FOOM är en förkortning för “Fast Onset of Overwhelming Mastery”, ett begrepp inom forskningen om artificiell intelligens (AI). Det hänvisar till ett hypotetiskt scenario där ett AI-system får en snabb, skenande förbättring av dess kapacitet, och blir mycket kraftfullare och mer intelligent än någon människa. FOOM diskuteras ofta i samband med potentiella risker och implikationer av avancerad AI.
Det är ett spännande koncept, frågan är vem som kan stå för kostnaderna för AI:s apoteos?
Det kostar OpenAI USD 700.000 om dagen för att köra ChatGPT. Antalet användare av chatroboten och dess stora språkmodell GPT4 minskade med 12 procent i juli och kostnaderna stiger. OpenAI försöker finansiera ChatGPT med en betalversion, som flera användare väljer bort till förmån för tjänster med öppen mjukvara. Från det att företaget började utveckla ChatGPT har dess förluster fördubblats till USD 540 miljoner. Microsofts stora investering på USD 10 miljarder räcker till, men förväntningarna är så höga då OpenAI säger att det ska ha en miljardomsättning år 2024.
En backlash mot att AI använder andra plattformars data för att skapa svar utan hänvisning har lett till att API:er stängs ned, eller att ägarna kräver högre avgifter för att tillgängliggöra data. Om inte bristen på GPU avvärjs kan det bli svårt för OpenAI att träna nästa generation, GPT5. Frågan är om inte OpenAI kan tvingas till konkurs i början av 2024?
När en teknik omtalas beskrivs den ofta i en tänkt framtida, färdig form och inte i den första versionen som finns tillgänglig. Det behövs företagsekonomiska förutsättningar för att påbörja utvecklingen. De höga kostnaderna för inköp av grafikkort och drift av serverhallar talar emot att komplicerade AI-applikationer skulle kunna utvecklas efter FOOM.
