Idag upptäcks inte nya grundämnen, de hittas under mycket speciella experiment i laboratorier. Nu har ett forskningslag under ledning av Dirk Rudolph från Lunds universitet efter studier vid ett tyskt laboratorium kunnat bekräfta att Element 115 verkar finnas. Studien har precis kommit ut i Physical Review Letters, bakom betalvägg.
Unumpentium, som det supertunga elementet tillfälligt kallas, upptäcktes redan 2003 vid ett ryskt experiment. Här är en lättare genomgång om vad som gjordes. Det finns redan ett Element 114 och ett Element 116, grundämnena Flerovium respektive Livermorium. Processen att godkänna ett nytt grundämne kan ta många år, till och med årtionden.
Så, vad ska forskarna göra med alla de supertunga element? De existerar ju bara i några sekunder under själva experimentet? Isotopen Livermorium-292 har exempelvis en halveringstid på 0,0006 sekunder. Så kort är halveringstid betyder att de är mycket radioaktiva. Forskarna söker efter en "ö av stabilitet" i det periodiska systemet, om det finns en grupp av isotoper som klarar sig i flera sekunder innan deras atomkärnor faller samman.
Kommer kärnfysiken att få tillräckligt med vetenskaplig utväxling för forskningen om konstgjorda ämnen? Ger de en tillräckligt god förståelse av universums uppbyggnad eller är de nya grundämnena alltför rena laboratorieprodukter? Teorin inom kärnfysiken är att det kan finnas grundämnen med ett atomnummer på uppåt 300, det vill säga 300 protoner i atomkärnan mot Unumpentiums 115.
Det kan lära oss mer om universum. Ett av de första syntetiska grundämnena som framställdes var Teknetium som genom sin halveringstid på 4,2 miljoner år inte längre finns naturligt förekommande på vår planet. Däremot återfinns den i röda jättestjärnor.
Läs även andra bloggares åsikter om lund, element 115, unumpetium, vetenskap, forskning, fysik, kemi, kärnfysik, upptäckter
Intressant
Unumpentium, som det supertunga elementet tillfälligt kallas, upptäcktes redan 2003 vid ett ryskt experiment. Här är en lättare genomgång om vad som gjordes. Det finns redan ett Element 114 och ett Element 116, grundämnena Flerovium respektive Livermorium. Processen att godkänna ett nytt grundämne kan ta många år, till och med årtionden.
Så, vad ska forskarna göra med alla de supertunga element? De existerar ju bara i några sekunder under själva experimentet? Isotopen Livermorium-292 har exempelvis en halveringstid på 0,0006 sekunder. Så kort är halveringstid betyder att de är mycket radioaktiva. Forskarna söker efter en "ö av stabilitet" i det periodiska systemet, om det finns en grupp av isotoper som klarar sig i flera sekunder innan deras atomkärnor faller samman.
Kommer kärnfysiken att få tillräckligt med vetenskaplig utväxling för forskningen om konstgjorda ämnen? Ger de en tillräckligt god förståelse av universums uppbyggnad eller är de nya grundämnena alltför rena laboratorieprodukter? Teorin inom kärnfysiken är att det kan finnas grundämnen med ett atomnummer på uppåt 300, det vill säga 300 protoner i atomkärnan mot Unumpentiums 115.
Det kan lära oss mer om universum. Ett av de första syntetiska grundämnena som framställdes var Teknetium som genom sin halveringstid på 4,2 miljoner år inte längre finns naturligt förekommande på vår planet. Däremot återfinns den i röda jättestjärnor.
Läs även andra bloggares åsikter om lund, element 115, unumpetium, vetenskap, forskning, fysik, kemi, kärnfysik, upptäckter
Intressant
