och viktiga samhällstrender.

🔍 Vad innehåller rapporten?

• Pågående och avslutade forskningsprojekt
• Vetenskapliga publikationer, artiklar och rapporter
• Intervjuer med forskare om framtidens utmaningar
• Essäer om klimat, demokrati, teknik och arbetsliv

Rapporten ger fördjupade insikter i de långsiktiga samhällsutvecklingar som formar vår gemensamma framtid – och varför det är avgörande att förstå dem i tid.

📘 Ladda ner rapporten här:
Verksamhetsrapport 2024 – Institutet för framtidsstudier

💬 Vilken framtidsfråga är viktigast enligt dig?

Dela gärna dina tankar i kommentarsfältet:
Vilken fråga om framtiden tycker du är viktigast just nu?

Dead Internet Theory: Är internet på väg att dö eller förändras?

Foto Waldemar Ingdahl

I takt med att internet förändras allt snabbare väcks nya frågor om både innehållets ursprung och dess framtid. En artikel i Finansmagasinet tar upp ett begrepp som fått ny aktualitet är Dead Internet Theory. Det är idén att en allt större del av nätets innehåll idag skapas av AI, bottar och algoritmer, snarare än av riktiga människor.

Många känner igen känslan: flödena känns mer repetitiva, kommentarerna mindre genuina. Vi tror att vi pratar med varandra, men kanske interagerar vi allt oftare med mjukvara på internet.

Internet glömmer mer än vi tror

Samtidigt pågår en annan utveckling i tysthet. Gamla webbplatser, forskningsartiklar, bloggar och digitala källor försvinner i snabb takt. Enligt en studie från Pew, som Finansmagasinet citerar, är uppemot 25 procent av äldre webbsidor från 2000-talet borta. Stora mängder internetinnehåll på kinesiska har också försvunnit, vilket visar att digital historieskrivning riskerar att bli selektiv. Här blir internetarkeologi en viktig framtidsfråga.

AI, en ny digital aktör

Samtidigt ökar AI-genererat innehåll explosionsartat. Vissa ser det som ett hot. Andra, som teknikvisionären Kevin Kelly, ser början på något nytt. Vi är på väg från en ekonomi av de födda, vi människor, till en ekonomi av de skapade, där AI producerar, konsumerar och kommunicerar med andra AI-system.

Det kan låta dystopiskt, men Kelly menar att det kan också betyda, att vi människor frigörs från informationsbruset. Då kan vi istället fokusera på det verkligt meningsfulla, att skapa, förstå och minnas det som är unikt mänskligt.

Vad händer nu?

Kritiker menar att teorin är överdriven, det är fortfarande är vi människor som står för de känslomässiga reaktionerna, skapar det bästa innehållet och är dem som urskiljer vilka idéer att tro på eller varor att köpa.

Men samtidigt växer den AI-drivna världen i kulisserna. Vad händer när AI tar större plats online? Hur påverkas vår historia när internet glömmer?

Så undergräver Ryssland svensk demokrati

Bild Waldemar Ingdahl

Säkerhetspolitiken påverkas alltmer av främmande makters strategiska användning av finans- och energimarknader samt opinionsbildning. Sveriges NATO-medlemskap och invasionen av Ukraina har satt fokus på detta, särskilt i relation till Ryssland. Ett projekt på Institutet för framtidsstudier undersöker hur ryska intressen, i samarbete med västerländska eliter, kan manipulera finansmarknader, tvätta pengar och skapa samhällsinstabilitet. Läs mer på DagensPS Så undergräver Ryssland svensk demokrati. 

Artikeln är en återpublicering av en tidigare artikel om Kremls inflytande och destabilisering.

KÅPPI PEJST [copy paste]: Hur vi härmar USA mer än ever - en recension

KÅPPI PEJST [copy paste]: Hur vi härmar USA mer än ever by Mats-Eric Nilsson


I "Kåppi Pejst" undersöker journalisten Mats-Eric Nilsson hur Sverige, särskilt från efterkrigstiden och framåt, alltmer amerikaniserats. Amerikaniseringen beskrivs inte bara som ett ytligt fenomen av populärkultur och konsumtionsvanor, utan som en djupgående förändring i språkbruk, samhällsdebatt och värderingar. Svenskar anammar ofta omedvetet amerikanska uttryck och beteenden, något som ses som en statushöjare, och Nilsson diskuterar hur detta påverkar kultur och identitet.

Ett viktigt tema är hur förändrade attityder till exempelvis sex och importen av sociala och etniska frågeställningar från USA tas in utan att anpassas till svensk kontext. Många av Nilssons exempel hämtas från 2010-talet, vilket gör att vissa kan upplevas som något daterade. Nilsson undviker antiamerikanism men kritiserar hur USA tenderar att bli den enda förebilden, vilket riskerar att utesluta delar av Sveriges befolkning från språklig och kulturell delaktighet.

Boken är underhållande och lättläst, men Nilsson lyckas inte fullt ut förklara varför amerikaniseringen är så stark och genomgripande. Den franska kulturpåverkan författaren beskriver fick inte samma genomslag.

En tanke under läsningen av boken är att USA fungerar som en förstärkare av globala trender: genom sin ekonomiska och kulturella makt plockar USA upp impulser från olika håll, paketerar dem och sprider dem globalt med stor kraft. Det går att ta in fenomen som fransk postmodernism, tysk technomusik och svenska personliga tränare (som boken beskriver) om de omarbetats via USA. Det är intressant att läsa boken år 2025, i en tid då Sveriges relation till USA återigen verkar vara på väg att förändras, på samma sätt som den skiftade från Tyskland efter andra världskriget.

View all my reviews

Guide till prebunking: Så skyddar du dig mot desinformation innan den sprids

🔍 Can facts alone change minds?

Vi blev som dom andra, Miljöpartiets väg till makten - en recension

Vi blev som dom andra by Maggie Strömberg
My rating: 4 of 5 stars

Maggie Strömbergs bok “Vi blev som dom andra, Miljöpartiets väg till makten” är en fascinerande genomgång av ett parti som länge ville vara något annat, men som till slut blev som de andra.

Med journalistisk noggrannhet och öga för detaljer berättar hon om Miljöpartiets resa från alternativarnas gräsrotsrörelse till regeringsparti och om vad som gick förlorat på vägen. Från Sälvalet 1988 över hipsterårens gröna självförtroende till kompromissernas tid i regering. Vi får möta fundisar och realos, ideologer och karriärister, och se hur partiet famlar efter balans. Det finns en spänning i partiet mellan frihetlig idealism och toppstyrd pragmatism.

Boken visar hur Miljöpartiet, trots sin litenhet, haft ett oproportionerligt inflytande över svensk politik, inte minst i form av idéer. Men den väjer inte för att visa hur partiet ger upp sina kärnfrågor, ofta till ett högt politiskt pris.

Särskilt intressanta avsnitt rör vändningarna i EU-frågan och i migrationsfrågan, där partiet på kort tid bytte fot. Det var inte av övertygelse, utan taktiska skäl spelade en viktig roll. Likaså får läsaren en inblick i partikulturen: en rörelse som förespråkar deltagardemokrati, men som i praktiken ofta är starkt centralstyrd, som stöttar dem som vågar gå sin egen väg, förutom när den avviker som i exempelvis klädval. Partiets organisation grundas på att sprida makten på så många personer som möjligt, men makten har ändå hamnat i händerna på ledarskapet. Den paradoxen, mellan självstyre och kontroll, går som en röd tråd genom boken.

Ibland blir det nästan för många personer och partiinterna konflikter, men det är också en del av Strömbergs poäng. Miljöpartiet är inte ett ideologiskt block, utan snarare en lös allians av olika intressen, från miljörörelsen till lobbyister. Det finns några frågor som förenar partiet, men inte på djupet. Det är därför som svängningarna kan gå snabbt, och språkrören ofta får igenom sin riktning. Samlade alternativ saknas.

Det ger en tankeväckande förståelse av Miljöpartiets ställningstaganden, förhållanden till den senaste tidens politiska strömningar, samtidigt som den visar varför Miljöpartiet oftare hamnar på vänstersidan, snarare än den tredje position som var partiets huvudsyfte.

Strömberg lyckas med något ganska ovanligt: att skriva en politisk samtidshistoria som är både lättläst och djupt insiktsfull. Boken ger en förståelse av partiets tid i regeringsställning, och för dem som läser idag, om varför (mp) har haft svårt att hitta en väg på 2020-talet.

View all my reviews