onsdag 30 oktober 2019

Finansialiseringen av världshandeln


Handelsöverskott brukade tidigare handla om att länder hade komparativa fördelar, innovation, skicklig arbetskraft och stadigt växande besparingar. Så är det inte längre. Japan har ett av världens största handelsöverskott, men hushållens sparkvot har legat på runt 0% sedan början av 2000-talet.

Kina är förstås ett annat uppenbart exempel, särskilt sedan sin expansiva politik för att mota den Stora recessionen. Landet har de högsta investeringarna i världen, så egentligen borde Kina ha ett bytesbalansunderskott, men den inhemska konsumtionen är så låg att ekonomin driver ett bytesbalansöverskott och investerar utanför Kina för att bli av med sitt överskottskapital. Det har länge förklarats med “traditionella konfucianska värderingar” att arbeta och spara, men mönstret återfinns från andra länder. Det är mönstret att hushållen behöver spara, för att de får en så liten del av nationalinkomsten, och därmed lägre köpkraft. Pengarna går istället oproportionerligt till stat och subventionerade företag. Då köper inte ekonomin in nya varor och tjänster, utan investerar i värdepapper utomlands.

Det är en förklaring till att Kina kunnat hålla sin position, trots att länder som Vietnam, Kambodja, Bangladesh och Etiopien borde ha börjat att sälja mer på världsmarknaden. Det har gått hyfsat bra för de länderna i handelskrigets skugga, men utvecklingen har sina begränsningar. Ett viktigt avgörande är om kinesiska företagskalkyler hamnar i att automatisera produktion, introducera AI eller flytta sin produktion till Etiopien.

Japan och Kina är inte ensamma, snarare är deras situation normal i en tid av kvantitativa lättnader, minusräntor och styrda växelkurser. Finansialiseringen av världshandeln gör att handelsöverskott idag är mer resultatet av att länder med inhemska sparöverskott behöver skjuta över dessa på de länder som kan ta emot dem, oftast USA.

Ansvaret för handelskriget med Kina brukar läggas på president Donald Trump, men det skulle vara oroligt i världshandeln oavsett vem som sitter i Vita Huset. Det då omkring hälften av världens sparöverskott hamnar i USA, med en fjärdedel till som går till andra öppna och välutvecklade kapitalmarknader som Storbritannien (än så länge). Det var tidigare en lockande roll för USA att vara världens finanscentrum, och därmed få extra fördelar med att ha dollarn som världsvaluta.

Hur mycket av världens kapitalöverskott kommer USA kunna ta till sig i längden? Enorma mängder av kapital men inget bra att investera i. Då övergår utvecklingen lätt till handelskrig om det dessutom saknas arenor för att lösa dispyter.

fredag 18 oktober 2019

Tänk om vi betalade för mat på samma sätt som för polisen?


Hur skulle det se ut om vi betalade för mat på samma sätt som vi betalade för polisens tjänster? Fungerar en patrullerande blandning av kök och diversehandel? På Medium behandlar Tänk om vi betalade för mat på samma sätt som för polisen? en tjänst som ofta anges som statens yttersta uppgift.

onsdag 9 oktober 2019

Nanomedicin, ett litet framsteg med stor potential


Idag måste läkare främst lita på kroppens egna förmåga att läka. Det ligger bortom medicinens förmåga att lägga cellens beståndsdelar exakt där de borde vara. För det skulle det behövas atomärt precisa verktyg som kan arbeta på molekylnivå inne i kroppen. Nanomedicinen forskar på den sortens tillämpningar.

Nanomedicin skulle kunna eliminera störningar i ämnesomsättningen, minska omfattningen av farliga och dyra kirurgiska ingrepp och därmed förebygga miljoner för tidiga dödsfall. Problemet är att kroppen kan stöta bort nanomedicinen eller att den orsakar cellulära förändringar, som cancer.

Jie Zheng vid Texas University i Dallas visar i Nature Nanotechnology att nanomedicin i djurmodeller kan utformas för att samverka med kroppens egen avgiftningsprocess i levern. Det förbättrar träffsäkerheten för läkemedlet samtidigt som antalet möjliga biverkningar minimeras.

Förutom handfasta tillämpningar är det hoppfullt att forskningen har förändrats. Raphael Zingg och Marius Fischer pekar på att forskningen hittills försökt hålla sig till kända tillämpningar istället för att utforska nanomedicinens fulla potential för att möta osäkerheten. Det finns anledning att förbereda sig inom en nära framtid på att fler substanser går från preklinisk till klinisk forskning inom genterapi och regenerativ medicin.

Google Gemini - the innovator's dilemma?

Det var många som reagerade på Googles AI Gemini. I sitt försök att korrigera tidigare bias i sökmotorn har Google fått kritik för att ha gå...