tisdag 29 maj 2012

Det där om bioteknikens egenmäktiga gudar, efter tio år

Det är nu tio år sedan boken Som egenmäktiga gudar utkom. Tio år av hård kamp kring hur gentekniken och biotekniken ska användas i vårt samhälle.

De argument som pekas ut i boken gäller fortfarande och EU har svårt att bryta status quo när det gäller GMO. Kampen kanske inte behöver vara så svår som t.ex. forskaren Pamela Ronald har visat, det kanske t.o.m. går att kombinera GMO med ekologisk odling.

Framstegen på andra områden har varit givande, men kanske inte så enkla som vi först trodde. Bioteknikrevolutionen har stött på problemet att vetenskapen nog behöver tänka igenom en gång till hur DNA och skräp-DNA fungerar.

Oavsett om det för närvarande kan finnas hinder för utvecklingen så är i slutändan frågan politisk. GMO har använts mer i u-länder, men det är uppenbart att argumentet "GMO fixar världssvälten" inte fungerar. Självfallet inte på de aktivister Som egenmäktiga gudar beskriver, men heller inte på vanliga konsumenter. Fördelarna måste vara mycket tydligare för att allmänheten ska vilja ta till sig biotekniken.

För debatten om genteknikens alla användningsområden är i slutändan en debatt om vad vi anser om fördelarna med tillväxt. En debatt om vad som egentligen avses med hållbar tillväxt och varför en uppfattning om naturens eller tänkta framtida generationers behov ska komma före nu levande människors. Hur ska vi se på tanken att samhället numer inte behöver konkreta bevis för att agera på tänkta miljöhot?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Intressant

torsdag 24 maj 2012

Framtidens kontor och arbetsplats

Hur kommer framtidens kontor att se ut? Jag håller ett föredrag den 24 maj hos United Spaces i Stockholm.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

tisdag 15 maj 2012

Media, varumärken och ekonomi

Det är något förbryllande att just nu återupptas debatten om mediernas kommersialisering, både hos Sim(o) på Nordiska museet och hos Publicistklubben i Stockholm.

På Second Opinion den 15 maj 2012 diskuterar jag Mediernas kommersialisering. Mitt intryck från debatterna är att det fortfarande är svårt att diskutera varumärken för journalister och medier i allmänhet.

Uppdatering: Emanuel Karlsten gör ett intressant inlägg på À jour om varumärken och journalistik

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

lördag 12 maj 2012

Mediernas kommersialisering

Mediernas kommersialisering? Har inte medierna alltid varit kommersiella? Lösnummer, prenumerationer och annonsförsäljning har ju dragit in pengarna för att kunna producera ett innehåll sedan hundratals år. Ändå diskuteras kommersialiseringen Sim(o) Institutet för Mediestudier i samband med att Ingela Wadbring nu avslutar en studie kring frågan. Med detta följde ett seminarium lett av Torbjörn von Krogh.

Professor Wadbring tog upp frågan om ekonomerna och resultaträkning fått större inflytande på medias innehåll. Hur påverkar ägarkoncentrationen? Som andra sektorer har media mer och mer kommit att verka på en öppnare och mer komplex marknad, och många journalister uppfattar att tempot har blivit högre och att det finns mindre tid för "viktiga nyheter".

Mitt intryck är att det finns en viss idealisering av gårdagen inom media men även en förändring. Professionen, begreppet kom upp, var än mer omtalad tidigare. En betydelse som förde journalisten närmare läkaren och advokatens roll. En bild av en slags "ämbetsmannajournalist" som uppstod vid nationsbärande tidningar som New York Times och DN eller vid public service medierna. Medierna hade mycket riktigt fler specialjournalister tidigare, med en högre kunskapsnivå. Bilden var nog mindre träffande på de mer konkurrensutsatta och lokala redaktionerna. Fast i den mån som den stämde var den ett resultat av lokala monopol på läsare och annonsörer eller att det var lättare för stora finansiärer som staten att skjuta till stora medel.

Har avkastningskraven förändrats? Ingela Wadbring sade att bruttomarginalen iallafall är oförändrad i branschen. Ägarna är färre, konkurrensen högre och produktionen sker med färre anställda. Främst är det grafiker som försvunnit genom datorernas insteg, men även journalisterna har blivit färre. Frilansare täcker upp en del, men tabloidiseringen ledde till mindre material. För med distributionen så var produktionen av innehållet det dyra. Tidningen Metro var en bra idé på 90-talet, mycket annonser, mycket inköpt material, lättare distribuera. Fast nu är ett av tidningens problem att många istället läser tidningen på sin smartphone eller iPad i tunnelbanan.

Ingela Wadbring läste för forskningen en stor mängd artiklar över flera år och ansåg att tidningarna ofta är alltför präktiga och neutrala. Nackdelen var att de tydligare partifärgerna kunde få dem att slå över till att bli partimegafoner.

Ingela Wadbring sa att hon inte såg några tydliga mönster i utvecklingen. Förändringar i från hard news till soft news var inte så stora. Prenumerationsintäkter rätt oförändrade. Personfixeringen är ännu stor, det är lättare att få material genom att fråga en auktoritetsperson som en politiker eller forskare. Källorna har alltid varit centraliserade. Problemet är som Susanna Baltscheffsky på Ny Teknik påpekade, förr åkte du till en konferens och fick material till två-tre artiklar. Nu har du bara tid för ett telefonsamtal eller hugger på det som rör sig i offentligheten.

Det är svårare att sälja annonser med mediernas hagelgevärsmetod, särskilt för reklam-TV. Idag är medierna mindre elitistiska. De når fler men risken är att om man försöker nå alla, så når man ingen. Dessutom kan det vara riskabelt att sänka innehållets nivå när delar av publiken blir mer kunnig och medievan. Intressant nog börjar UNT nu ett samarbete med Google om sin annonsering.

Risken för redaktionell tvättning av annons och PR-material togs upp på seminariet.

Extrema bilder är inte så hjälpsamma. Hur marknadsanpassningen ser ut kan vara nog så viktig som att den finns. Johan Lindén, senior advisor till SVT:s VD-stab, ansåg att kommersialiseringsdebatten verkade rymma något annat: en oro för vilka villkor som journalistik kommer att skapas på framöver. Där har Lindén en poäng.

Plattformen påverkar, "the media is the message" men det digitala materialet och pappret ligger så nära varandra. Pappret blev inte platsen för fördjupning, webben blev en snabb version av papperstidningen. Tidningarna ville nå en större publik och gav bort sitt material på nätet. Då de tog betalt för innehållet på papper, så bytte läsarna förstås.

Reklammarknaden på nätet är än mer utsatt, och frågan är hur stor den är? Pressen finns att möta fallande intäkter på webben med att producera kvantitativt mer av billig journalistik. Det är då som reporterrobotarna kan ta över och algoritmer matcha en mänsklig journalists sammanställningar

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Intressant

fredag 11 maj 2012

Hjälper högre utbildning arbetsmarknaden?

Det var på nittiotalet som ekonomen Robert Reich drog upp riktlinjerna för en arbetsmarknadspolitik för 2000-talet i sin bok The Work of Nations: riktlinjer där högre utbildning var nyckelordet. Men hur gick det sedan?

Jag tar upp frågan i en radioessä om kunskapsarbetare och symbolanalytiker hos Sveriges Radio P1 OBS! den 7 maj 2012. Du kan lyssna på programmet från den här länken och läsa essän via den här länken till Sveriges Radio.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Intressant

torsdag 10 maj 2012

Malignt melanom, H&M och Cancerfonden

Cancerfonden rasar mot H&M, de befäster ett livsfarligt skönhetsideal, att vara solbränd med sin nya baddräktskampanj med Isabeli Fontana.

Ordet cancer skrämmer och hudcancer är den vanligaste formen av cancer. Fast hur skadlig är den? 95 procent av all hudcancer är liten, lokal, godartad och försvinner av sig själv. Snarast är det en av de minst dödliga formerna av cancer, och malignt melanom är den ovanligaste formen av hudcancer. Det tas många prover helt i onödan, helt enkelt för att läkarna vill vara säkra och definierar melanom bredare nuförtiden.

Många har hört att det är farligt att sola i Australien. Fast solen är farligare för australiensare i Australien, därför att många australiensare har ärvt blek hud från sina förfäder från de brittiska öarna.

Problemet med faran från UV-strålningen är densamma som verkar i mycket forskning idag. Forskningen grundar sig på epidemiologiska studier, snarare än att förstå patologin bakom. Epidemiologin skapar stora mängder statistik, som för ofta tolkas alltför okritiskt. Patologin analyserar molekyler, celler och vävnader vilket ger oss förståelse om varför cancern kan bli malignt, istället för att bara veta att den kan bli malign.

Vi har blivit rädda för solen, det borde vi inte vara på så bleka grunder. Solen är vår källa till vitamin D och mycket tyder på att det är bra att barn är ute i solen så att deras hud blir mer motståndskraftig mot solbränna senare i livet.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

Intressant

måndag 7 maj 2012

Tennessee monkey bill: vetenskap, klimat och politik

Den viktigaste vetenskapskommunikationen sker i skolorna. Där läggs grunden för hur elever, ofta även under sitt vuxna liv, kommer att uppfatta naturvetenskaperna.

Klotet i Sverige Radio P1 sände ett reportage om klimatskeptisk undervisning i USA:s skolor. Delstaten Tennessee

tillåter och uppmuntrar lärare att undervisa den ”andra sidan” av klimatförändringen – alltså att den konstaterade globala uppvärmningen inte skulle bero på mänskliga utsläpp av koldioxid utan av naturliga svängningar i klimatet

Claes Andreasson på Klotet länkar vid artikeln till lagtexten. Lagen verkar ge intryck att förbjuda politiker och administratörer i delstatens skolor från att hindra lärare som pekar ut att allt inte är säkert i vetenskapliga sammanhang. Det låter inte som politikerna uppmuntrar någon sida de vetenskapliga debatterna. En del låter bra, att lärare ska ge eleverna det bästa sättet att ”objektiv värdera” bevisen.

Det är en på sina håll hård debatt i USA, där TIME:s krönikör har en poäng: politikerna går in för mycket i detaljerna om hur skolorna ska skötas med den här lagen. Det är ett problem, även om det inte går att utläsa någon Tennessee Monkey Bill ur lagen (efter the Scopes Monkey Trial).

Kan det ligga ytterligare politiska syften bakom med att påverka hur undervisningen i naturvetenskap går till i Tennessees skolor? Kanske, en del andra lagförslag som stannat vid just förslag har gått i en konservativ riktning t.ex. runt om att diskutera homosexualitet i klassrummet.

Det är konstigt att kunskap ställs upp som två sidor i vetenskapen. Vetenskapen ger en högst tillfällig syn efter sin forskning. Ett av de stora problemen i skolan är att för att lära sig grunderna i naturvetenskap och matematik så har en auktoritetsdriven syn på vetenskap ofta förts fram som undervisning.

Vetenskapens tillfälliga natur inom vetenskapsteorin, en metasyn, är svår att förstå. Handlade inte naturvetenskap om rätt och fel? Många naturkunskapslärare i skolan har nog svårt med det synsättet själva eller saknar utbildningen för att undervisa om det på ett bra sätt.

Det är inte ovanligt att statsmakterna ingriper i klassrummet. I Sverige är vi vana vid att politiken går rätt långt in i klassrummet. Skolorna, de kommunala såväl friskolorna, måste följa lagar samt läroplanen och vad den säger ska läras ut och hur.

Fast idag är inte den metadiskussionen och faktakollen så svår att göra. Datorer och internet ger eleverna tillgång till andra åsikter snabbare och enklare än tidigare och då går det att undersöka vad läraren säger.

Den förstärkta växthuseffekten som står bakom klimatförändringarna har inte heller några slutgiltiga bevis. Den är den bästa förklaringen hittills på mönstret av stigande temperaturer under de senaste hundra åren. Förklaringen understöds av indicier från fältet och resultaten av körningar på datamodeller av klimatet som tar hänsyn till tidigare förändringar. Det är den graden av visshet all vetenskap arbetar med. Frågan är istället hur länge det kommer att dröja innan problematiska klimatförändringar sker, och hur allvarliga skador de kan åstadkomma. Här är forskningen osäker och beslutet att skydda sig mot problem beror på sannolikhetsberäkningar. Exempelvis, om det finns en låg risk för att vissa mycket allvarliga katastrofer inträffar ska vi då gardera oss och handla mot den risken? I sådana fall hur?

Ovanstående är inte så svårt för en högstadieelev att själv ta fram. Vetenskap är inte en samling fakta att acceptera och plugga in. Det kritiska tänkandet är grunden, inte kunskaperna i sig. Skolans uppgift ligger nära det som författaren Pär Rådström sade "vi skall inte ge barn någonting att tro på, utan en solid grund till tvivel".

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

FOI och klimatets kommunala verklighet

Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, har gjort en undersökning om hur kommunala beslutsfattare ser på klimatförändringen. FOI verkar genom Annika Carlsson-Kanyama (som jag har svårt att förstå när hon talar som myndighetsperson, forskare eller aktivist) säga att kommunala företrädare är klimatförnekare. Det verkar som om bilden ska formas att Lars-Göran Bengtsson, starke man i Svinarp, står emot klimatarbetet.

Skälet är nog lättare och samtidigt mer talande. En av miljörörelsen gamla deviser, tänk globalt - agera lokalt, sällan används i dag. Det skapar upp en stor skillnad mellan myndigheternas planer och de lokala förhållandena.

En tredjedel av Sveriges kommuner har mindre än 11 000 invånare. Utflyttningen beror på försämrade ekonomiska förutsättningar, vilket leder till än sämre skatteunderlag och därmed kanske skattehöjningar och en försämring av förutsättningarna för näringslivet i kommunen. Då läggs företag ned och fler ungdomar flyttar - i en ond cirkel.

Pressen är tuff även på relativt framgångsrika kommuner som t.ex. Gnosjö kommun. Tänk då på att om Gnosjö kommun minskar sina koldioxidutsläpp med 25 procent så är det försumbart på en global nivå, däremot kommer det att bli en mycket kännbar kostnad för kommunen och näringslivet i kommunen (som dessutom i högre grad verkar på en global marknad).

Det är inte så konstigt att lokala företrädare tvekar över planer som verkar ödelägga kommunen utan att göra skillnad på relevant nivå. Undersökningen borde vara en kraftfull signal om att lyssna på vad som sker ute i kommunerna och vilka deras förutsättningar är.



Uppdatering Red Blue Green upptäcker hur väldigt många kommunalpolitiker blir klimatförnekare i FOI:s enkät, säg att de som inte delar en åsikt till fullo förnekar den.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Intressant

Välfärdsexplosionen

Det har ju funnits tidpunkter då civilisationer haft intensiv tillväxt: Romerska kejsardömet under Principatet, Abbasidkalifatet, Mogulr...