tisdag 16 december 2014

Simian Army, anfall är bästa försvar i molnet

Bild: Netflix
It-system blir allt mer avancerade, och i molnet kan många oförutsedda fel uppstå när man minst anar det. I TechWorld den 16 december skriver jag om att anfall kan vara bästa försvar, även om anfallet kommer inifrån. Läs mer i Aporna som härjar bland Netflix big data.

Simian Army är en samling självständiga program som utvecklats av streamingföretaget Netflix. Programmen testar uthållighet, säkerhet, pålitlighet och förmågan att återhämta sig hos de molntjänster som Netflix kör på den infrastruktur som Amazon Web Services tillhandahåller. Kommer de att kunna ersätta penetrationstesterna?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

tisdag 9 december 2014

Ellinor Ostrom och antibiotikans allmänning


Fungerar ett globalt övervakningsprogram mot antibiotikaresistens? Hur kan innovation och nya, radikala lösningar på problemet med antibiotikaresistens uppmuntras? Normalt så skulle världssamfundet diskutera marknadsmekanismer för utveckling av läkemedel, men som jag och Lydiah Wålsten från Timbro tar upp i vår artikel, så är både marknad och innovation satta på undantag när det gäller läkemedel. Godkännandeprocesserna är satta på att undvika faror i dag, snarare än att bota fler i morgon, en argumentation som vidareutvecklas i en bok av Bartley J. Madden.

En intressant fråga i sammanhanget är tanken på antibiotika som en allmänning. Ekologen Garrett Harding formulerade en kraftig tankebild genom Allmänningarnas tragedi. Argumentet har ofta använts för att peka på att en resurs måste styras av en central myndighet, därför att det inte finns några incitament till att inte sluta bruka resursen så länge den finns.

Ekonomen Ellinor Ostrom ställde genom sina studier upp ett alternativ, hon fann allmänningar som gick att förvalta i lokala samfälligheter. Ostrom fick dessutom mer empiri bakom sina teorier än Harding, då hon kunde studera sådana samarbeten i verkligheten. Från det ställde hon upp åtta kriterier för en fungerande samfällighet.

Hur lätt kan vi överföra Ostroms studier på ofta rätt små samhällen där brukarna har haft nära till sin resurs? Kommer det att gå att skapa upp tydligare prissättningar, inte minst på en marknad där pris länge subventionerats bort som en faktor? Är det något som ekonomipristagaren Ostrom visat, så är det att frågan kring hur en allmänning sköts inte är så lätt att förenkla till en snabb lösning. Förståelse för den slutsatsen är viktig för att kunna stimulera innovation på området, och se till att fler får tillgång till bot mot bakteriesjukdomar samtidigt som bakterierna inte får överhanden.

Motsatsen till allmänningarnas tragedi är positiva nätverksexternaliteter, där det i nätverket uppstår fördelar som ligger utanför den egen direkta nytta. Det kan uppstå om collective intelligence och emergenta institutioner uppmuntras.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Intressant

måndag 8 december 2014

TechWorlds julkalender ger övning för sakernas internet

TechWorld publicerar en julkalender med tekniknyheter. Bakom luckan den 7 december beskriver jag Smartthings, en intressant lösning för sakernas internet som kan hjälpa olika smarta föremål att kunna arbeta och kommunicera med varandra. Varsågod att öppna luckan.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

onsdag 3 december 2014

Cédric Villani, den romantiske matematikern


Cédric Villani är en av matematikens klarast lysande stjärnor just nu, i vart fall för allmänheten. Villanis vinst av Fields-medaljen gav honom tillfälle att nå ut. Jag intervjuar honom för magasinet Tête à Tête, nummer 14 som kommer ut i december 2014. I artikeln förklarar jag Villanis intressanta forskning, som visar sig vara förhållandevis praktiskt inriktad.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

lördag 29 november 2014

Fokus: säkrare vård

Jag skriver om medicinens och vårdens framtid i Dagens Nyheters bilaga Fokus: Säkrare vård & omsorg, trygghet & effektivitet av den 21 november 2014.


  • Patientjournalen, arbetsverktyg för vem? Hanteringen av patient- journaler är strikt reglerad i lagar och föreskrifter. Informationstekniken erbjuder stora möjligheter att hitta värdefulla data i journalerna, kan integriteten skyddas?
  • Forskning kring kroppsegna läkemedel Vetenskapens fördjupade kunskap om livets minsta byggstenar öppnar för nya läkemedel. Tre intressanta forskningsområden ger goda förhoppningar inför en näraliggande framtid.
  • Tidig koll ger mer kontroll Vi är alla lite sjuka på olika sätt, men det är inte säkert att vi lider av det i dag. Screening kan hitta sjukdomar vi inte kände till i tid.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

fredag 28 november 2014

Logistiken växlar in på nytt spår

Jag intervjuar Jörgen Bödmar, ordförande för den europeiska e-handelsföreningen EMOTA om e-handelns logistiska utmaningar och möjligheter i Svenska Dagbladets bilaga Fokus: Effektiv logistik optimering och framtid den 21 november 2014.

Läs även mer om:

  • Godstrafiken växlar in på nytt spår Den direkta konkurrenten till godstrafiken på järnväg är lastbilen. Järnvägarna kan komma tillbaka genom att fler transporter kombinerar olika trafikslag för bästa effektivitet.
  • Hamnen blir framtidens knytpunkt Sjöfarten det viktigaste transportslaget globalt och den alltmer effektiva moderna hamnen blir en viktigare knutpunkt även för andra transportslag.
  • Strategin i stafettloppet Logistik kan liknas vid en stafett där stafettpinnen, varan, ska levereras i rätt tid, till rätt plats och till rätt kostnad.
  • Gröna transporter i teknik och tanke Pris, tidsprecision och transporttid är fortfarande viktigast vid val av transport. Transportlösningar måste vara effektiva och genomtänkta och minska både kostnader och miljöpåverkan.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

måndag 24 november 2014

Mitt är ditt i delningsekonomin


Tidningen Entreprenör nummer 9 finns ute för försäljning. Läs mer om den nya delningsekonomin i artikeln Mitt är Ditt AB, fungerar det i praktiken? Hur blev delningsekonomin en supertrend? Hur kan du byta varor och tjänster på ett effektivt sätt? Hur påverkar den nya tekniken företagandets villkor? Läs artikeln på Entreprenörs hemsida.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

fredag 21 november 2014

Lagring eller molnet?

I TechWorld den 20 november 2014 undrar jag när lokal lagring eller molnet är bäst? Vilka nyheter finns på marknaden?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Intressant

tisdag 18 november 2014

Gruvbranschen: robotar och råvaror

Hur utvecklas gruvnäringen? Dagens Industris bilaga Fokus Gruvindustrin: för alla led i gruv- och mineralbranschen av den 13 november 2014 undersöker en bransch under omvandling.

Läs mer om:

  • Nya arbetsmiljöutmaningar för gruvan Gruvor har ett oförtjänt dåligt rykte som farlig arbetsmiljö. Dagens gruvor möter andra sorters utmaningar, som gamnacke och terminalarm.
  • Råvaror, den grundläggande potentialen Efterfrågan på råvaror styrs av långsiktiga trender och investeringar i produktion och kan därför vara en säkrare del av investeringsportföljen.
  • Gruvmaskinerna allt smartare Framtidens gruvmaskiner har krav på sig att bli smartare, mer effektiva och mer självständiga. Kommer det i framtiden att finnas människor i gruvan under jord?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

fredag 14 november 2014

Sweden pushes for research to boost industry

I write on November 13th 2014 in Chemistry World, the journal of the Royal Society of Chemistry about the new government in Sweden. Prime Minister Stefan Löfven's first budget provides some changes for research and higher education. Read the analysis Sweden pushes for research to boost industry. I also interview minister Helene Hellmark Knutsson and some representatives from Swedish academia.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

tisdag 11 november 2014

Nördcafé på Tekniska museet: vad är transhumanism?

Hur kan man med teknikens hjälp utveckla människolivet och människans förmågor? Kom och lyssna på Tekniska museet den 12 november kl. 18:00.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

söndag 9 november 2014

Urban Express, räcker en bra berättelse för framtiden?

Boken Urban Express av Per Schlingmann och Kjell A. Nordström ställer åter den viktiga frågan: får talang kapitalet att dansa? I Sundsvalls Tidning recenserar jag boken den 9 oktober, Staden som samtidens motor. Kan boken själv peka på skillnader i hur samhället såg ut i slutet av 1990-talet, när boken Funky Business kom, och hur vår samtid i mitten av 2010-talet ser ut?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

lördag 8 november 2014

Lean: den smala vägen till exponentiell framgång


Maximera värde, minimera slöseri och ta bort alla delar som inte skapar ett mervärde åt kunden är filosofin bakom Lean Production. Produktionssättet omformar hur tillverkningsindustrin arbetar och vilka sorters jobb som skapas. Nu används den oftare även av serviceindustrin och den offentliga sektorn.

I tidskriften Mooria berättar jag om hur Toyota Production System förändrade världens sätt att tillverka varor, men även tjänster. Är det nu dags även för institutioner? Läs mer i Lean: den smala vägen.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

torsdag 6 november 2014

Knark, man växer ifrån det

Maia Szalavitz är en journalist som själv varit beroende av heroin och nu skriver om neurovetenskap och beroenden. Hon lyfter i sin artikel upp en tänkvärd fråga, de flesta som blir beroende av narkotika växer ifrån det.

Det låter lättsinnigt till en början. Den folkliga bilden av hur man slutar med ett beroendes är antingen ett omskakande tvärt slut där narkomanen eller alkoholisten vägledd av en mycket fast hand efter en tid av svåra abstinensbesvär blir "fri" eller "hög på livet". Alternativet är att dö med en kanyl i armvecket på Centralens toalett eller kvävningsdöden på lungcanceravdelning på sjukhuset i PC Jersilds roman "Babels Hus".

Fast den bilden stämmer inte, skriver hon. Vid 35 års ålder har hälften av dem som fick en diagnos om alkoholism eller narkotikaberoende som tonåringar eller i tjugoårsåldern slutat, enligt en studie av 42.000 amerikaner. Bara en fjärdedel av dem som slutade hade sökt någon form av hjälp, vilket Szalavitz konstaterar betyder att beroende är en av de mentala störningar som har högst grad av tillfrisknande.

Varför diskuteras det här så sällan? En historisk tillbakablick finns här. En del växlar troligen sitt beroende som i fallet snus och e-cigaretter eller går i perioder, men Szalavitz teori är också rimlig, det finns en bias hos läkare och journalister som påverkar hur de uppfattar beroendefrågan i samhället.

De ser ju främst de personer som har den största beroendeproblematiken, de värsta problemen och skadeverkningarna, och då verkar det som om ett hårt förbud kan vara en rimlig lösning. Alla dem som växer ifrån sina beroenden ser de inte, för de kommer inte in på akuten eller i polisrapporten. Just den faktorn kan vara viktig att ta med när en rimlig politik ska utformas.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

måndag 3 november 2014

Optogenetik lyser upp hjärnan


I Modern Psykologi nummer 9/2014 (sidorna 70-71) skriver jag artikeln Den upplysta hjärnan om optogenetikens utveckling.

Optogenetiken är en ljusteknik med vilken man kan bestämma när celler i hjärnan är aktiva och inaktiva och jämföra det med våra beteenden. Det kan ge ny förståelse av tillstånd som depression och autism. Vilka effekter kan teknik ge, är det möjligt att styra sinnestillståndet? Vad kan tekniken säga om vårt sinnes natur?

Artikel skildrar hur optogenetiken har nyanserats sedan begreppet formades av Karl Deisseroth i mitten av 2000-talet. De stora förhoppningarna att utveckla en direkt terapi från optogenetiken har ännu inte infriats då vetenskapens syn på hjärnan förändrats. Däremot är optogenetiken en utmärkt teknik för att underlätta forskningen på hjärnan.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

fredag 31 oktober 2014

Free to innovate


The present’s internet policy debate concerns issues of privacy and the nature of innovation, the benefits and disadvantages of the internet’s open architecture and the effects of digital culture. I review Adam Thierer's book Permissionless Innovation at Netopia on October 30th 2014.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

lördag 25 oktober 2014

Trista debattpaneler är passé

Hösten är här och kalendern börjar fyllas med panelsamtal, seminarier och debatter. Troligen är det en av de viktiga skälen bakom höstdepression.

För sanningen att säga är paneldebatter ofta riktiga sömnpiller. De ger inte publiken ny information och minskar snarare på åskådarnas engagemang i frågan för dagen. Varför? Paneldebatter går på rutin. Det är alltför ofta samma personer som agerar tyckare, eller alltför tydliga representanter för en viss intressegrupp. Publiken vet vad de kommer att säga innan de ens sagt det, och ofta har panelisterna mött varandra alltför många gånger. Ibland ställer moderatorn en retorisk fråga, men svaren blir återupprepningar av vad panelisterna sagt från första början. Snart börjar de mer intressanta diskussionerna om paneldebatten avhandlas på Twitter under eventets hashtag!

De monologartade frågorna till panelen är inte värst, för de går att avbryta. Många av dem skulle gå att undvika om publiken informerats bättre om debattens utgångspunkter av moderator och panelister.

Fast det är inte nödvändigt att slösa med tid och pengar för paneldebatter, det finns flera sätt att kicka igång dem.

  • Just the facts ma'am en panel behöver skillnader i åsikter, det gör skillnad snarare än att försöka balansera den på debattörernas yttre egenskaper. Det är förstås ett hårt slag mot många i offentligheten som bara är där för sina yttre egenskapers skull. Sätt panelen att inte debattera mot varandra utan på att lägga fram ett argument för publiken.
  • Koppla till molnet dra nytta av att det finns virtuella följare, låt dem leta upp fakta och argument i realtid.
  • Skjut på pianisten! Ibland kan moderatorn vara ett problem, då moderatorn fungerar som debattens krycka snarare än språngbräda. Våga ta steget, kör debatten utan moderator. Det ställer högre krav på organisatörerna av debatten att bjuda in bra talare, men det är där som kraven hör hemma.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

torsdag 23 oktober 2014

Samtal hos tidskriften Mooria

Den 30 oktober klockan 18:00 lanseras tidskriften Mooria med ett samtal där arbetslivet efter jobben. Jag är en av deltagarna och tar mig an frågeställningen om lena production, NPM och DevOps. Plats: Teater Brunnsgatan 4 i Stockholm.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

fredag 17 oktober 2014

Kunskap är styrka för IT-avdelningen

Den moderna it-avdelningen föddes när datorerna blev arbetsstationer hos medarbetarna. Den skulle vara ett stöd för verksamheten, med IT-chefen som ansvarig för att infrastrukturen var säker, stabil och uppdaterad, men med andra systemägare för verksamhetsområdena. I TechWorld den 17 oktober 2014 undersöker jag hur IT-avdelningen förändras av ny teknik och av nya krav från användarna.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

torsdag 16 oktober 2014

Så fungerar dataskyddsförordningen

Den mest uppmärksammade delen av EU:s nya dataskyddsförordning är "rätten att bli raderad", alltså individens möjlighet att förhindra att personliga data lagras på internet. Jag undersöker vilka effekterna kan bli för sökmotorerna i TechWorld den 15 oktober 2014 i artikeln Så fungerar rätten att bli raderad. Dataskyddsförordningen innebär också många förändringar i hur IT-avdelningarna ute på företag och andra organisationer måste arbeta med persondata.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

tisdag 14 oktober 2014

Pulsen på molntjänsterna

Hur ser marknaden för molntjänster ut? Satte Edward Snowdens avslöjanden punkt för utvecklingen? Är marknaden på väg att förändras? Efterfrågar kunderna nya tjänster? Kan ny lagstiftning ge bättre tjänster? Det här är frågor som jag tar upp i Molnet - mogna tjänster eller dyra krascher? för TechWorld den 13 oktober 2014.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Intressant

måndag 13 oktober 2014

Changing the internet is not "breaking the internet"


I have recently read Astra Taylor's book The People’s Platform, taking back power and culture in the digital age. It has been called a ”No Logo” for the internet, and shows a shift in the attitudes of left-wing thinkers towards the internet. When file-sharing and new web-driven business models started to cut into their pockets, sharing stopped to be caring.

In my article for Netopia on October 10th 2014, I discuss the The People's Platform, the expansion of the public service as a model for creative work and the implications for tech policy of the shift in progressives' and radicals' attitude towards net culture.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

söndag 12 oktober 2014

Besök på Weizmanninstitutet

Weizmanninstitutet i Rehovot är ett av världens mest prestigefyllda forskningscenter. Hur kan det vara det? Israel är ett litet land och konkurrensen från både de amerikanska och europeiska toppuniversiteten är kännbar. Jag fick tillfälle att göra en besök och titta på både jäsande bakterier och fällor för virus.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

lördag 11 oktober 2014

Negerkungar och trillingnötter, viral marknadsföring som strategi

Viral marknadsföring sprider sig. Pr-byråernas kunder vill försöka nå ut till fler konsumenter, samtidigt som reklambudgeten är pressad och traditionell reklam inte får lika stort genomslag. TV är dyrt, och zappas förbi. Annonser och köpta likes i de sociala medierna leder till misstanken att reklam på internet håller på att tas över av klickfarmarna.

Då behövs okonventionella strategier för PR-byråerna. Det gäller att utforma enkla berättelser som gör användarna i de sociala medierna upprörda. Riktiga användare som klickar, likear och retweetar. Kränkthet säljer.

En av höstens mest framgångsrika spinn var att pralinen Trillingnöt skulle tas bort ur asken. Aladdin lanserades från början på 1930-talet som en av Marabous lite mindre exklusiva produkter. Det var en chokladask som de flesta hade råd med, främst till julafton. Därför lyckades Aladdin få en framskjuten position på marknaden.

Marknadsföringen av Aladdin har länge präglats av att försöka sälja till de sista generationerna som växte upp med uppfattningen av pralinerna som något exklusivt. En tidigare slogan försökte koppla bakåt till deras minne, med att påminna den åldrande publiken om den brist som ofta fanns i DDR-Sverige. Det var inte självklart att få ta från den undre lagret, annat än på julafton. Då fick man också se något så exklusivt som tecknade filmer med Kalle Anka.


Tiderna förändras. Sverige är medlem i EU och handelshindren har lyfts. Konkurrensen även inom konfektyr har ökat. En ask praliner är inte längre i sig något exklusivt för de flesta konsumenterna. Pressen på varumärket har ökat.

Tidigare engagerade tillverkaren konsumenterna genom en mer konventionell PR-kampanj. Rädda julen var mer uppenbart en marknadsföringskampanj, trots interaktiviteten med konsumenten. År 2009 gav den kampanjen ett Guldägg. Det skulle vara svårare idag.

Mondelēz International (tidigare Kraft Foods, Inc. och före det Marabou) lade nu ut ett pressmeddelande med nyheten med ett språkbruk för att väcka rätt reaktion. Rätt personer i offentligheten engagerades genom interaktion för att sprida kampanjen. Spridningen blev stor och troligen till en låg kostnad. Aladdin nådde ut på ett sätt som produkten har svårt för att göra i vanliga fall.

Ett liknande fenomen är barnboksskandalerna. Barnen i DDR-Sverige hade relativt få böcker jämfört med idag, så när författare och figurer slog igenom så gjorde de intryck på en hel generation. Astrid Lindgrens böcker om Pippi Långstrump och den belgiske tecknaren Hergés berättelser om journalisten Tintin är två exempel. Verken kommer förstås från en annan tid, med andra referenspunkter. Kränkthet över barnkulturen är förstås ett mycket kostnadseffektivt sätt att vinna publicitet och att etablera ett namn - ett publicistiskt varumärke - i offentligheten.

Självfallet är medierna medvetna om det. Tidningar, radio och TV upplever en hård ekonomisk press och det är kostsamt att producera nyheter. En viral kränkthetskampanj om Pippi Långstrump är enkel och billig klicktrafik. Den redaktionella investeringen sträcker sig till några telefonintervjuer och kommentarer.

Så, då vet vi vem som vinner nästa guldägg och att medierna har migrerat löpsedeln till internet. Problemet är om strategin och uppmärksamheten ökar försäljningen? Engagemanget är stort därför att investeringen i tid och ansträngning är låg. Resulterar det i konkreta försäljningssiffror? I vissa fall är det så, särskilt för varumärken som har svårt att komma fram annars.

Risken med gerillamarknadsföring är att det sker i ett läge av ökad press på PR-marknaden. Byråer som inte har tillräckligt stort strategiskt kunnande och kontaktnät blir just uppköpta av internationella firmor. Är den virala marknadsföringen ett sätt att sänka antalet fakturerade timmar, där PR-byrån försöker att kompensera med högt timpris?

Den gamla offentligheten byggde på andra premisser. Reaktionerna bygger inte så mycket på att stora grupper i befolkningen är fanatiska trillingnötskonsumenter eller grundar sin existens på Efraim Långstrumps konstitutionella titel. De uppfattar, som t.ex. i den danska köttbullsskandalen, att de just påtvingas väldigt många förändringar av vardagen av en rätt så isolerad elit i samhället. Om fler uppfattar att medierna spelar dumma och använder kränktheten cyniskt så finns risken att både medier och företag trasserar sitt kulturella kapital.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Intressant

fredag 10 oktober 2014

Myran, ett exempel på spontan ordning

Edward O. Wilson har ägnat sin forskargärning åt att studera myrorna. Vilka slutsatser kan nås om myrornas samhälle? Vad innebär eusocialitet? Jag resonerar kring myrsamhället på Medium i artikeln Svärma eller dra sitt strå till stacken?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Intressant

torsdag 9 oktober 2014

Robotarnas uppror

När robotarna blir fler och automatiseringen allt mer betydelsefull, är det då verkligen de enklaste jobben som går förlorade? Jag undersöker frågan på Medium i artikeln Robotarnas uppror.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

måndag 29 september 2014

Klickfarmarna, ett hot mot de sociala medierna?

Sverige är den åttonde största marknaden för nätannonser i Europa. Men frågan om hur många möjliga kunder en annons når är mer komplicerad än man kan tro. Vad händer när de sociala medierna alltmer fylls av fejkade personer? Jag reder ut begreppen kring falska konton och klickfarmare i en artikel för tidskriften Internetworld den 29 september 2014.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

lördag 27 september 2014

Extropism på tröskeln till framtiden

De extropiska idéernas rötter finns i de många små grupper som på 1970-talet arbetade med så skilda frågor som livsförlängning, kryonik, rymdkolonisation, science fiction, datateknik och framtidsforskning. Under årens lopp hade medlemmar av dessa olika grupper uppfattat möjliga kopplingar och samverkansområden. Fler av dem började att undersöka om det även fanns filosofiska kopplingar och en gemensam syn på världen.

Boken Great Mambo Chicken and the Transhuman Condition av Ed Regis beskriver detta röriga, genialiska och excentriska innovationsklimat. Det är så vetenskapliga discipliner och tekniska utvecklingar ser ut innan de blivit kända och regelbundet studerade på universitet. Regis ger exempel som kryonik, nanoteknik och rymdturism, där författaren väljer att skildra de mer skruvade sidorna. Exempel på det är kryonikens första rättsliga problem och hur några av de nedfrysta huvudena försvunnit. Titeln hämtas från ett av rymdturismens tidiga experiment med att avla fram en stam av kycklingar som klarade av hög gravitation bättre.

En del saker i boken har åldrats mycket, att ladda ned filer och programvara från internet är knappast samma tekniska under som det var 1991. Mycket av det som var underground, lite knasigt och visionärt då är självklar vardag idag. Nanoteknik studeras i prestigefyllda forskningsprogram och kändisar köar för att få köpa rymdresor.

Filosofen Max More var viktig för att ge systematik åt idéerna, skapa upp de extropiska principerna samt ett lugnt och rationellt ansikte åt de mer radikala tankarna. Inspirerad av tänkare som Jeremy Bentham, Voltaire, John Locke och Adam Smith utropade han en ”Upplysning på steroider”. De tre tänkare som tydligt präglat Max More är FM2030, Ayn Rand och Friedrich Nietzsche. Från FM2030 hämtades framtidsvisionen och teknikfilosofin, vilken antog en tämligen rak och accelererande utveckling av 1900-talets teknologier. Från Ayn Rand hämtades den etiska individualismen, och även hennes romantiska syn att samhällsutveckling och teknikutveckling sker genom enskilda individers tydligt identifierbara handlingar. Friedrich Nietzsche bidrog med sin estetik, sin vilja till makt och konceptet övermänniskan som står över sin samtids moral, men det utelämnade Nietzsches askes och förhoppning att få förlora sig själv. I kombination med kontakter med BDSM-kretsar, tidiga ravepartyn, turboentreprenörerna i Silicon Valley, hackers och steganografer samt bodybuilders skapades en mycket kalifornisk filosofi som delar många rötter med Burning Man. Den fick namnet extropism, hämtat från boken ”The wounded sky” från 1983 av Dianne Duane, där hon beskrev ett möjligt nästa steg i den mänskliga utvecklingen. Inom termodynamiken används extropi som en metafor för något som står emot entropin, något som motverkar sönderfallet och ger en rörelse in i framtiden.

Extropy magazine gick från ett tryck på femtio exemplar 1988, som Max More och T.O. Morrow var tvungna att jaga folk för att bli av med, till att ha tusentals prenumeranter år 1997 då tidningen blev för dyr att trycka och gick över till webben. Samma år grundades Extropy Institute som organisation för att sprida och forska kring idéerna. E-postlistan Extropy startade 1991, den första hemsidan kom 1996. År 1994 hölls den första omtalade konferensen Extro-1, som beskrivits i en epokgörande artikel i Wired av Ed Regis.

Max More och hans hustru Natasha Vita-More (författare till det transhumanistiska konstmanifestet) samlade en krets av studenter, av Upwingers från kretsarna runt FM2030, AI-forskaren Marvin Minsky, nanoteknikens fader K. Eric Dexler, Wired Magazines grundare Kevin Kelly, astrofysikern Fiorella Terenzi som tonsatte stjärnorna och kallades för en blandning mellan Carl Sagan och Madonna av TIME magazine, forskaren Bart Kosko som sedan blivit känd för sin forskning om suddig logik och uppfinnaren Ray Kurzweil. AI-teoretikern Sasha Chislenko utvecklade tankar om en rekommendationsekonomi på nätet och mikrobetalningar som först senare satts i verket genom algoritmer. Chislenkos självmord år 2000 var ett avbräck för extroperna, delvis för att hans teorier om cyborgen, självexperiment och interaktivitet på internet inte vidareutvecklades men också för att man inte förutsett att död och självmord är förhållandevis vanligt förekommande – fastän tragiska – händelser i vilken gemenskap som helst. En genuint extropisk tolkning gavs inte, även om den befann sig inom räckhåll. De extroper som hade kapaciteten att analysera var för personligt inblandade.

En omläsning av boken Great Mambo Chicken pekar på några andra av extropernas problem. Nanotekniken hyllas som tillväxtmotor av politiker, men dagens teknik har väldigt lite att göra med K. Eric Dexlers vision av molekylära maskiner efter den hårda striden med Richard Smalley och resultaten på 2010-talet är magrare än vad många väntat sig. Rymden har fått en skjuts framåt genom New Space och Indiens lyckade resor till Månen och Mars, men det finns absolut inget som liknar en kolonisering av rymden med människor och produktion i omloppsbana. Rymdresenärer behöver kanske inte vara de rikaste bland mångmiljardärerna längre, men nog bör de vara väldigt ekonomiskt välmående. Kryoniken såg några mindre förbättringar i vitrifieringsprocessen, men det är fortfarande en teknik på gränsen till vetenskap, främst därför att ingen har återupplivats. Priset på att bli kryoniskt bevarad har inte förändrats. Sannolikhetsberäkningen ligger fortfarande på samma dåliga argument som tobakshandlarn har för att kränga lotter ”har man ingen lott så kan man inte vinna”. De grupper skulle vara intresserade av kryonik ställer den låga sannolikheten mot alternativkostnader. Kryonikerna missbedömde hur provocerande kryonik skulle bli för ett sekulärt och humanistiskt samhälle som har allvarliga problem med att förhålla sig till döden. Det är mer OK att dra ett argument om liv efter döden med ett ”because Jesus!”. Det är känslomässigt inte så utmanande då den troende ändå inte för ett argument som fungerar i samhällsdebatten. En pretention om vetenskapligheten i det här laddade ämnet möter däremot traumat med full kraft.

Många extroper satte likhetstecken mellan en given teknisk utveckling och de extropiska idéerna. Besvikelsen var märkbar, varför utvecklades det inga AI-datorer eller genetiska modifikationer? Det gav ett intryck att transhumanism var något som kunde tillämpas i en avlägsen framtid, efter Singulariteten, men inte i vardagens möten med tekniken, kropparna och institutionerna. Digitaliseringen av Extropy magazine har i efterhand beskrivits som ett misstag, då den elektroniska tidskriften inte kunde samla rörelsen på samma sätt.

En ny generation tog avstamp från ExI-konferensen 1999 och förde på allvar in frågor om bioteknik och bioetik. En akademisk transhumanism utvecklades och Ray Kurzweils teleologiska tankar om Singulariteten gjorde ett djupt avtryck även utanför rörelsen. Det var uppenbart i början av 2000-talet att extroperna inte var drivande längre. Extropy Institute lades ned år 2006. E-postlistan Extropy finns kvar men drivs främst av gammal vana och medlemmarnas personliga band.

Kontroversen kring fåret Dolly år 1997 gav chockvågor bland extroperna, när de märkte rent känslomässigt att samhällets elit tog avstånd och istället spelade på samtidens krav på nollrisk, autenticitet och kontroll. De extropiska vänskapskretsarna misstog i många fall omvärldens reaktioner på deras utanförskap som en negativ reaktion på de extropiska idéernas budskap. Många människor bedömer idéer efter vem som yttrar idén, hur det sägs och först därefter vad som sägs. Lite av det mesta som personerna i de kretsarna hade sagt, hade fallit i dålig jord. Den samtida, akademiska transhumanismen har en enorm fördel i allmänhetens öron av att yttras av professorer vid prestigefyllda universitet och av uppburna entreprenörer.

Transhumanismen smalnade av efter extroperna, kopplingarna till samtidskulturen och dess subkulturer söktes inte längre. Nätverksteori, hacking, självorganisation, konstnärliga experiment, kroppsmodifikation, de utvecklingsexperiment som skulle leda till koncept som DevOps eller ens queerteori var inte riktigt välkomna under den tidiga 2000-talet. Den utvecklingen skulle börja att ta fart på 2010-talets mitt.

Extropismen vidareutvecklades. Idéerna kunde inte stanna i 90-talet, men kan definitivt bidra genom sin myllrande mångfald och sin dynamiska optimism. BEST DO IT SO, som de hade sagt.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Intressant

torsdag 25 september 2014

Vad hotar mänsklighetens överlevnad?

Det är inte särskilt sannolikt att hela mänskligheten kommer att utplånas fullständigt inom en nära framtid, men om det skedde vilken katastrof skulle då vara mest sannolik? Kommer fältet Artificiell Intelligens att utvecklas så mycket att en superintelligens, överlägsen all mänsklig intelligens, kan tillverkas?

Den sortens frågor måste handla om mer än att spekulera om hur många änglar som kan dansa på ett nålshuvud. De behöver underbyggas av en rationell riskanalys. I Nyhetsmagasinet Fokus i nummer 38 2014 skriver jag om Katastroffilosofen Nick Boström och om hans nya bok Superintelligence. Vilka risker ser Boström framöver och finns det något som kan göras för att undvika det värsta?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

lördag 20 september 2014

Förpackningen blir viktigare än varan

Jag skriver om modern förpackningsteknik Innovativa förpackningar för Svenska Dagbladet den 19 september 2014.

Läs mer om:

  • Uppkopplad förpackning ger ny kunskap om varans värde. RFID är en teknik för att kunna spåra och identifiera ett föremål. Den blir också ryggraden för att koppla upp föremål till ett sakernas internet.
  • Den osynliga revolutionen. Rätt förpackning är lika mycket en fråga om att finna en heltäckande lösning för ledtiden som att hitta rätt material.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

lördag 13 september 2014

Forskning för tillväxt, från störst till minst

Jag intervjuar Vetenskapsrådets ordförande Lars Anell om forskningens villkor i Dagens Nyheters bilaga Forskning i framkant, innovationer för tillväxt av den 12 september 2014.

Läs även mer om:

  • Rymden redo att lyfta. Rymdteknik är ett vitt begrepp som innefattar en rad olika teknikområden som också används i tillämpningar på jorden. Astronauten Christer Fuglesang berättar om sin syn på rymden.
  • Nanoteknik -  materialets minsta byggsten. Nanovetenskapen, kunskap om material på atomnivån, är ett av de viktigaste forskningsområdena just nu. Kan den komma till sin rätt?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

onsdag 10 september 2014

Därför gråter kvinnor mer än män

Gråter kvinnor mer än män? William H. Frey är biokemist och expert på tårar och gråt vid Ramsey Medical Center i Minneapolis och har forskat på frågan om kvinnor gråter mer än män.

Fram till tolv års ålder gråter pojkar och flickor ungefär lika mycket. När de fyllt 18 år så gråter kvinnorna sammanlagt 5,3 gånger i månaden mot männens 1,4 gånger. När de gråter, så gråter kvinnorna längre tid än männen, i medeltal 6 minuter mot männens 2-4 minuter.

Frey tar upp att visst spelar socialiseringen en roll, men det finns även fysiologiska skillnader. Ett annat skäl kan vara att kvinnor i puberteten får högre nivåer av hormonet prolactin som stimulerar mjölkproduktionen och även tårvätskeproduktionen i kroppen (kroppens mest mångfacetterade hormon). Det finns dessutom anatomiska skillnader i tårkanalen.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

lördag 6 september 2014

Politikens smedja: en strumpdocka utan arm


Politiken har alltid balanserat mellan att utforma policy och politisk kamp. Det lutar åt ett håll ibland, ibland åt den andra. Tevi Troy är medveten i sin artikel att han håller på att skriva en moralsaga om att förvärva, förvalta och förslösa genom tankesmedjornas tre generationer. Moralsagor hamnar lätt i villfarelsen om att det var bättre förr. Troy påpekar även den första generationens tankesmedja hade sina låsningar, bara det att den passade in i en politisk miljö där aktörerna ofta var mycket enhetligare än idag.

Den politiska miljön där den tredje generationen verkar är under ett starkt förändringstryck, med en stark fragmentering på väg. En del mönster från mitten av 2000-talet finns kvar, men miljön på internet har förändrats radikalt.

Det finns regionala skillnader. I USA är tankesmedjorna starkare, samtidigt som PR-branschen har konkurrens från jurister genom att det amerikanska rättsväsendet ofta kan gå in och avgöra policyfrågor. På EU-nivå har de inte samma avtryck som idéproducenter i nomenklaturans kommittologi. Det inte minst då kommissionen sedan Maastrichtavtalet 1992 gynnat tillväxten av strumpdockorna.

Strumpdockarna pekar på en viktig förändring, mängden pengar som behövs i modern politik. Tiden då enskilda superrika miljardärer som bröderna Koch kunde påverka Washington med sina donationer börjar gå mot sitt slut. Det är lärarfack, fastighetsmäklarföreningar och försvarsindustriföretag som har den finansiella råstyrkan över tid som behövs. Det innebär förändringar i vilka institutioner som finansieras.

I Sverige är exemplen på den tredje generationens tankesmedja inte så tydliga, främst nyhetssajter med snabba argument, som t.ex. Avpixlat och Politism. De samordnar och dirigerar de flöden av tyckare som behärskar debatten. Framförallt skapar de debatten, som Tevi Troy påpekar, de väntar inte längre på medlemmar eller medier och vinner därmed initiativet.

Många politiska frågor kräver tålamod över lång tid och djupare kunskaper. De statliga myndigheternas idéproduktion och politiska påverkan har expanderat för att kunna sätta agendan för riksdagspartiernas politik. Tjänstemännen på myndigheterna kan vara mer ideologiskt insatta och politiskt kunniga än de folkvalda politikerna i en tid av allt mer specialiserad policykunskap.

Myndigheternas förändrade betydelse har varit ett av skälen bakom PR-byråernas expansion, då de ofta är stora kunder. Det är viktigt att hålla reda på vad PR-branschen gör och inte gör när det gäller policy och idéarbete. Den senaste tidens många uppköp av byråer och en tilltagande titelinflation tyder på ett generellt behov i branschen av att bredda sina nätverk och att kunna erbjuda ett större strategiskt kunnande. Rådgivning går från omvärldsanalys och berättelser för att legitimera en politiks genomförande till djupare idépåverkan och strategiskt beslutsfattande.

En möjlig utveckling efter den tredje generationens tankesmedja skulle kunna kallas "en strumpdocka utan arm".

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

onsdag 3 september 2014

Politikens smedja: en PR-firma utan uppdragsgivare


"FEMA - 33800 - Public Relations Society of America workshop at FEMA headquarters" by Bill Koplitz - This image is from the FEMA Photo Library. Licensed under Public domain via Wikimedia Commons.

















"Do tanks", som den tredje generationen också kallas, tog balansen mellan forskning och PR-arbete i en ny riktning. En beskrivning av den tredje generationens tankesmedja skulle kunna vara ”en PR-firma utan uppdragsgivare”. De kan inte vara specialiserade på ett fåtal frågor, då måste nå ut brett och de kan ligga på gränsen till att vara aktivister.

Tevi Troy berättar i sin artikel hur den amerikanska vänstern skapade den första tredje generationens tankesmedja: Center for American Progress CAP år 2001. Det gällde att ge en plattform åt de kadrer av intellektuella som blivit över efter segern för George W. Bush och där universitetsmiljön förändrats för mycket för att kunna ta emot dem. Redan i början av 90-talet hade IEAs dåvarande chef, den nu framlidne John Blundell, känt trycket från en del intressenter att omforma tankesmedjan till en do tank.

Den tredje generationens tankesmedjor nådde ut i media. Deras politiska slagfärdighet gav dem en fördel om donationerna mot den andra generationens tankesmedjor. Den tredje generationen förstod att det viktiga inte var att investera i enskilda individer genom att samla, skola och slussa talangerna. Det var istället viktigare att bygga upp många och varierade institutioner. Ett ekosystem där aktörer kan snabbt gå in och ut och omformas efter situationen.

I slutet av sin artikel beskriver Tevi Troy med oro hur miljön i Washington alltmer går i en riktning där TV-framträdanden blir tankesmedjornas hårdvaluta. Han är orolig för att tankesmedjornas trovärdighet är hotad på lång sikt. Den tredje generationen tar inte så mycket fram nya idéer som att den agerar hejarklack och ekokammare åt regeringen eller oppositionen. Inflytelserika andra generationens börjar att alltmer komma närmare den tredje generationens sätt att arbeta.

Troys tanke är lite väl negativa, det är en anpassning till några viktiga utvecklingar i omgivningen som vi kommer att titta på i den sista delen.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

tisdag 2 september 2014

Politikens smedja: en ledarredaktion utan tidning

Den första generationens tankesmedjor finns det kvar en hel del av även på 2010-talet, men under 1970-talet började en ny generation av tankesmedjor att ta form.

Det tidiga 70-talet var en politiskt laddad tid, en skiljelinje mellan två samhällssystem. Den första generationen hade blivit märkbart byråkratisk och krävde långa förberedelser för att kunna göra vaga utlåtanden. Medierna hade börjat att ta över universitetens roll som debattdomare, den andra generationen kan därför kallas ”en ledarredaktion utan tidning” eller ”ett partikansli utan parti”. De producerade böcker, rapporter, kommentarer, debattartiklar, essäer och kunde även ställa upp i radio och TV-program som ”talking heads”.

Tevi Troy beskriver i sin artikel hur det gick till när den andra generationen gjorde sitt genombrott i USA. Steget från forskning och sammanställning till policyrekommendationer begränsades av att skattelagstiftningen bestämde hur givare fick göra avdragsgilla gåvor till politiska institutioner. Det behövdes en sorts tankesmedja som befann sig närmare beslutsfattandet utan att direkt påverka det, för annars överskreds gränsen för att gåvan skulle vara avdragsgill.

Image courtesy of [Ambro] / FreeDigitalPhotos.net

Troy anger amerikanska Heritage som den första av den andra generationens tankesmedjor. Det perspektivet är måhända något för amerikanskt, då brittiska IEA var årtionden före. Det handlade om en politisk mobilisering, där främst liberala tänkare uppfattat att Fabian Society hade avslutat sitt institutionsbygge (som London School of Economics) och dragit sig tillbaka från en strategisk syn på idédebatten. Många socialdemokrater trodde sig ha vunnit idéstriden och blott mindre detaljer återstod.

En del kunde agera som skuggregeringar. Heritage och IEA kom nära den verkställande makten i form av president Ronald Reagan och premiärminister Margaret Thatcher. Brittiska Demos fick ett stort inflytande över att forma tankarna för premiärminister Tony Blair.

Det tog tid för idén att sprida sig. England fick sin första tankesmedja på vänsterkanten först i slutet av 80-talet. I Sverige skapades tankesmedjan Timbro genom ett genomtänkt stöd från Svenskt Näringslivs föregångare SAF (läs mer i boken T25 samt Sture Eskilssons memoarer). Det stora och breda genombrottet, för den andra generationens tankesmedjor, skedde runt millennieskiftet. Den andra generationens framgångar inspirerade till att fler bildades men arbetet var påfallande enhetligt. Många trängdes i samma nisch och Östeuropas breda flora av tankesmedjor under 2000-talets första hälft var beroende av pengar utifrån.

Omvärldstrycket började förändras. Mediernas position ifrågasattes av bloggar och senare de sociala medierna, den stora politiska kampen uppfattades som avslutad: nu gällde det att hålla sig relevant med en alltmer avlägsen väljarkår. Politikerna behövde neutralisera politikens politiska laddning. Donatorer har kanske inte längre samma tålamod eller djupa fickor för policyarbete, mer direkta och handfasta resultat måste uppvisas. När medierna tappade makten över att sätta sin egen dagordning behövde de aktörer som kunde skapa klickdrivande nyheter. Det var dags för den tredje generationens tankesmedja att göra sitt inträde på politikens arena.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

måndag 1 september 2014

Politikens smedja: ett universitet utan studenter

Brookings Institution grundades redan år 1916

Valet står för dörren, kanske med ett regeringsskifte i sikte. Kan en motsvarande förändring även ske de i vidare politiska kretsarna runt europaparlament, riksdag, landstingsfullmäktige och kommun? Hur kommer de institutioner som burit upp det politiska landskapet under de senaste årtiondena att se ut?

Många böcker har skrivits om de politiska partiernas fall och oförmåga att kunna styra sin egen opinionsbildning, främst genom att förlora makten över agendan till medierna.

De senaste decennierna har debatten om politikens långsiktiga perspektiv handlat om tankesmedjornas alltmer framträdande roll. Ofta har tankesmedjorna omtalats i konspirationstankar, som främst pekar på att delar av allmänheten saknar makt och insyn i det politiska skeendet. Tankesmedjorna, på bägge sidorna av Atlanten, sägs vara innovatörerna inom idébyggandet genom partiernas rädsla att förlora kontakten med det som uppfattas som mittenväljaren.

Bilden av tankesmedjan som växande maktfaktor i samhällsdebatten och som leverantör av beslutsunderlag är relativt etablerad och särskiljs från lobbyismen genom sitt genuina ideologiska intresse.

I sammanhanget är det givande att läsa artikeln Devaluing the Think Tank av Tevi Troy i National Affairs. Troy berättar om tankesmedjans historia som en skiftande balans mellan policyarbete och politisk kamp.

Troy anger tankesmedjans början som ”ett universitet utan studenter”. Den första generationens tankesmedjor påminde om en forskningsinstitution på ett universitet, fast med mer handfasta politiska idéer. Författaren anger Brookings, Hoover, RAND och American Enterprise Institute som exempel på den första generationen som kom i mitten av 1900-talet.

I Sverige motsvaras den av exempel som SNS, Ratio samt IFN och myndigheter som Institutet för Framtidsstudier eller de adjungerade professorerna. De arbetar med liknande metoder som forskningsinstitut, och som Troy påpekar, står de något utanför sin samtids hetaste debatter. De har en viss politisk åskådning i botten, men det går inte alltid att utläsa en handfast politisk ståndpunkt. SIPRI har förklarats som att ge "objektiv information till den egyptiske diplomaten vid nedrustningsförhandlingarna i Genève i början av 1960-talet".

Den första generationen vann förtroende genom att kretsarna inom politiken var så snäva. Det var lätt att få inflytande när alla kände alla och policy var det som kunde diskuteras fram när finansministern lyfte på telefonluren och pratade lite med direktören för arbetsgivarorganisationen. Villkoret var dock att befinna sig inom ramen för det konsensus som fanns i Washington eller de europeiska huvudstäderna.

I längden skulle omvärldsförändringarna leda till den andra generationens tankesmedja, där den första generationen skulle få allt svårare att hävda sig i en mer politiserad policydebatt. Därför lämnade många donatorer intrycket att den första generationen var oförmögen att påverka samhället eller forskningen. Det behövdes nya lösningar för mer konkreta utmaningar.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Intressant

söndag 24 augusti 2014

Ebola-epidemin är inte över förrän den siste afrikanen äger en smartphone

Ebola skrämde slag på världen i sommar, ungefär som fågelinfluensan och svininfluensan gjort. Det är inte troligt att ebola blir en global pandemi, vilket Nature påpekar. Vi talar förstås på befolkningsnivån, för enskilda som drabbas är ebola fasansfullt. Men ebola smittar för snabbt, är för virulent och är relativt enkel att sätta i karantän för att det riktigt ska vara ett problem för modern medicin. 

Nyckelordet är modern medicin. Liberia och Sierra Leone är efter sina inbördeskrig två av medlemmarna av en liten klubb på sex länder: länderna som har en lägre BNP idag än vad de hade på 1960-talet.

Det är läget i Liberia, Sierra Leone, Guinea, Nigeria etc. som är farligt till att börja med, därför fortsätter smittan av ebola där. Det värsta med ebola kan vara att den dödar så mycket sjukvårdspersonal. Det är svårare i de här länderna att undvika kontakt med patienternas kroppsvätskor, inte minst då patienterna är så väldigt sjuka när de kommer in till läkarna. Välutbildad sjukvårdspersonal finns det få av i de här länderna till att börja med, så de riktigt stora skadorna kan bli alla andra sjukdomar som då går obehandlade och de ekonomiska effekterna av det.

Förutom att ebola sätter fingret på att frågan om vaccin blir allt viktigare så pekar det på faran i att ha fattiga och outvecklade delar av världen som står utanför den globala ekonomin och hur viktigt det är att de här länderna bygger upp egna hållbara sjukvårdssystem, istället för att förlita sig på biståndsorganisationer.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

tisdag 8 juli 2014

Näthatet, en fråga om gemenskap

Det talas om ofta om näthät. En del går säkert under samma rubrik som nätberoendet, men ett tillräckligt stort och öppet forum kommer att innehålla hemsk mobbning och säkert mycket som går utanför lagens råmärken. Abraham Foxman and Christopher Wolf har skrivit boken Viral Hate: Containing Its Spread on the Internet som beskriver hur nätmobbning och näthat uppstår och kan utvecklas även till fysiska angrepp offline.

Foxman och Wolf talar främst om USA. I Sverige valde vi att inte ha yttrandefrihet utan istället en korporativ modell för mediabranschen där yttrandefriheten bärs av en ansvarig utgivare. Det märks i skillnaden för skyddet mellan publikation och en medborgares sociala medier (fast möjligheten finns genom Myndigheten för radio och TV). "Rätten att bli glömd" som EU tagit fram genom dataskyddsförordningen kommer att påverka frågan ytterligare.

Mest kontroversiellt är att Foxman och Wolf tar upp att anonymiteten på nätet är en av orsakerna till näthatets spridning och föreslår att alla bör kommunicera under sitt riktiga namn. Motargumentet är att det verkar som ett extremt förslag av författarna, men ett sätt att bevara anonymiteten skulle att hantera pseudonymer istället.

Författarna tar fram en bra blandning av åtgärder för att hindra näthatet, som utbildning för att höja kunskapen om de digitala medierna, vilken roll ISPer bör spela med att sätta gränser inom den tjänst de erbjuder och hur gammal hederlig nätetikett kan komma till nytta igen. Juridiken en trubbigt vapen, och polisingripanden för att tysta grupper eller individer online kan sprida sig till andra sammanhang och slå tillbaka.

Återkomsten av etikett och gemenskaper på nätet är nog bästa sättet för att mildra och förbättra problemen till en bra nivå.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

onsdag 2 juli 2014

Danah Boyd och myten om nätberoendet

Danah Boyds bok It’s Complicated: The Social Lives of Networked Teens är en viktig läsning för dagens spända nätdebatt. Hon byter fokus till att se internet från tonåringarnas synvinkel, vilket är bra. Det har ofta varit att samhällsdebatten inte sett ungdomarnas motiv eller satt rätt proportioner på vad som sker online, och mest blivit en projektionsyta på vuxnas åsikter om nätet och sociala medier. Då är det lätt att det blir sagan om Rödluvan och Vargen.

Det är ju inte tekniken som drivit på ensam, det handlar lika mycket om djupgående förändringar i samhället i allmänhet. Politikens och institutionernas förändrade roll, och i vissa reträtt, från offentligheten och kränkhetskulturen är bara delvis beroende av de nya medierna. Om en ungdom som blir alltmer övervakad och skjutsad, även online, vilket Boyd pekar ut. Hon har en poäng i att det gör ungdomar mer oförberedda på internets risker. Ungdomar är inte längre 90-talet digitala nyckelbarn.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

måndag 30 juni 2014

DevOps är ett arbetssätt

I små företag är avstånden mellan olika roller korta, vilket ger förutsättningar till bra förståelse för varandras jobb. Då företaget växer sitter människor med liknande arbetsuppgifter/roller nära varandra och skapar metoder för att effektivisera sitt arbete för att snabbare uppnå resultat. Avståndet mellan roller ökar, en utvecklare som arbetar i SCRUM sitter 'långt' ifrån verksamhetsutvecklaren som arbetar med compliance. Finns det ett sätt att behålla närheten mellan roller och samtidigt få fram resultathöjande metoder för stora företag?

Jag förklarar hur det går till i Devops - smörjmedel för succéutveckling i TechWorld den 30 juni 2014. DevOps möjliggör en kultur för att säkerställa att utvecklare, testare etc. har kontakt med den övriga organisationen framförallt med drift, för att sänka ”the wall of confusion” och få ut rätt produkt.

Hur går det till att introducera DevOps i en befintlig verksamhet? I ett svenskt sammanhang är det viktigt att understryka artikelns poäng. DevOps ska inte vara en egen avdelning, skild från utvecklingsarbetet, ungefär lika lite som det finns agila IT-tekniker. Det är inte heller en specifik kompetens eller teknik "vi ser gärna att du har minst fem års erfarenhet av att arbeta med Puppet". DevOps är ett arbetssätt som förenar organisationen.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

torsdag 19 juni 2014

Battling the botherders

Transparency and cooperation are the key to tackling the hackers using infected computers to commit cybercrime. In Spiked! June 18th 2014 I write Botnets: a serious threat to the web regarding this threat to the internet. Unfortunately, security flaws are often stockpiled for later use. Are the botnets a part of the new Cold CyberWar?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Intressant

onsdag 18 juni 2014

Framtidens skogsbruk i förändring eller balans?

Jag skriver om skogsnäringens framtid i Dagens Industris bilaga Framtidens skogsbruk för hållbar tillväxt av den 18 juni 2014.

Läs mer om:

  • Biobränslen - en växande energikälla I dag kommer mer energi från biobränslen än från olja, vattenkraft och kärnkraft. Skogen har blivit en viktig energikälla. Kan den vidareutvecklas?
  • Den uppkopplade skogsmaskinen Modernt skogsbruk är automatiserat. Hela kedjan från inventering av bestånd, planering av avverkning, avverkning och logistik är datoriserad. Den utvecklingen var inte given.
  • Värdesatt skog vårdas för hållbarhet Skogsvård handlar om krav på både produktion och miljö, och att finna rätt balans mellan dem.
  • Viltvård i balans för människa och skog Skogsvård, viltvård och naturvård har delvis olika mål, som kan vara varandra till gemensam nytta med ett mått av framsyn.


söndag 15 juni 2014

Robotrevolutionen befriar människorna


Regeringen har sin arbetslinje, men inte en tydlig politik för hur nya jobb ska uppstå i automatiseringens spår. I SVT Opinion den 15 juni 2014 skriver jag om att Robotrevolutionen befriar människorna.

Det är dags att börja erkänna hur omvälvande förändringen kan blir, utan att förfalla till Ludditernas felslut (alla jobb tar slut) eller att överdriva hur snabbt automatiseringen går. Frågan är om Foxconn verkligen kan klara av den stora skala de uppgett? South China Morning Post tror inte det är möjligt.

Det blir svårt utbilda bort problemet, och se över vilka yrken som får draghjälp. Automatiseringen slår väldigt mycket bredare än många förutsett. Nya jobb kommer att utvecklas, det är bara att de kommer se annorlunda ut.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Intressant

Nudge – en frihetlig knuff?

Vinnaren av årets Nobelpris i ekonomi, Richard Thaler från University of Chicago, har varit ett delvis kontroversiellt val. Thaler är känd ...