söndag 29 januari 2017

Tre världsomvandlande tekniker för 2017: CRISPR


Generella teknologier är ofta de som förändrar världen mest. Jämför med hur elektriciteten och informationstekniken ligger till grund för att det utvecklas fler tekniker som använder den grundläggande teknologin till allt fler sammankopplade tekniker. Nu när samtiden allt oftare talar om sakernas internet så slås ju till och med elektriciteten och informationstekniken ihop till en ny form av teknologi.

Idag finns det tre teknologier under utveckling som är viktiga att uppmärksamma just för att de är generella: blockkedjan, CRISPR och maskininlärning. De tre teknikerna har omtalats under året som gått därför att de är nära ett bredare genombrott, faktiskt med viss varning för hype.

Gentekniken har tagit steg framåt sedan mitten av 10-talet. Attityderna i samhället har påverkat för att göra framsteg långsammare, som i frågan om GMO, men tekniken har också att överkomma att biologin är ett komplicerat ämne, långt mer komplicerat än forskarna tidigare anat.

CRISPR-tekniken ger tillfälle till mycket mer precis redigering av genomet. CRISPR (som står för Clustered Regularly Interspaced Palindromic Repeats) är ett DNA-redigeringssystem. Det är hopkopplat med ett protein som kallas Cas9 som fungerar som ett endonukleas, ett enzym som klipper DNA vid specifika ställen. Tekniken utvecklades ur bakteriernas immunförsvar med hur de försvarar sig mot virus.

I stället för att som med andra tekniker föra in en hel gen med dess egenskaper från en annan organism kan genteknikern med CRISPR redigera bort eller lägga till delar av informationen ur en organisms egna gener och därmed skapa nya uttryck för dess egna arvsmassa.

Då inga nya gener läggs till organismen eller dras ifrån den, så blir det svårt att tillämpa samma omfattande lagstiftning på CRISPR som på annan genteknik. Problemet är att amerikanska FDA har bedömt CRISPR som ett läkemedel, istället för som medicinteknik, så testerna kan bli omfattande på tillämpningarna.

Genterapin har haft problem sedan pojken Jesse Gelsinger, avled under ett försök år 2001. Hans immunförsvar reagerade på det virus som användes som transportör. Kan CRISPR göra genmodifiering enkel tillförlitlig och med samma resultat varje gång?

De första försöken är spännande: stärka immunsystemet hos lungcancerpatienter, återställa åldrandet i  mänskliga celler, framställa gurkor som står emot virussjukdomar, utföra avancerad könsselektion på djurbesättningar eller göra djuren så motståndskraftiga mot sjukdomar att antibiotika inte behövs. Det är främst rädslan för sjukdom som driver på bruket av antibiotika, insjuknar några djur måste hela besättningen bringas om livet. Därför får inte djuren bli sjuka.

Mycket av vår tids rädsla för pandemier beror egentligen på fattigdom, men i slutändan så kommer inte stora pandemier kunna hindras utan immunisering på gennivå. Om inte annat kan generna hos t.ex. smittbärande myggor ändras så att Y-kromosomer blir dominanta och det föds för många hannar.

Just nu anar vi bara teknikens potential, debatten har inte ens kommit så långt i hypekurvan. Någonstans i en nära framtid kommer troligen saxen till de skräddarsydda generna. Risken är att vi får ett moratorium efter en kortsiktigt konferens som Asilomar eller ett förbud som mot kloningen efter fåret Dolly, utan att vi vet vad tekniken skulle kunna användas till.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

Universalism mot brutalism

Det görs mycket sökande efter mening i dessa dagar då liberalkonservatismen spelat ut sin roll. Ibland så förs tanken om den stora state...