fredag 19 februari 2021

D10 – an alliance of democracies?

For a long time, the idea of “A League of Democracies” has been suggested.  How could it influence world politics? Could 2021 be the year when the league is created? D10 – an alliance of democracies? explores the recent events in the G7, and the reactions of the world community.

onsdag 17 februari 2021

D10 – ett demokratiernas förbund?


Det har talats länge om ett ”Demokratiernas Förbund” som kan påverka världspolitiken. Kan det vara så att 2021 kommer att bli året då det kommer att bildas? Utvecklingen av G7 till D10 kan tyda på det. Läs mer i Opulens Global D10 – ett demokratiernas förbund?

måndag 15 februari 2021

Världshandelsorganisationen bort från långbänken

Ngozi Okonjo-Iweala blir Världshandelsorganisationen WTO:s nya generaldirektör. Det kommer att bli många svåra reformer av organisationen. I början av 2000-talet verkade WTO vara framtiden när det gällde effektivitet i multilaterala organisationer. Den skulle erbjuda bred täckning av handelsregler, en stärkt tvistlösningsmekanism och utsikterna till ett forum där politiska oenigheter om handel regelbundet kan hamras ut. Det var det sistnämnda som visade sig vara ett kritiskt misslyckande.

När Kina blev medlem av WTO år 2001 så behandlades landet som en icke-marknadsekonomi. De bestämmelserna gjorde möjligt att hålla högre tullar, än om Kina hade ansetts vara en marknadsekonomi.

Bestämmelserna trappades ned och Kina fullföljde också en hel del förändringar. Problemet är att dessa åtaganden, som förhandlades fram under 1990-talet, var ofullständiga. De tog inte upp alla bekymmer som USA och andra länder hade vid den tiden, och de behandlar inte heller alla frågor som har dykt upp sedan dess, eftersom Kina har fortsatt att växa i betydelse som handelsnation. För att ta itu med dessa framväxande frågor krävs nya förhandlingar - och de har inte lyckats tillhandahålla nya regler. Det inte minst för att lösa dispyter om oklara regler, vilket den avstannade Doharundan skulle göra.

WTO domineras av USA och Kina (tillsammans står de för en femtedel av organisationens budget), men beslut sker efter konsensus mellan 164 medlemmar.

När WTO grundades fanns det ett tryck på länder att komma med och anpassa sig, annars hotades de med utestängning från den nya organisationen. Som Doharundan visade var det dock mycket svårt att nå enighet utan en sådan hävstång. Snarare verkar rapporteringen om valet av Okonjo-Iweala tyda på att fler medlemsländer vill lägga in sina egna favoritfrågor på dagordningen. 

Snarare borde WTO hålla fokus på en minimal uppsättning frågor: Kinas subventioner, USA:s invändningar mot tvistlösningssystemet, och användningen av nationella handelshinder som vid Covid-19:s utbrott. Det skulle få tillbaka energin från GATT:s tidiga dagar snarare än dagens långbänk.

lördag 6 februari 2021

The Great Reset as a recovery or a conspiracy?

“The Great Reset” is a rising topic as the world is glimpsing the end of the Corona-pandemic. At the center of the discussions are the mentions made in articles, videos, webinars, podcasts, and a book written by Klaus Schwab, founder of the World Economic Forum (WEF). What can we expect from future developments? Read more in Opulens Global The Great Reset as a recovery or a conspiracy?

fredag 5 februari 2021

Joe Biden, USA:s valda monark?

USA:s konstitution grundar sig på maktdelning, där presidenten måste arbeta med kongressen för att skriva lagar.

Det politiska läget har dock förändrats, och det normala är nu att kongressen i princip bara existerar för att godkänna budgetar och hålla utfrågningar av misshagliga branscher. Presidenten styr alltmer ensidigt genom dekret, snarare än att genomdriva lagar. Joe Biden satte rekord genom att utfärda 17 presidentdekret de första två dagarna i ämbetet, jämfört med Trump som utfärdade ett och Obama som utfärdade två. 

Därmed inte sagt att Biden inte borde ha återkallat någon av Trumps verkställande order, men poängen är att om några år kan de komma en ny president och använda sin dekretsmakt för att sudda ut allt den tidigare presidenten gjorde.

Argumentet för användandet av dekretmakten är att polariseringen av USA:s kongress gör det omöjligt att driva igenom nya stora initiativ och få igenom kompromisser som tidigare. Dekreten är dock inte lösningen på problemen från det politiska landskapets polarisering. Det är en del av orsaken till polariseringen, och det är en viktig lärdom för fler länder än USA.

I ett välfungerande demokratiskt system vet du att ditt parti och din kandidat kan förlora ett val och att det kan innebära några förändringar eller medföra att en politik som du inte gillar beslutas, men insatserna når inte alla aspekter av ditt liv. Förändringarna, när de kommer, kommer att vara kompromissfyllda och inkrementella (det måste de vara i ett pluralistiskt samhälle). 

Om du vet att nya makthavare som du inte har valt kommer att få en gränslös befogenhet över ditt och dina närmastes liv i en form av valmonarki med mottot Vae victis, så blir politiken oerhört viktig och polariserad genom att ingen är intresserad av kompromisser.