Kina är förstås ett annat uppenbart exempel, särskilt sedan sin expansiva politik för att mota den Stora recessionen. Landet har de högsta investeringarna i världen, så egentligen borde Kina ha ett bytesbalansunderskott, men den inhemska konsumtionen är så låg att ekonomin driver ett bytesbalansöverskott och investerar utanför Kina för att bli av med sitt överskottskapital. Det har länge förklarats med “traditionella konfucianska värderingar” att arbeta och spara, men mönstret återfinns från andra länder. Det är mönstret att hushållen behöver spara, för att de får en så liten del av nationalinkomsten, och därmed lägre köpkraft. Pengarna går istället oproportionerligt till stat och subventionerade företag. Då köper inte ekonomin in nya varor och tjänster, utan investerar i värdepapper utomlands.
Det är en förklaring till att Kina kunnat hålla sin position, trots att länder som Vietnam, Kambodja, Bangladesh och Etiopien borde ha börjat att sälja mer på världsmarknaden. Det har gått hyfsat bra för de länderna i handelskrigets skugga, men utvecklingen har sina begränsningar. Ett viktigt avgörande är om kinesiska företagskalkyler hamnar i att automatisera produktion, introducera AI eller flytta sin produktion till Etiopien.
Japan och Kina är inte ensamma, snarare är deras situation normal i en tid av kvantitativa lättnader, minusräntor och styrda växelkurser. Finansialiseringen av världshandeln gör att handelsöverskott idag är mer resultatet av att länder med inhemska sparöverskott behöver skjuta över dessa på de länder som kan ta emot dem, oftast USA.
Ansvaret för handelskriget med Kina brukar läggas på president Donald Trump, men det skulle vara oroligt i världshandeln oavsett vem som sitter i Vita Huset. Det då omkring hälften av världens sparöverskott hamnar i USA, med en fjärdedel till som går till andra öppna och välutvecklade kapitalmarknader som Storbritannien (än så länge). Det var tidigare en lockande roll för USA att vara världens finanscentrum, och därmed få extra fördelar med att ha dollarn som världsvaluta.
Hur mycket av världens kapitalöverskott kommer USA kunna ta till sig i längden? Enorma mängder av kapital men inget bra att investera i. Då övergår utvecklingen lätt till handelskrig om det dessutom saknas arenor för att lösa dispyter.
