Stämningen är förväntansfull och elektrisk i samlingslokal hos PwC på Torsgatan. Jo Pisani, läkemedelsstrateg hos PwC, är en populär talare och läget i läkemedelsindustrin är spänt.
Jo Pisani säger att Old Pharma, det sätt som de flesta antar att industrin fungerar, varade någonstans mellan år 1980 till något år in på 2000-talet. Nu på 2010-talet har New Pharma, slagit igenom. New Pharma kommer att vara New Normal i branschen resten av 2020-talet. Branschen går från blockbuster till targeted therapy companion diagnostics.
Pisani slår fast att affärsmodellerna kommer att förändras igen. Patienter blir äldre, rikare och fetare. De patienterna är HONDA – hypertense, obese, non-compliant, diabetic adult – som står för 70 procent av kostnaderna i i-länderna.
Italiens generikastrategi och priskontroller är en fingervisning. Nu blir det payment for outcome för läkemedelsföretagen, de får betalt när patienten visar tillfrisknande. QALY kommer att blir allt viktigare och GMP kommer att regleras hårdare. Det därför att EU-länderna försöker att spara pengar, företagen får inte betalt. Samtidigt betalar patienter i NIC-länderna ofta medicinen ur egen ficka, inte staten eller försäkringsbolagen. Det har fördelar och nackdelar, det finns pengar men länder som Kina för gärna över läkemedel vars försäljning går bra till ”viktiga listan” av patent och ger till en lokal generikatillverkare.
FoU måste bli mer säker och kostnadseffektiv. Det minst för att sjukdomar splittras upp, det som tidigare kallades ”bröstcancer” är idag ett tiotal sjukdomar, en differentiering som ger resultat på 60-talet överlevde 63 procent – idag 90 procent.
Ett läkemedel i Fas II kommer att bedömas efter om det kan få subventioner som färdigt preparat. Om inte så går det inte in i Fas III. Det leder till en fallande produktivitet: år 1990 misslyckades 20 procent av alla läkemedel som kom till Fas III, idag är den siffran uppe i 30 procent. Läkemedelsmyndigheter som FDA och EMA går mer öppet in i forskningen.
Pressen från generika är stor, 80 procent av alla tillstånd är behandlingsbara med generika. Patentklyftan fortsätter med Plavex år 2014 och Jo Pisani påpekar att biologics börjar att gå över stupet i betydande mängder år 2017. Nu finns ju också bioteknikgenerika.
Sjukvården kostar som ett krig, men det går inte att spara sig ur kostnadsproblemen. Vägen ut är effektivisering och smartare godkännandesystem. Hela processen måste visa värde för beställare och utförare. Compliance är ett allvarligt problem, 50 procent av kroniskt sjuka tar inte sin medicin som de ska. Företag blir mer än bara tillverkare och försäljningsorganisationer, de måste erbjuda behandlingar och visa på utkomst. Ledningarna i läkemedelsföretagen kommer allt mindre att utgöras av disputerade forskare i medicin, utan av företagsledningar som agerar efter samma riktlinjer som i andra branscher.
Digital health med patientcentrerade lösningar kommer bli allt viktigare för att få upp lönsamheten och att medicinen säljs med en compliance package. Patientdata är 2020-talets guld. Hur ska data samlas in och delas i vården? År 2011 började NHS i Storbritannien med att öppna sin databas. Det ger data från 80 procent av befolkningen i 50 år, trenden blir att patienter i den offentliga sjukvården måste ansöka om att inte få sina data öppnade. Frågan om integritet behöver diskuteras mer, särskilt då data kommer att läcka ur systemen. Här behövs en tredje part för anonym data och här ser PwC en affärsnisch för sig själva och att patientnätverk som Patientslikeme står för validering. På alla områden som kommer samarbeten mellan industri, NGO och akademi att gå mot integration.
Fram till 2010-talet var det hädelse att skära i FoU inom läkemedelsindustrin, nu frågar man efter ROI och forskning läggs alltmer i mindre företag som sedan köps upp. Redan 2002 började GSK med sin Discovery Performance Unit och bryter Abbott ut sin FoU. Forskningen måste bli smartare, nu går 40 procent av forskares tid till administration. Den blir också mindre, år 2012 minskade FoU i branschen med 10 procent vilket betyder 260.000 forskarjobb globalt. Ett sätt är att bygga kluster runt en specifik sjukdom. Open innovation prövas av alltfler.
Ett problem för nya och smarta lösningar är att de sällan uppmärksammas. Merck gav läkemedel för att utplåna flodblindhet i Afrika, men företaget såg att det inte gav någon positiv uppmärksamhet på hemmaplan, trots allt tal om CSR:s betydelse. Kan problemet vara att innovation och problemlösningen beskrivs ur en felaktig synvinkel genom att beskrivas som CSR?
Det är tydligt att Asien kommer att nå större framgångar på marknaden, särskilt som Kina och Sydkorea innoverar alltmer. Jo Pisani sätter det definitiva startskottet till dagen då kineserna köper ett Big Pharma-bolag.
Läs även andra bloggares åsikter om läkemedel, forskning, samhälle, medicin, politik, innovation, ekonomi, industri, hälsa, sjukvård
Intressant
