Utseendet är en viktig påverkan för vårt beteende. Det beror inte bara på vilka ideal samhället har idag, utan på medfödda egenskaper. Människans hjärna är anpassad för att diskriminera på urval av utseendet.
Det kallas för lookism, från engelskans ord för utseende. Föräldrar kan diskriminera sina egna fula barn, och favorisera sina vackrare barn. Småbarn reagerar på utseende, och även fula människor reagerar negativt på andras fulhet. Varför det? Ett rimligt skäl är att fulhet ofta kopplades till sjuklighet och skador under graviditeten. Det var inte lönt att investera så mycket känslor och ansträngning i fula barn, som ändå nog skulle dö snart.
Påverkas omgivningens uppfattning om utseende vilka personer som anses vara attraktiva? Ja, det gör det. Det tydligt t.ex. i samhällen där mat varit eller är svår att få tag i att måttet på vilken BMI hos kvinnor som anses attraktiv är annorlunda.
Markus Jokela vid Helsingfors universitet tog fram ett paper om skillnader i barnafödande mellan fysiskt attraktiva kvinnor och andra. Får vackrare kvinnor verkligen fler barn? Blir kvinnorna verkligen vackrare över tiden genom det naturliga urvalet? Det verkar konstigt att det skulle finnas dimorfism hos människor, en anmärkningsvärd skillnad i utseendet mellan individer av samma art, i det här fallet utseendet. Dimorfism tar relativt lång tid att komma fram i evolutionen.
Jokela själv bemötte en hel del av missuppfattningarna kring artikeln på sin blogg. Studien tittade främst på om attraktivitet är kopplad till skönhet, de skillnaderna fanns hos både män och kvinnor och attraktiva kvinnor får inte fler döttrar än andra.
Läs även andra bloggares åsikter om biologi, utseende, forskning, vetenskap, dimorfism, kvinnor, män, genus, barn, kön
Intressant
Det kallas för lookism, från engelskans ord för utseende. Föräldrar kan diskriminera sina egna fula barn, och favorisera sina vackrare barn. Småbarn reagerar på utseende, och även fula människor reagerar negativt på andras fulhet. Varför det? Ett rimligt skäl är att fulhet ofta kopplades till sjuklighet och skador under graviditeten. Det var inte lönt att investera så mycket känslor och ansträngning i fula barn, som ändå nog skulle dö snart.
Påverkas omgivningens uppfattning om utseende vilka personer som anses vara attraktiva? Ja, det gör det. Det tydligt t.ex. i samhällen där mat varit eller är svår att få tag i att måttet på vilken BMI hos kvinnor som anses attraktiv är annorlunda.
Markus Jokela vid Helsingfors universitet tog fram ett paper om skillnader i barnafödande mellan fysiskt attraktiva kvinnor och andra. Får vackrare kvinnor verkligen fler barn? Blir kvinnorna verkligen vackrare över tiden genom det naturliga urvalet? Det verkar konstigt att det skulle finnas dimorfism hos människor, en anmärkningsvärd skillnad i utseendet mellan individer av samma art, i det här fallet utseendet. Dimorfism tar relativt lång tid att komma fram i evolutionen.
Jokela själv bemötte en hel del av missuppfattningarna kring artikeln på sin blogg. Studien tittade främst på om attraktivitet är kopplad till skönhet, de skillnaderna fanns hos både män och kvinnor och attraktiva kvinnor får inte fler döttrar än andra.
Läs även andra bloggares åsikter om biologi, utseende, forskning, vetenskap, dimorfism, kvinnor, män, genus, barn, kön
Intressant
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar