⭐ Almedalen 2024: tips och reflektioner ⭐

🌟 **Michel Foucault: Reflektioner över hans arv, 40 år senare**🌟

“N’oubliez pas d’inventer votre vie” — Le courage de la vérité (1984)

Idag den 25 juni är det 40 år sedan Michel Foucault, en av 1900-talets mest inflytelserika intellektuella, gick bort. Ofta kallad postmodernismens fader, kopplas Foucault till att ifrågasätta objektiv sanning, förespråka relativism och kritisera västerländska maktstrukturer. Kritiker, särskilt från högern, kopplar hans idéer till "wokeness" och identitetspolitik.

Men den kritiken har flera brister. Foucault tog avstånd från marxismen och kritiserade dess syn på historisk utveckling och vetenskaplig objektivitet. Mer influerad av Nietzsche än Marx, betonade Foucault historiens komplexitet och diskontinuiteter.

Foucaults motstånd mot samtida identitetspolitik är också anmärkningsvärd. Han menade att identiteter är externt påtvingade och varnade för att definiera sig strikt efter ras eller sexualitet. Han förespråkade identitetens flytande natur och personlig frihet bortom fasta kategorier.

Foucaults arv handlar om att ifrågasätta maktstrukturer och främja intellektuell frihet, inte om splittrande identitetspolitik. 🧠📚

🚨 Så får du tillbaka dina vänners inlägg i Facebook- flödet🚨

Du har rätt -- ditt Facebook-flöde har förändrats! Istället för att se vänner och favoritsidor, blir det fler inlägg märkta som "Sponsrat" eller "Föreslagna för dig". Meta har anpassat flödet till hur TikTok fungerar, för att locka en yngre publik, men de många annonserna och gruppförslagen är dåligt anpassade till hur användarna brukar Facebook. Här är ett förslag:

1. Öppna fliken Flöden:

- Byt till Vänner-flödet för att filtrera ditt flöde så att du bara ser dina vänner. Det kommer att finnas kvar annonser i flödet, men färre.
- I Facebook-appen, tryck på Flöden högst upp (Android) eller längst ner (iOS) på skärmen. Om du inte ser fliken, tryck på menyn istället.

2. Klicka eller tryck på Vänner:

- Nu får du ett flöde som fokuserar på de personer du följer. Du kommer fortfarande se annonser, men de kommer vara färre än inläggen från dina vänner.
- För att se inlägg från sidor du följer, klicka eller tryck på fliken Sidor istället.

3. Använd Favoriter flödet:

- Om du har lagt till vänner och sidor i dina favoriter, kan du se dem alla i detta flöde utan att föreslagna inlägg stör. För att lägga till en vän eller sida i dina favoriter, klicka eller tryck på Hantera Favoriter högst upp i Favoriter-flödet och välj upp till 30 vänner och/eller sidor. ⭐

🤖 AI dömer fotbolls- EM! ⚽

Dags för den hypermoderna fotbollen. Assisterande videodomarteknologi (VAR) kan spåra varje liten rörelse av bollen och spelarna med otrolig precision.

Banbrytande teknik i Euro 2024

Trots inkonsekvenser i dess användning och den tid det tar att fatta beslut har teknologin blivit en oumbärlig del av spelet. Men VM i Qatar 2022 använde bara en halvautomatisk version av VAR. Nu på EM i Tyskland kommer en mer avancerad version.

Så här fungerar det

Tio kameror runt bollplanen spårar 29 punkter på varje spelares kropp, vilket bearbetar över 600 rörelsepunkter 50 gånger per sekund. Detta hjälper till att exakt bestämma spelarnas och bollens positioner och rörelser i realtid.

En intern sensor skickar data 500 gånger per sekund, vilket överträffar kamerorna. Sensorn ger exakt information om bollens position och kontaktpunkter, vilket hjälper vid svåra beslut som mål och hands.

Fördelar för domarna

AI kan skapa 3D-modeller av spelare för att exakt bestämma offside-positioner på under 30 sekunder.

AI kan bekräfta om bollen passerade mållinjen, även när den är skymd av målvakten.

Även om mänsklig bedömning fortfarande är avgörande, kan AI inte bara registrera utan även analysera situationer på planen. Under EM blir det nog mest beslutsstöd.

Vad tycker du? Kommer AI att bli en bättre och mer rättvis domare? Är det kanske bara vissa situationer i sporten som AI kan användas?

New job in communications: Institute for Future Studies

Hur farlig är felaktig och missvisande information?

 🌟 Desinformation fara eller moralpanik 🌟

Valrörelsen har präglats av rädslan för desinformation, kopplat till debatten om SD:s trollfabriker. Så mycket att samtalet gått före politikens innehåll. Men är dessa farhågor berättigade? 🤔

Jag läste en artikel av forskaren Dan Williams, How Dangerous is Misinformation? med några intressanta punkter som sammanfattas nedan.

🔍 Nyckelpunkter:

• Skakig grund: Mycket desinformationsforskning saknar solid grund i vetenskap.
• Bias: Forskare fokuserar ofta selektivt på exempel som passar deras berättelser.
• Myten om guldåldern: Det förs fram en tro att tiden före internet var sanningens tid.
• Människans natur: Människor är inte så godtrogna som alarmister utmålar dem.

📊 Forskningsinsikter:

• Desinformation är sällsynt: Empiriska bevis visar att desinformation är mindre utbredd än man tror, ​​särskilt i västerländska demokratier.
• Mainstream medierna dominerar: De flesta förlitar sig på mainstream media för nyheter. I Sverige är det tydligt genom dominansen från SVT, SR och UR.
• Predika för de redan frälsta: De som läser desinformation är vanligtvis redan mottagliga för sådant innehåll.

🚨 Moralpanik?
Alarmismen kring desinformation kan vara överdriven. Det distraherar från djupare frågor och överskattar effekten av falsk information. Det verkliga problemet ligger i bredare fördomar och felaktigheter inom våra informationssystem.

📰 Betydelse för mediedebatten:
Williams artikel påpekar att det är avgörande att förstå komplexiteten i människors politiska övertygelser och i vilket inflytande som media kan utöva. Förenklade synpunkter om desinformation fångar inte hela bilden av hur människor bildar sina åsikter, och det kan ge en snedvridning i mediepolitiken som riskerar att skada yttrandefriheten.

🚼 **Boom, boom, babyboom** 🚼

Väst har tidigare upplevt låga födelsetal. Sedan kom babyboomen. En intressant artikel ger en ledtråd i befolkningsfrågan.

År 1800 födde kvinnor i Sverige nästan fem barn och mödrarna var förhållandevis gamla. År 1935 sjönk detta till 1,7 vilket ligger under ersättningsgraden på 2,1. Födelsetalen sjönk i andra länder också, och trenden sågs med stor oro i Europa och Amerika.

Alva och Gunnar Myrdals bok “Kris i befolkningsfrågan” från 1934 är tidstypisk, inte minst för sin oro att barnafödandet är för dyrt och därför måste stödjas med subventioner. Man bör inte ge stöd för att fattiga familjer ska föda många barn utan till att alla familjer föder något barn, ansåg de.

Babyboomen började dock redan i mitten av 1930-talet och trotsade trenden med fallande fertilitet. Intressant nog verkar mödrarna blivit förhållandevis yngre. Det är babyboomen som ger tanken på en global befolkningsexplosion genomslag. Världsbefolkningen antogs öka och konsumera fram till en kollaps. 

Nu verkar samhällsdebatten istället tippa över till en utbredd rädsla för en befolkningskollaps, inte bara i Globala Nord men även i Globala Syd. Afrika har en befolkningstillväxt men även där minskar barnafödandet. Kina har gått från en ettbarnspolitik till en trebarnspolitik på några år. I länder som Bangladesh föder kvinnor knappt två barn. I Storbritannien har det diskuterats ett “negativt barnbidrag” (du skulle få betala en extra skatt om du inte har barn), abort försvåras eller förbjuds i vissa länder och oron för den stora ekologiska kollapsen börjar att handla om att för få ungdomar och för låg produktivitet inte kan rätta till miljöproblemen.

En mycket intressant artikel i Works in Progress, "Understanding the Baby Boom", tar upp Easterlin-hypotesen, som antydde att stigande relativ inkomst efter Stora Depressionen ledde till högre födelsetal. Men andra faktorer spelade viktiga roller, artikeln pekar på:

1. Hushållsteknik: Från 1930 till 1960 gjorde elektrifiering och apparater som tvättmaskiner och kylskåp föräldraskap lättare och mindre tidskrävande.
2. Medicinska framsteg: Mödradödligheten sjönk avsevärt tack vare antibiotika och bättre medicinsk vård, vilket gjorde förlossningen mycket säkrare. Det spelar roll att 1 på 3000 mammor dör i barnsäng än 1 på 200 som tidigare.
3. Bostadsboom: Bostadsbyggandet ökade efter andra världskriget och möjliggjorde tidigare äktenskap och större familjer.

Dessa förändringar sänkte drastiskt kostnaderna och riskerna med att skaffa barn, vilket tillfälligt ökade födelsetalen. När förbättringarna avtog, gick födelsetalen ner.

Mer migration och adoption? Det är troligen en del av lösningen, men födelsetalen sjunker över hela världen. Befolkningsstrukturen kommer att ändras även i Globala Syd, inte minst till följd av utvandringen. Den första generationens migranter kan ha högre födelsetal än det nya landets, deras barn är närmare medel.

Behandlingar som IVF, surrogatmödrar, kloning, frysta ägg och konstgjorda livmödrar kan ge fler valmöjligheter för fler, men de barnen ska också tas om hand. 

Olika former av tekniskt stöd kan vara en viktig hjälp för många föräldrar, som den tidigare vågen av hushållsmaskiner. Kan AI vara föräldrar till hjälp och underlätta vardagen? 

En myrdalsk familjepolitik? Ungern ger höga barnbidrag, skattefrihet för mödrar vid 3+ barn, skuldavskrivning och bostadsbidrag. Det uppges att det motsvarar runt 5% av landets BNP. Födelsetalen ligger på ungefär samma som andra liknande länder. 

Babyboomen handlade om ekonomins produktivitet och tekniska framsteg men främst verkar en positiv samhällsutveckling gjort föräldraskapet lättare och mer förhoppningsfullt. Hoppfullheten och friheten över den egna situationen och fortplantningen är troligen viktiga. Annars riskerar särskilt kvinnors rättigheter bakslag.