De senaste åren har intresset förnyats för att diskutera städernas infrastruktur. Miljöfrågor och klimatfrågor diskuteras tillsammans med vad stadsplaneringen kan göra för att förbättra stadsrummet och att den stora recessionen satt mer press på cost-benefit analyserna. För det behövs logistik i kombination med uthållig energiförsörjning, vattenhantering och att börja se stadens avfall som en resurs.
I början av 10-talet låg fokus på hur IT och data kunde användas, hur kunde system integreras med varandra? Byggnadsbranschen har inte varit så framstående som trott i fråga om att innovera och integrera. Det allmängiltiga problem finns där med säkerhet och massiv datainsamling som för andra exempel på sakernas internet (se industrin) och med tekniska trösklar (se smarta elnät), men intrycket är att det ofta varit svårt att få en tydlig förståelse av affärerna, riskerna och möjligheterna. Branschen har inte behövt en djupare förståelse av detaljerna inom IKT tidigare eller koppla till andra sorters system än fysisk infrastruktur.
LivingPlanIT gav intressanta idéer, men problemen var synliga. Den första generationens smarta städer var mycket teknikdrivna, låsta i kampen för att tilltala Richard Floridas “kreativa klass”, och det var ofta teknikföretag som låg bakom dem. Nästa generation av smarta städer, några år in på 10-talet, tänkte mer på att tekniken skulle lösa befintliga problem och förbättra livskvaliteten, snarare än att bygga helt nya städer från grunden. Rio de Janeiros samarbete med IBM var ett exempel på den andra generationen.
Nu börjar den tredje generationens smarta städer att kunna anas, den medborgarledda smarta staden. Det är inte bara att insamlade data används för att planera staden utan att de boendes data även påverkar de faktiska utfallen som i städer som Wien, Vancouver, Seoul och Medellin.
Framtiden för den smarta staden är förvisso att det finns teknisk infrastruktur, e-förvaltning och m-förvaltning på plats och en god användning av sakernas internet men det blir allt tydligare att den smarta staden aldrig bara kunde handla om teknik.
Läs även andra bloggares åsikter om teknik, samhälle, stadsplanering, byggnads, förvaltning, forskning
