Hur kommer framtiden att se ut? Vi kan göra mer eller mindre kvalificerade gissningar, men i slutändan har vi bara historien att gå efter. Skulle mänskligheten dö ut, då skulle det ha varit på stenåldern. Men, framtiden kommer att se annorlunda ut. Mycket annorlunda ut. Det är nog därför jag är optimist, framtiden har alla förutsättningar att bli ljus.
1900-talet såg enorma kontraster. Även 1800-talet hade sina svåra problem med Napoleonkrigen och den långa depressionen. Andra världskriget slog särskilt Europa tillbaka till en femtio år i ekonomisk utveckling. Fast kanske farligare var det Kalla krigets mer bekväma kärnvapenskugga. När Berlinmuren föll, började historien igen.
Vi fick se fler länder följa Japans exempel. De fyra små tigrarna (Sydkorea, Taiwan, Hong Kong och Singapore) visade även mycket fattiga länder att fallet ned i nationalism och antiglobalism mellan 1914-45 var meningslöst. Den kinesiska draken vaknade och även den indiska elefanten började att dansa lite. Bara det var tillräckligt för en enorm effekt.
Nu sitter världen på skuldsättningens pottkant och tillväxten globalt är för låg. Fast den ekonomiska tillväxten, mätt som ökning av inkomst per capita (korrigerat för inflation), är inte det bästa måttet på vad teknisk utveckling gör. Teknologi ökar produktiviteten genom att göra det möjligt att tillverka varor och tjänster till lägre kostnad. Det är den extensiva tillväxt vi är vana vid, byxorna från Kina har ett pangpris även jämfört med sin kvalitet.
Den viktigare tillväxten är den innovativa tillväxten, att göra någonting som inte var möjligt tidigare. Ångmaskinen fick inte hästen att springa snabbare, den öppnade upp för järnvägen istället. Det behöver inte vara så storslaget, det kan vara att du läser den här texten på din dator via ett globalt nätverk eller att farfarsfar kunde cykla in till Fagersta för att kunna jobba på fabriken, eller att storestyrran kunde lyssna på Duran Duran på sin walkman (det ger tillfredställelse att en del av mina läsare nog får googla det sista). De innovationerna såg inte så mycket i nationalräkenskaperna, de var så billiga.
Vi har fått höra många gånger att nationalekonomin inte kan mäta allt, däribland värdet av fritid. Det kan vara skrämmande, för den som inte producerar är ju inte nyttig. Men mycket av automatiseringen har handlat om att skruva upp värdet av fritiden, mycket mer så än arbetet. Hur visar man på ett bra sätt upp det värdet?
Mycket av samtidens debatt ser negativt på robotrevolutionen eller på att teknikens lågt hängade frukter skulle vara plockade, som ekonomen Tyler Cowen skrivit. Fast telefonen var nog inte så lågt hängande för Alexander Graham Bell eller ens LM Ericsson. Den första mikrodatorn i hemmet var redan resultatet av en riktigt svettig utveckling. Den tidens lågt hängande frukter var också beroende av många innovationer före dem.
För ofta ser vi framsteg som något som börjar med något experimentellt genombrott inom fysik, kemi eller teknik. Så går sällan framsteg till då ett genombrott ofta är fortfarande för teoretiskt. Det kopplar inte ordentligt med sin omvärld. Det behövs en utveckling av den ursprungliga tanken.
Vår samtid präglas också av tekniker som ändrar på spelreglerna: gentekniken, robotiken, informationstekniken och neurotekniken gör det möjligt för oss att bygga stegar för nå upp till de högsta kvistarna och även nå till helt nya träd. Framtidens frukter som ingen kunnat föreställa sig ännu. Det behöver inte ens bli frukter.
Mot detta står allt starkare krafter både av rädsla som spridits av försiktighetsprincipen till en allt mer aktivistisk konservatism. Det hämmar innovationstakten betänkligt, främst genom att färre vågar ta risker. Det är en vision av försiktighet, begränsningar och låga ambitioner och att någon centralt placerad person skulle kunna styra utvecklingen.
Varför ska vi har mer tillväxt och mer teknisk utveckling? Det är inte bara för att lösa gamla problem men även för att lösa nya, exempelvis beror ju antibiotikaresistens på att antibiotika används till att börja med - vilket gör det svårt att lösa problemet med ransoneringar. Vi är tvungna att växla upp, problem blir sällan lösta i sig som att vi går bortom dem.
Läs även andra bloggares åsikter om innovation, teknik, samhälle, framtiden, teknik, politik, konservatism, liberalism, ai, nanoteknik
Intressant
