I kartläggningen av vad som verkar finnas efter den tredje generationens tankesmedja har vi tittat på produktionssidan av idéarbetet. Finns det något nytt på konsumtionssidan?
”Innehållet i ett nytt medium är alltid ett gammalt medium. Vi iakttar samtiden i en backspegel. Vi marscherar baklänges in i framtiden”, sa Marshall McLuhan. Mediegurun från 60-talet som återuppstod på 90-talet med internet, kan ha gett oss ett alternativt sätt att se på politisk kommunikation. Kommunikationen sker alltmer på mottagarens villkor och ett begrepp som sociala medier pekar ju i sig på att det är interaktionen som står i centrum.
Det finns så klart skillnader. Fortfarande använder vi enligt Svenskarna och internet 2014 mer tid på TV, radio och papperspublikationer än på sociala medier. Det finns fortfarande många som inte finns ute på nätet, men det är en generationsskillnad. Dagens unga är ute på nätet oavsett bildningsnivå eller ekonomisk status och mer än hälften av 2-åringarna använder internet, vilket har drivit på försäljningen av surfplattor. Skiftet till det digitala är definitivt på väg.
Digital strategi, vart man vill ta sig, har ofta pekats ut som en del av kommunikationsplaneringen. Man bestämmer vad varumärket ska stå för och utifrån det beslutar man sin kanalstrategi och sin publiceringsplan. Twitter är en opinionsdrivande plattform, Facebook används för medlemsvård och Instagrams inblickar bakom kulisserna är “själen” i opinionsbildningen.
Så brukar kommunikationsstrateger säga till sina kunder, fast stämmer det? Twitter växer inte längre. De sociala mediernas algoritmer begränsar räckvidden rejält nuförtiden. Ett Facebookinlägg når ut till 6 procent av följarnas tidslinjer, både för att ge Facebook högre intäkter (du får köpa dig genomslag) men också för att få "riktiga" intressanta poster att nå igenom bruset.
En ny sorts sajter har fått inflytande. Sajterna snappar upp nyheter som publicerats i etablerade medier och återger dem med en kraftigt justerad vinkel. Det fångar upp grupper som delar sajtens åsikter och de läsarna saknar förtroende för andra medier. En del besökssiffror från de här sajterna är troligen för högt angivna, men t.ex. Avpixlat och Politism kan säkert ge många tidningars ledarsidor en hård match om läsarna på internet i absoluta tal. Det kom inte den gamla bloggosfären i närheten av.
En del av framgången kommer sig av att medierna har likriktats i sin rapportering och val av vinklar. De har gått från analys till kommentar, och kommenterar varför någon tycker som den gör istället för att rapportera om vad personen tycker. Detta samtidigt som publiken blivit mer varierad. Då faller många läsare i från för att de inte upplever att deras åsikter blir representerade.
Sedan den 25 augusti 1994 då Aftonbladet blev den första svenska tidningen på internet har förvånansvärt lite förändrats. Thomas Baekdal uppmärksammar det som McLuhan tog upp, konsumenterna konsumerar inte media på samma sätt som media är organiserat efter. Det kan jämföras med "pdf-ens långsamma död".
Pausen ser Baekdal som en planlös scrollning som hos Facebook och Twitter. Här konkurrerar kattbilder, AIK och Candycrush med politiken. Möjligen finns snabba "call to actions" som gilla något för att protestera eller stödja. Läsarna klickar på s.k. länkfällor men interaktionen är mycket grund, lämnar knappt ett intryck och ger inte på långa vägar lika mycket annonsintäkter. Då är det oroande att så många gammelmedier verkar satsa på pausen, för deras material passar inte för det. Bloggifieringen av dagstidningens skribenter följer den här problematiken.
Uppdateringen är att snabbt sätta sig in i ett ämne, exemplifierar Baekdal med Guardian. Vox är också intressant att peka ut i sammanhanget när Big Content kan sprida många sådana uppdateringar.
Sammanfattningen påminner om föregående men är djupare. Nu vill man ha storyn, berättelsen bakom. Uppdateringen förklarar hur något ser ut, Sammanfattningen förklarar varför något ser ut som det gör?
Berättelsen och passionen handlar om att kunna ge djupet med en personlig trovärdighet från kunskap, erfarenhet och passion. Det ger ett djup genomslag men är svårt då det tar tid att bygga upp en trogen läsarskara.
Långläsningen är den gamla mediekonsumtionen. Det odelade intresset, den långa pausen från vardagen. Baekdal ger exempel på hur det kan se ut i den digitala världen, men det är viktigt att understryka att den blir mer sällsynt.
Det är alltså väldigt olika sätt att använda medier, som troligen leder till olika affärsmodeller och väldigt olika sätt att närma sig läsaren på dennes villkor.
Ett intressant tips fick jag från Johan Ingerö som visade mig några av de appar han installerat på sin smartphone. Användarna migrerar nu till mobilen och det ger en annan upplevelse av nätet, där skaparen av appen kan kommunicera än mer direkt med sin publik. I framtiden är det möjligt att utforma en app som både fungerar som kalender och nyhetstjänst för de egna sympatisörerna. Kommer apparna att leda till ett än mer slutet internet?
Läs även andra bloggares åsikter om politik, kommunikation, it, samhälle, tankesmedja, pr, internet, media, teknik
Intressant
.jpg)
