onsdag 26 februari 2014

LEGO och frihetens grundvalar

LEGO-filmen på bio! Fast inte kan det väl vara något vidare? En film baserad på ett danskt leksaksmärke som dessutom kommit tillbaka från ruinens brant genom att begränsa sig till samtidens stora franchise, istället för barndomens charmiga och fullständigt fria klossar. Särskilt om den går upp i februari, bioårets riktiga dödgrävarmånad, är det väl bara ett sätt att krama ut någon hundralapp i entrebiljett av barn och deras nostalgiska föräldrar?

Oj, så fel det var! LEGO-filmen kan banne mig vara en av de bättre filmerna när vi summerar filmåret 2014. Det handlar om favoritklossarna men också om kampen mellan dynamism och stasism, mellan frihetens kreativa förstörelse och den stelnande fantasilösheten hos dem som efterstävar styrning och kontroll.

Det är action utan bromsar! Batman, Wonder Woman, Star Wars och Abraham Lincoln i en sanslös blandning av figurer från olika berättelser! Det finns en tanke bakom den kaotiska blandningen.

Huvudpersonen Emmet är en Svennebanan i LEGO-staden som aldrig tänkt en originell tanke i hela sitt fyrkantiga liv. Han går bokstavligen efter instruktionsboken. Stadens diktator President/Lord Business är en fånig filmskurk (det är Will Ferrell som gör hans röst, för katten), men visar ändå på farorna som finns när staten och kapitalet till och med är samma person. Staden är en lite kuslig parodi på den mysiga konformism och kollektivism som spelar en ganska stor roll i vår samtid. Emmet sväljer rätt mycket därför att han aldrig känt till några alternativ.

I videon nedan du lyssna på den poplåt som spelas oavbrutet i Emmets stad. Det låter bara som en fånig dänga, men texten understryker de kollektivistiska värderingar och liknöjdhet som President Business vill att invånarna ska lyda under.



En dag snubblar Emmet in en Matrix-inspirerad berättelse om att vara ”den rätte” som ska rädda en artefakt och grusa diktatorns planer. Till sin hjälp har han Wyldstyle (en arketyp av alla starka kvinnor i actionfilmer), Gandalfkopian Vitruvius, en extra pösig version av Batman och (kanske mest intressant) den skruvade astronauten Benny från rymdfigurerna som LEGO gav ut på 80-talet. Bennys hjälm är sprucken och har bitmärken, precis som leksaker brukar ha. De är ”the Master Builders”, en präktig blandning av stereotypa hjältar. De kan bygga själva och omforma verkligheten, utan instruktionsbok.

Vad skurken Business vill göra är att frysa LEGO-världen, alla delar ska limmas ihop till ett perfekt tillstånd för att inte kunna ändras igen. Skurkens främsta hejduk Good Cop/Bad Cop är en uppenbar, men intressant, spegling av hur makten använder både hot och vänlighet för att få igenom sin vilja.

Emmets jobb som byggnadsarbetare, när han jobbade för skurken, gick ut på att riva alla konstiga byggnader och ersätta dem med konformistiska byggnader. Den knasiga blandningen av alla världar ska upphöra, gränserna mellan dem ska frysas, därför att resultatet är för oberäkneligt. Filmskaparna ger med det också ett nyp till LEGO självt.

Samtidigt är motståndsrörelsens eget Utopia, Cloud Cuckoo Land, inte heller så trevligt. Här anländer Emmet och de andra och tas emot av prinsessan UniKitty, en sprallig blandning av My Little Pony och Hello Kitty.



Det kan finnas lika mycket strävan efter kontroll och styrning bakom en tillkämpad fasad av fullständig frihet. Som de säger i filmklippet, det verkar handla om att säga 'nej' till en massa saker. Bakom båda alternativen finns en rädsla för oberäknelighet och att handlingars utkomst inte ska bli perfekt.

LEGO-filmen är förstås främst för de yngre, men är gjord med så mycket hjärta och hjärna den definitivt bjuder de äldre på en hel del också.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

Universalism mot brutalism

Det görs mycket sökande efter mening i dessa dagar då liberalkonservatismen spelat ut sin roll. Ibland så förs tanken om den stora state...