🧠 AI och samhälle – prenumerera på nyhetsbrevet

Krigarnas och helgonens tid : Västeuropas historia 400-800 e.Kr. En recension

Krigarnas och helgonens tid : Västeuropas historia 400-800 e.Kr. by Dick Harrison
My rating: 4 of 5 stars

Folkvandringstiden (cirka 400–600 e.Kr.) har ofta beskrivits som en kaotisk och våldsam epok där vilda horder av germaner och hunner svepte över Europa, ödelade städer och störtade Västrom. Men hur mycket av denna bild är myt och hur mycket är historisk sanning? Dick Harrison tar sig an frågan i "Krigarnas och helgonens tid!", där han med sitt karakteristiska detaljrika berättande försöker nyansera och förklara en period som varit föremål för många missuppfattningar. Den var en tidig bok i Harrisons populärvetenskapliga författarskap, och han har senare återvänt till Folkvandringstiden som ämne.

Boken är imponerande i sin ambition att skildra den tidiga medeltiden. Den spänner över hela Västeuropa under en tid av dramatiska förändringar. Harrison tecknar porträtt av härskare, helgon, krigare och vanliga människor, och visar hur folkvandringarna skedde på olika sätt: ibland som långsamma migrationer där folkgrupper blandades och anpassade sig till sin nya omgivning, ibland som brutala erövringståg där militära ledare styrde rövarband i jakt på makt och rikedom. Han belyser också hur många av folkvandringstidens grupper inte var enhetliga folk, utan löst sammansatta sammanslutningar av krigare, handelsmän och flyktingar, vilket är en bild som överensstämmer med modern forskning. Det är intressant inte minst för att när bokens första utgåva kom år 1999, var den tidiga medeltiden mycket mindre känd för allmänheten. Bilden av enhetliga folkgrupper som "romare", "vandaler", "visigoter", "franker" och "langobarder" användes ofta av nationalistiska skäl.

Bokens styrka ligger i dess skildring av människors levnadsvillkor. När Harrison tar oss med in i byar, kloster och kungahus blir historien levande. Läsaren får en känsla för hur vardagen såg ut i en tid där den romerska ordningen föll samman och nya maktstrukturer tog form. Särskilt intressant är skildringen av drottningen Theudelinda, en bajuvarisk hertigdotter som gifte sig med langobardiska kungar och spelade en central roll i den tidens maktspel.

Däremot kan boken bitvis kännas tungrodd. Harrison har i boken en tendens att stapla kunganamn och detaljer på hög, vilket kan göra texten svår att följa. Ibland känns det mer som en uppräkning av härskare och strider än en sammanhängande berättelse. För den som inte redan är insatt i epoken kan det vara svårt att hålla isär alla folkgrupper, kungadömen och geografiska förändringar. Det kan bero på att boken har åldrats kunskapsmässigt och att författaren fått utgå från de källor som fanns. Ett annat skäl är att boken hade tjänat på att inte bara beskriva vad som hänt, men även beskriva mer ingående varför en utveckling skett.

"Krigarnas och helgonens tid" är en fascinerande men ojämn skildring av en epok som ofta fallit i skuggan av antiken och medeltiden. Det var inte bara för att skrivandet gick tillbaka i Västeuropa, fram till Karl den Stores tid, men också för att renässansens lärda uttryckligen formade bilden av den tidiga medeltiden som särskilt barbarisk, och som ett tydligt avbrott mot antikens högcivilisation. Harrison visar att Folkvandringstiden var snarare en fortsättning på utvecklingar som redan funnits en längre tid under antiken.

Boken inleds med ett porträtt av den frankiske hertigen Rauching, som var ett bra exempel på alla fördomar om epokens stormän. Från den inledningen så lyckas Harrison bryta ner många förenklade bilder av folkvandringstiden och visar hur komplex denna period faktiskt var. Den ger mycket kunskap, men det är en bok som kräver tålamod. För den historieintresserade finns mycket att hämta, men för den som vill ha en mer lättillgänglig skildring kan det stundtals bli väl detaljerat.

View all my reviews

Hur AI sprids – forskning om teknikadoption och regleringar

Artificiell intelligens (AI) är redan en osynlig men kraftfull del av vår vardag – från Netflix-rekommendationer och smarta hem till sociala medier. Men vad avgör egentligen hur AI-teknik sprids och tas emot av samhället?

🔍 Forskning visar att användarvänlighet ofta är viktigare än pris, att AI integreras osynligt i våra liv och att nya regler som Digital Services Act försöker skapa mer transparens. Men vilka faktorer spelar egentligen störst roll?

📢 Överraskande faktorer avgör AI:s spridning – forskarna avslöjar svaren här! 🚀 Läs hela artikeln här.

Text & Stil: om konsten att berätta med vetenskap, en recension

Text & Stil : om konsten att berätta med vetenskap by Magnus Linton
My rating: 4 of 5 stars

Hur gör man text levande? Hur skriver man så att läsaren inte kan släppa taget? Magnus Lintons "Text och stil: om konsten att berätta med vetenskap" har svaret, det är en handbok för alla som vill förstå konsten att skriva texter som både berör och övertygar.

Först och främst är det en bok som handlar om forskningskommunikation och om hur man kan hitta nya sätt att effektiv kommunicera forskning. Linton dissekerar skrivandets hantverk och visar för långt bredare läsargrupper hur rytm, variation och tydlighet kan förvandla texter från monotona ordmassor till något som sjuder av energi. Med praktiska råd och djupa insikter vägleder han läsaren genom skrivandets mest utmanande aspekter. Det är viktigt oavsett om läsaren är akademiker, journalist eller essäist.

Linton förklarar vikten av att skapa en "krok", en ingång som gör forskningen relevant och gripbar för fler. Han visar med konkreta exempel hur forskare kan använda populärkultur och nyhetshändelser för att koppla sina ämnen till samtidens samtal.

Samtidigt ger boken en fängslande inblick i forskarsamhället, där forskare allt oftare navigerar en miljö som liknar frilansandets värld. Pressen att publicera sig leder till att skrivandet ibland fastnar i vetenskapliga tidskrifters strikta regelverk för stil, vilket ofta skapar distans till de breda läsarskaror som forskningen faktiskt är till för.

Text & stil är inte bara en bok för forskare. Den erbjuder också viktiga insikter för alla som skriver sakprosa, från reportage till essäer. Linton guidar läsaren i hur man skapar struktur, håller intresset vid liv och gör texten levande med hjälp av scener och anekdoter. Boken är inte en snabb instruktionsbok, även om varje kapitel avslutas med mer handfasta tips. Den är eftertänksam och belysande, vilket betyder att det går att läsa om den med olika glasögon och överväga Lintons tankar flera gånger.

Med tanke på att boken utkom 2019 väcks också en fråga om hur generativ AI kan påverka skrivandets stil och språk. Kommer vi att se ett enklare, mindre nyanserat språk, eller en språklig förfining? Den som läst Text & stil står bättre rustad, och återkommer nog till boken även för att tänka på den utvecklingen.

Oavsett om du vill förvandla forskning till populärvetenskap eller bara skriva en text som lämnar avtryck är Text och stil en viktig resurs. Själv har jag redan återvänt till boken, och det kommer jag troligen att göra igen.

View all my reviews

The triple challenge: desertification, biodiversity, and climate change

Did you know desertification, biodiversity loss, and climate change are deeply connected? Together, they threaten ecosystems, livelihoods, and global stability. 🌍 

From degraded lands to vanishing species, these crises are intensifying. Yet, innovative solutions rooted in local empowerment, sustainable practices, and global cooperation offer hope. Discover how we can turn the tide and create a resilient, equitable future.  

👉 Dive deeper into these challenges and solutions over at Medium.  

Why it matters:  

• Desertification fuels poverty and climate vulnerability.  
• Biodiversity loss weakens ecosystems and accelerates land degradation.  
• Climate change amplifies both, driving catastrophic impacts worldwide.  

Find out how you can make a difference by exploring strategies to combat these existential threats. 🌱

AI och samhällspåverkan – en ansvarsfull reglering

Artificiell intelligens (AI) är en drivkraft bakom sociala mediers algoritmer, e-handel och digitala tjänster. Rekommendationssystem och användarprofilering styr vad vi ser, klickar på och engagerar oss i – ofta utan att vi märker det. Men hur påverkar detta demokrati, integritet och desinformation?

📘 Läs vår policy brief om AI och samhällspåverkan och förstå:

✅ Hur AI formar digitala plattformar och påverkar våra val

✅ Vilka risker som finns med filterbubblor och algoritmisk styrning

✅ Hur EU:s Digital Services Act (DSA) och AI-reglering kan skapa transparens

✅ Vilka åtgärder som krävs för en mer etisk och hållbar AI-utveckling

💡 AI behöver reglering – men hur?

EU:s Digital Services Act (DSA) ställer krav på transparens och ansvarsfull AI-användning på stora plattformar. Men företagens affärshemligheter begränsar insynen. Hur kan vi säkerställa att AI används rättvist och utan att förstärka ojämlikheter?

📥 Ladda ner policy briefen AI och samhällspåverkan – en ansvarsfull reglering från Institutet för framtidsstudiers webbplats.

Asteroiden 2024 YR4 – Är jorden i fara?

By Phoenix7777 - Own workData source: HORIZONS System, JPL, NASA, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=110023891

Den 22 december 2032 kan en asteroid, 2024 YR4, potentiellt kollidera med jorden. Med en storlek på 40–90 meter skulle den kunna orsaka massiv förödelse vid en direktträff. Men hur stor är risken – och vad gör forskarna för att skydda oss? 🤔

Hur upptäcker vi hot från rymden?

NASA och ESA har byggt upp ett avancerat system för asteroidspårning. Genom nätverk av teleskop världen över identifierar och övervakar forskare nära-jorden-asteroider (NEO) som kan utgöra en risk.

Center for Near Earth Object Studies (CNEOS) och Near-Earth Object Coordination Centre (NEOCC) använder kraftfulla teleskop och automatiserade program för att förutse asteroiders bana.

Denna specifika asteroid, 2024 YR4, upptäcktes i december 2023 av ATLAS-teleskopet i Chile och är nu under noggrann bevakning. James Webb-teleskopet (JWST) kommer snart att analysera asteroiden för att ge en mer exakt uppskattning av dess storlek och potentiella påverkan.

Kan vi stoppa en asteroid från att träffa jorden?

Tack vare planetärt försvar har vi numera teknik som kan förändra en asteroids bana.

DART-uppdraget (Double Asteroid Redirection Test) har visat att vi kan avleda en asteroid genom en kontrollerad kollision – en teknik som kan vara avgörande för att skydda jorden från framtida rymdhot.

Om vi utvecklar dessa system vidare kan vi undvika att gå samma öde till mötes som dinosaurierna, vars utplåning tros ha orsakats av en asteroidnedslag för 66 miljoner år sedan.

Vad händer nu?

Forskare fortsätter att samla in data om 2024 YR4, och sannolikheten för en asteroidkollision förväntas sjunka när vi får en bättre bild av dess bana. Men varje ny upptäckt visar vikten av att investera i asteroidförsvar och rymdteknik, och ett organiserat internationellt samarbete mot globala katastrofrisker.

AI, Digital Services Act och ansvarsfull teknologi – vad krävs?

AI styr våra digitala liv mer än vi kanske inser. Den påverkar vilka nyheter vi ser, vilka annonser vi möter och hur vi interagerar online. Men hur säkerställer vi att tekniken används på ett ansvarsfullt sätt?

Institutet för Framtidsstudier har släppt en ny policy brief som granskar AI:s roll på digitala plattformar och hur EU:s Digital Services Act (DSA) kan bidra till ökad transparens och ansvarstagande.

Varför spelar reglering roll?

📌 AI-algoritmer kan förstärka filterbubblor och sprida desinformation.
📌 Plattformarna har stort inflytande men begränsad insyn.
📌 Med rätt regler kan vi balansera innovation med samhällsnytta.

Vill du förstå hur vi kan skapa en mer rättvis digital miljö? Läs Transparens och reglering av AI på digitala plattformar.

The Half-Life of Policy Rationales: How New Technology Affects Old Policy Issues, a review

The Half-Life of Policy Rationales: How New Technology Affects Old Policy Issues by Fred E. Foldvary
My rating: 4 of 5 stars

The Half-Life of Policy Rationales, edited by Daniel B. Klein and Fred E. Foldvary, is an insightful anthology that examines how government intervention rationales diminish over time as technological advancements reshape society. The authors argue that each policy rationale has a “half-life” determined by the pace of innovation.

The book remains relevant today. Its central question—how should we navigate the societal transformations brought about by technological progress?—is increasingly urgent in an era of rapid change.

The book, divided into three sections, explores key themes. The first addresses commons management, showing how innovations like metering technologies have enabled better resource allocation. The second focuses on quality assurance, highlighting how the internet has empowered consumers by reducing information costs. The third critiques the “natural monopoly” argument, demonstrating how localized utilities and advancements in water and electricity systems challenge traditional monopolistic structures.

The book’s foresight is remarkable, predicting trends like the decline of postal services and the disruption of traditional banking by digital currencies. Yet, it cautions against the “nirvana fallacy,” urging readers to evaluate what technology ought to change within current systems, rather than just expecting perfection from it.

While largely accessible, some sections delve deeply into technical details, which can make parts of the text more challenging to follow. However, they do not detract significantly from the book’s overall impact.

The anthology also humanizes markets, framing them as reflections of individual choices rather than abstract mechanisms, making the analysis relatable and thought-provoking.

Ultimately, The Half-Life of Policy Rationales is an essential read for anyone interested in the intersections of policy, markets, and technology. Its insights equip readers to critically assess the role of innovation in shaping the future.

View all my reviews