torsdag 4 augusti 2011

Japanerna kan bara kopiera

Svenska Dagbladets Benjamin Katzeff Silberstein tar idag upp att Kina kopierar produkter.

Det har länge varit ett problem att kinesiska företag kopierar (ett problem som borde tas på större allvar) men samma kopieringsfas såg vi hos Japan och de fyra små tigrarna (Taiwan, Hong Kong, Singapore och Sydkorea). På 1800-talet sågs "Made in Germany" som ett tecken på dålig kvalitet.

Det konstiga är vi redan tänker på att Kina, och även Indien (se recension av boken Geek Nation av Angela Saini), som länder där innovation sker. De är fattiga länder, som dessutom har en del strukturella problem i sina utbildnings- och innovationssystem. Trots det tas förvånansvärt många patent. Kina kan ha utvecklat ett mer funktionellt internet än det amerikanska.

Utvecklingen kan bli den som sågs av japanska företag på t.ex. bilmarknaden, först knäcks konkurrenterna med billigare varianter sedan behärskas marknaden genom att styra industrins inriktning. Räknedosetillverkarna på Facit, biltillverkarna i Detroit och telefontillverkarna på Ericsson fick känna på asiatisk innovationskraft.

Exemplet IKEA är dessutom intressant i sammanhanget, då IKEA, ehum... ibland omnämnts för vissa svårigheter i kreativitetsprocessen, kan vi säga. IKEA:s omvandling av möbelindustrin påminner snarast om den strategi som nu används i Kina.

Debatten är mycket jobbigare än vad svensk borglighet oftast vill kännas vid, främst därför att den nog inte handlar om Kinas styrka så mycket som Sveriges och Europas svaghet. Vår egna stigande oförmåga att innovera, slutenhet för förändringar, svårigheterna med att den förda politiken inte öppnar möjligheterna för nya företag att komma fram, våra politikers önskan att plocka vinnare inom ekonomin, att våra energikostnader är för höga, att våra utbildningssystem skapar alltför specialiserade akademiker... vår kris är inte en skuldkris - utan en kris beroende på för låg tillväxt.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Skicka en kommentar

Oansenlig statuskonsumtion

Millennieskiftet var varumärkets storhetstid. Stora företagsloggor signalerade att bäraren av ett plagg hade vissa värderingar och även ...