 |
| Image courtesy of [Ambro] / FreeDigitalPhotos.net |
Trots årtionden av europeisk integration genom EU och EES, bättre kunskaper i engelska överlag och att förvånansvärt många identifierar att de anser sig ha en europeisk identitet har europeiska media varit mycket få och begränsade till sin ambitioner.
Exempel är den amerikanska opinionssajten TCS Daily som utkom med en europeisk utgåva fram till 2006 samt ungdomstidskriften Café Babel (startades till en början av några Erasmusstudenter i Strasbourg och har fortsatt den inriktningen med redaktioner runt om i Europa) och Eurozine (ett samarbete mellan några kulturtidskrifter). Läs mer här om Café Babel och Eurozine.
EU har gett stöd åt en flora av publikationer som Euronews, Presseurop, Euractiv och även till veckotidningen The European Voice från The Economist. I Sverige utgav kommissionen Europaposten. Ingen av dem har rönt några större framgångar, vare sig publicistiskt eller publikmässigt.
I Bryssel har elittidningar som The Economist, Financial Times och i långt mindre utsträckning Wall Street Journal Europe (ses som alldeles för amerikansk) varit viktiga, men det är i Bubblan. Ute i medlemsländerna har inte de tidningarna alls samma inflytande, en europeisk identitet ses av en del publicister som en motsats till den regionala, nationell eller även internationella identiteten (jämför svenska mediers europarapportering med deras utrikesrapportering från USA och Mellanöstern).
Ibland har det skett korspubliceringar och samarbeten mellan europeiska medier, oftast genom att en story har korsat en fysisk gräns mellan två länder och man tar hjälp av en tidning i grannlandet. The Guardian och några andra tidningar har exempelvis ett stående samarbete. Fast det är mer undantag än regel.
Politico Europe har fördelen att vara ett testat koncept från USA och backas upp av den stora tyska koncernen Axel Springer. Man köpte också upp European Voice, så att publikationen från början har en bas.
Fast det blir nog svårt. Europeiska medier är bundna av språket, av publiken som förväntar sig ett nationellt språk men än viktigare förväntas det av annonsörerna. Det finns ingen gemensam europeisk annonsmarknad även om kakor kanske kan hjälpa. Frågan är hur väl Politico Europe kan bryta igenom den vallen med betalväggar, redaktionella annonser och eventmarknadsföring?
Risken finns att det blir en publikation till i Brysselbubblan med mest EU-politik istället för att slå igenom som ett Europas Dagens Nyheter. Vi får vänta och se vad som sker, Politico Europe är ett spännande medieprojekt.
Läs även andra bloggares åsikter om media, europa, eu, demokrati, tidning, internet, samhälle
Intressant
