måndag 18 februari 2019

Kommer Kina att behärska framtiden genom AI-ledarskap?


Data är informationssamhällets olja, där det tidigare populära begreppet ”Big Data” används för att beskriva de ökade mängderna, variationerna och snabbheten i mycket stora dataset för att utröna mönster, trender och orsakssamband i människors handling och samverkan.

De praktiska fördelarna i allt från sjukvård, arkitektur, resursanvändning, säkerhet, bioteknik o.s.v. har ofta diskuterats. Debatten kring datas roll och insamling har dock varit mycket försiktig. Värderingarna bakom tekniken tas sällan upp. Ofta fokuserar debatten på iögonenfallande exempel av dåliga användningar.

Hur data samlas in, används och systematiseras rör ideologiska frågor. Ska Big Data användas för att övervinna informationsproblem där tidigare centralisering setts som den enda lösningen? En privatisering av kollektivt handlande genom emergenta system och framtidsmarknader? Hur säkerställs iterationerna i systemen? Upprättandet av marknader för persondata är viktiga när livsprojekt blir alltmer varierade och lösningar som ska passa alla passar till slut ingen.

Den ideologi som handfast diskuterar datas roll är för närvarande marxism-leninismen, Xi Jinping om socialism med kinesiska särdrag genom Kinas stora AI-offensiv. Denna digitala diktatur och dess "Social Credit System" har åter aktualiserat den socialistiska kalkyleringsdebatten.

Västerländska privata företag är satta under press av en tragglande efterlevnadskontoll av regleringar och interna uppförandekoder, krav från en cirkulär ekonomi samt en dränerande finansialisering av verksamheten. Intrycket hos många är att Folkrepubliken Kina, genom sin ledande ställning inom Big Data och AI, kommer att vinna debatten.

Det finns skäla att vara misstänksam mot den som hävdar att ny teknik kan lösa produktions- och distributionsproblemet. Sovjetunionen försökte med ett datordriven marknadssocialism och Salvador Allende inrättade i Chile ett sakernas internet före sin tid i projekt Cybersyn.

I den socialistiska kalkyleringsdebatten förde Wienskolans två intellektuella giganter: Ludwig von Mises och Friedrich Hayek fram sin tankar om hur marknadsekonomin behandlar information, baserat på bl.a. neurologin.

Ludwig von Mises påpekade att fördelningen av resurser i en marknadsekonomi bestäms av miljoner producenter och köpare. Matematiska konstruktioner kan inte ersätta marknadsmekanismen. Mänsklig handling kan inte fångas av "matematiska symboler", det underskattar graden av komplexitet i det universella problemet som även en avancerad artificiell intelligens står inför. Kunskapen i samhället är fortsatt lokal.

En annan ideologisk konflikt är kring viljan att veta. Ett exempel är att den samtida sjukvården behöver svara på andra problem än de som finns vid ett enskilt benbrott. Att vara frisk eller sjuk är fråga om en utveckling över tid, där data behöver samlas in och jämföras över tid för att sätta in en fortgående terapi. Om behandling sätts in först när en cancerdiagnos getts, kan det vara försent.

Ett annat exempel är insamlingen av data gällande den nordiska jämnställdhetsparadoxen.

Den europeiska dataskyddsförordningen GDPR ser data som lokaliserade och isolerade, där en registreringsprocess skjuts ut på företag och organisationer, med en tanke att reducera databehandlingen för att ett informerat samtycke ska kunna ges. Det riskerar att slå ut viktiga användningar i enlighet med en ideologisk syn på data. En möjliga framtida effekt av detta kan vara att internet splittras upp.

Bruno Latour sa att teknik är ett samhälle som gjorts mer hållbart genom att plocka bort mänskliga aktörer. Sociala värderingar finns inbyggda i teknikens funktion. Motsatsen är dock också möjlig: ett samhälle är en teknik som gjorts mer tillfällig. När värderingar och handlingar förändras, så förändras även våra uppfattning om teknik. Därför är även uppmärksamhet för institutioner och deras förändringar en avgörande fråga för samhällets och teknikens utveckling.

Transhumanism och Posthumanism, framtidens filosofi

Transhumanism och posthumanism, är det framtidens filosofi? Vilken syn kommer mänskligheten att ha på teknik, samhälle och natur? Står ...