För en tid sedan var det svårt att se vad som skulle kunna förändras i bank- och finansvärlden. Så kom FinTech. Det är en brokig skara företag med olika finansiella lösningar baserade på en internettjänst eller en mobilapp. Det hade funnits sådana företag tidigare, som PayPal, men de hade täckt nischer. Nu kom nya symboler som Klarna och iZettle. Från Afrika kom en våg av nya finansiella lösningar.
Bank- och finans borde vara en lätt marknad att “disrupta”. Kostnads- intäktskvot hos många banker kan vara uppåt 80 procent och om inte bankerna utvecklar nya tjänster som kan ge mycket högre intäkter är det inte troligt att intäktssidan kommer att öka. Hur höga kundvärden kan bankerna kunna leverera? Kundnöjdheten är fortsätt inte så viktig genom de låga inlåningsräntorna. EUs nya bail-in regler och MiFID-direktivet gör marknaden än trögare. Snarare kommer bankerna att sänka sina kostnader, främst för personal och kundbetjäning. Det kan behöva innovativa lösningar, men det ingen revolution av finansväsendet.
Vi lever i en tid av negativ nominell ränta, där långsiktiga placerare i genomsnitt går med förlust på sina investeringar med låg risk. För att göra vinst måste de ta höga risker (det är därför vi har sett börsrace efter Brexit och Trump, höjda risker blir en köpsignal).
Bankerna måste ha kontroll över sin IT, det som outsourcas i andra branscher görs “in house” inom bank- och finans. Det finns också mycket historik, med flera årtionden gamla system.
“Series A crunch” pågår men fortfarande finns det gott om kapital, vilket driver startups till att koncentrera sig på produkten i sig och tekniken bakom, snarare än på hur produkten ska användas av kunden och framgångsrikt marknadsföras. Snarare driver det finansiella startups att fortsätta i tekniska riktningen, för att göra sig mer attraktiva för ett uppköp. Time-to-market på en så hårt reglerad och konservativ marknad är ändå så lång.
Digitala valutor har diskuterats hela 2010-talet. Blockchain är spännande, men är också i hype då den kopplas till lite allt möjligt. Förmågan för Blockchains beror ofta på hur agenter kan samarbeta och konkurrera, så lösningarna ligger i utvecklingen av artificiell intelligens. Därför är Blockchains back-up i dag för bankernas transaktioner, och det behövs några lösningar inom AI innan de riktigt slår igenom.
Så måste kryptovalutorna börja användas till mer än ransomware! Riksbankens e-krona kan mycket väl vara mer fråga om att trycka upp helikopterpengar. Amazon, Uber, AirBnB och andra nätjättar ger inte rabatt till den som betalar i BitCoin snarare än i dollar, euro och kronor. Då kommer förtroendet. Bankerna tycker inte om dem då de är uppbyggda på att skapa pengar från fortsatt kreditexpansion, och kryptovalutor är kopplade till att förse nätverket med processorkraft.
Läs även andra bloggares åsikter om pengar, teknik, samhälle, ekonomi, internet, fintech, finans
Intressant
