Monarkins popularitet är elitens svaghet

Kung Carl XVI Gustaf fyller 68 år. Han är inte riktigt populär efter skandalerna med kaffeflickorna och porrklubbsbesöken, och har alltid uppfattats som en rätt avlägsen monark. Hovet i Stockholm är gammalmodigt i jämförelse med andra furstehus i Europa. Kungen är inte medietränad, för det anser sig kungen stå över.

Ändå är det tydligt att monarkins framtid är säkrad. Kronprinsessan Victoria kommer att med allra största sannolikhet bestiga tronen, förmodligen när hennes far har lagts till den sista vilan (vilka kan dröja länge, en Bernadotte kan bli långlivad).

Vilken är hemligheten bakom monarkins relativa framgångar i världen på 2010-talet? Det är ju inte att kungahusen är en riktigt bra symbol för tradition, nation och gudsfruktan. De är snälla? Nja, att de inte håller på som Joffrey Baratheon och andra knölar i Game of Thrones beror mycket på att dagens monarker är maktlösa. Det gör personliga tillkortakommanden mest tragiska för dem själva.

Det handlar om kändiskulturen. Det mest framgångsrika kungahuset just nu, det brittiska, har växlat in Will och Kate (notera smeknamnen, "Tjabo" är uppenbart inte avsett för att användas av pöbeln) till kändisskapet. I en tid där du kan hamna på löpsedlarna för att du driver en modeblogg, så ger kungahusets ständigt återkommande vaga medienärvaro en bra grund för kändisskap.

Ett något mer allvarligt skäl är grundlagen. I 1809 år regeringsform hade kungen viss makt, monarken var en del av maktbalansen med riksdagen, högsta domstolen och riksdagens ombudsmän. I den nuvarande grundlagen är makten kraftigt koncentrerad till regeringen. Det ändras inte av en republik. Många anar att en svensk republik troligen bara skulle betyda att ett innehållslöst presidentämbete införs till den politiska klassens fromma, "då blir det någon gammal sosse, som Göran Persson, som blir president och får klippa band".

Det säger mycket att det nästan går att kläcka ur sig att kronprinsessan Victoria är bra därför att hon är så "folklig", trots att hon faktiskt är född med hela silverservisen i mun. Förtroendet för demokratin och dess politiska företrädares koppling till folkviljan uppfattas som än svagare, än mer avlägsen.

Läs även andra bloggares åsikter om kungen, monarki, grundlagen, victoria, samhälle, politik, socialdemokraterna, republik, regeringen

Intressant

Preface to Biopolitics

I write the English preface of Biopolitics: A Transhumanist Paradigm.

This seminal and controversial essay, the Italian original of which appeared in print in 2003, contains a coherent and passionate pro-tech discussion of most issues relevant to biopolitics and “wet” transhumanism, in the light of continental philosophies of Becoming - namely those of Nietzschean, Futurist and posthumanist descent, as the crucial questions of our age and collective destinies. As such, it offers a transhumanist and Promethean perspective on what we should think and make of GMOs, environmental policies, eugenics, cyborgisation, demography, biodiversity, reproduction technologies, genetic engineering, medical research, cloning, national health programmes, life-extensionism and self-directed evolution.

Läs även andra bloggares åsikter om politik, biologi, nietzsche, samhälle, genteknik, historia

Intressant

Vad blir kvar av IT-avdelningen efter molnet?

Vad händer med IT-avdelningen efter molnet? Det beskriver artikeln i TechWorld den 24 april 2014. Funktioner som drift, driftsättning och support blir kvar om de kan leverera affärsnytta, men troligen inte på längre sikt. Det behövs strategi för att se långsiktigt och leverera i takt med verksamheten.

Läs även andra bloggares åsikter om teknik, ekonomi, it, molnet, utveckling, framtiden, internet

Intressant

CSR- boten är värre än soten

En hand kupad för att skydda eller daska till?

Finns det ett entydigt gott handlande? I samtidens alltmer osäkra och kulturellt varierade tankevärld läggs frågor om etik under standarder och program. Alltmer storslagna deklarationer görs, men handlar de om rätt saker? Uppförandekoder som kallas CSR, Corporate Social Responsibility, appliceras allt oftare men är de snarare till skada för samhället?

Adam Sandberg har skrivit EU-lagstiftning om Corporate Social Responsibility – Hur påverkas välståndet i fattiga länder? som presenterades på ett intressant seminarium. Sandberg berättade om ett förslag inom EU att företagen ska vara skyldiga att redovisa sitt CSR-arbete i sina årsredovisningar, vilket sägs underlätta för investerare och skapa tillväxt. Frågan som inte diskuterats är vilka effekterna egentligen blir för utvecklingen i fattiga länder om lagen ständigt ger mer stöd och pengar till CSR-organisationerna? Sandberg argumenterade att mycket talar för att ökade krav har negativa effekter för dem som har de allra mest utsatta arbetena i den informella sektorn.

Cecilia Wikström, europaparlamentariker för Folkpartiet, visade som opponent att Sandberg har en poäng. Hon var där för att försvara lagförslaget, fast ändå inte för hon var inte rapportör och lagförslaget handlar inte om CSR fast CSR är mycket bra.

Kluvenheten och förvirringen har sina orsaker. Politiker gillar CSR just för att det är en lifestyle-markör om att man är god. Så fort CSR handlar om att diskutera konkreta fakta så är det svårare för politiker att ta ansvar för konsekvenserna. I den här miljö blir strumpdockorna, folkrörelserna utan folk, mycket mäktiga.

Det visar sig tydligt i att Cecilia Wikström gång på gång underströk att alla i Europaparlamentet är eniga om lagstiftningen om CSR (som inte är CSR) och endast extremistpartier som Vlaams Belang röstar emot.

Motsatsen hade varit konstig. Europaparlamentets arbete i utskotten handlar nämligen om att få till en skrivning som precis alla partier i utskottet kan ena sig om. De största ideologiska skillnaderna och hårdaste politiska striderna inträffar långt bakom kulisserna. För vad vi väljare vet kan den hårdaste striden, där de politiska knivarna vässats, ha skett inom ALDE - Cecilia Wikströms och Folkpartiets egen grupp i Europaparlamentet.

När väl frågan kommer upp till votering i parlamentet så är förslaget så fluffigt att alla gemensamt kan sjunga "we shall overcome". För den vanlige väljaren blir konsensuspolitiken obegriplig, där formas "Bryssel", uppfattningen om europapolitiken som en elit mest lojal med sig själv. Vilket inte är så fel ute, strävan efter konsensus drivs av rädslan för att Europaparlamentet ska splittras efter nationella linjer. Lösningen borde vara mer politik, fler ideologiska skillnader. Då blir tyvärr den enda oppositionen, de som uppfattas ta politiken på allvar, just obehagliga partier som Vlaams Belang som vinner billiga poänger.

Läs även andra bloggares åsikter om csr, etik, politik, eu, handel, industri, folkpartiet, europa

Intressant

Internet of things, enighet om teknik och standarder?

Priset på sensorer sjunker, allt fler kräver ständig uppkoppling, appar förenklar skapandet av tjänster och moln ger datakraft när den behövs. Sakernas internet ställer krav på säkerheten just genom sin användbarhet.

Artikeln Sakernas internet - en avvägd risk i TechWorld den 15 april 2014 undersöker The Internet of Things. Konceptet har diskuterats i tjugotalet år, men kommer det att bli verklighet? Det är en balansakt för it-avdelningen där det behövs en avvägning mellan datorprestanda, funktionalitet och säkerhet och press på tillverkare för bättre systemutformning.

Läs även andra bloggares åsikter om internet, teknik, forskning, säkerhet, samhälle, politik, forskning

Intressant

Omvandling är naturligt

Bevisen från arkeologin är tydliga. Våra förfäder använde verktyg av sten, brukade elden och jagade i grupp för att kunna utvinna mer näring från miljön än vad som annars vore möjligt. Matlagning gjorde att de kunde utvinna mer näringsämnen från växter och djur och lagra födan över tid. De förändrade sin miljö genom att sprida de för människans intressen mest användbara arterna och brände ned skogar för att förbättra chanserna för jakten och sökandet efter föda.

Den allt mer avancerade tekniken gjorde att de kunde upprätthålla en växande befolkning i ett landskap som sedan länge hade transformerats av deras förfäder. Planetens bärkraft för förhistoriska mänskliga jägare och samlare var nog inte mer än en miljon individer (uppnåddes troligen 10.000 år före vår tideräkning). Men utan teknik och sociala färdigheter som gjorde att de kunde dra större nytta av sin intelligens, skulle förmodligen världsbefolkningen varit mycket mindre. 

Jordbruket möjliggjorde en ännu större befolkningstillväxt som krävde allt intensivare markanvändningsmetoder för att få mer näring från samma gamla mark. Som mest kan det globala befolkningsutrymmet med relativt outvecklat jordbruk har varit på en miljard invånare, vilket ungefär var världsbefolkningens omfattning år 1800. Det hade varit svårt att upprätthålla den befolkningen, även om många svalt på den tiden och de flesta sällan fick tillfälle att äta kött.

Men människan är duktig på att undvika kollaps och vi växlar istället upp till att bli något annorlunda mot vad vi var tidigare. I dag står vi inför ett liknande val.

Det finns fyra teknologier vi bör vara uppmärksamma på då de går mot att stråla samman, att konvergera:

• Nanoteknik: Teknik relaterad till funktioner på nanometerskala: tunna filmer, fina partiklar, kemisk syntes, avancerad mikrolitografi.
• Bioteknik: Tillämpningen av vetenskap och teknik för att direkt eller indirekt användning av levande organismer, delar eller produkter av levande organismer i deras naturliga eller modifierade former .
• Informationsteknik: Tillämpade datorsystem, både hårdvara och mjukvara, inklusive nätverk och telekommunikationer .
• Kognitionsvetenskap: Studiet av intelligens och intelligenta system.

InfoBioNanoKogno (engelska NBIC) är en kraftfull konvergens av tekniker, som undersökts av National Science Foundation i USA. Forskningen håller på att se över sina gränsdragningar . Det går inte att göra riktigt bra fysik utan kunskap om kemi och biologi och tvärtom. 

Världens befolkning beräknas nu till 7,2 miljarder. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO uppskattar att mer än nio miljarder människor förväntas år 2050. Om mänskligheten skulle ha dött ut, då skulle det ha varit i stenåldern. Det fanns så mycket färre människor då att en katastrof hade kunnat bli relativt mer allvarlig. Mänskligheten hade också färre valmöjligheter för sitt handlande, men man skapade sig över tiden fler.

Vad kommer att vara möjligt med framtidens teknik? Tekniska framsteg och konvergens driver människans motståndskraft och ger oss fler valmöjligheter. Alternativen vi ställs inför kommer att bli minst lika radikala som de tidiga människornas, och överlevnaden att förändra människans villkor än mer.

Läs även andra bloggares åsikter om stenålder, teknik, politik, samhälle, historia, biologi, nanoteknik, forskning, hjärnan

Intressant

Bitnets och botnets hotar internet

Botnets seglar upp som en av de största riskerna på nätet. Jag skriver om att Kidnappade datorer gräver Bitcoin i TechWorld den 2 april 2014.

Det pågår en katt-och-råtta lek där botherdar styr sina nätverk av zombiedatorer undan Microsoft, Europols cyberkommando EC3 och FBI. Kommer din dator tas över att för att gräva Bitcoins åt nätkriminella?

Läs även andra bloggares åsikter om internet, teknik, botnet, bitcoin, säkerhet, it, samhälle, brott, kriminalitet, politik

Intressant