onsdag 28 december 2022

Vilken natur vill vi rädda? Bok om betydelsen av biologisk mångfald

Förenta nationernas konferens om biologisk mångfald år 2022, COP15 i Montreal, avslutades med vad kallades ett historiskt avtal: Global Biodiversity Framework (GBF). Avtalet är inte bindande, men målen ska vara kvantifierade och följas upp i tidsperioder, precis som i Parisavtalet för klimatet.

Fast de detaljerade planerna för hur målen ska uppnås lyser med sin frånvaro, de ska respektive land avgöra. Hur Nordamerika och Europa ska betala bidrag till utvecklingsländerna, och vilka, är också oskrivet. USA var inte med vid COP15 (det är inte ett medlemsland), och många länder protesterade mot avtalet. Frågan är om EU kommer att “gå före” med åtgärder och betalningar innan kostnaderna är uppskattade?

Ekologen Rebecca Nesbit har gett ut en mycket intressant bok om ekologi och framtidens biologiska mångfald. Den heter Tickets for the Ark (biljetter till Arken), där undertiteln frågar hur det går till att välja vilka av naturens arter som ska bevaras.

Det finns ingen objektiv vetenskaplig standard som ger en värdeneutral baslinje för ekologin som naturskyddet bör syfta till, är bokens huvudbudskap. Eftersom det inte finns något mål eller jämviktstillstånd som ekosystem är på väg mot, vad säger att landskap och ekosystem som modifierats av just mänsklig aktivitet är dåliga? Människor har spelat en avgörande roll i att forma naturen under 2,5 miljoner år. Det kan sägas vara naturligt i sig med mänsklig påverkan.

Tickets for the Ark utgörs av en serie fallstudier som visar att människors val, styrda av våra etiska och estetiska värderingar, är oundvikliga när det gäller biologiskt bevarande.

Värdekonflikter är inneboende i bevarandet, där Rebecca Nesbit påpekar att de människor som drar nytta av naturskyddet sällan är de som betalar priset. En oväntade förlorare på GBF kan bli naturfolken, som trots omnämnande i ramverket, kan få svårt att stanna kvar och bruka den natur de lever i.

Författaren menar i boken att vi inte får vara rädda för utveckling av ekologin, vare sig genom utvärdera det allt mer kostsamma och svårhanterliga arbetet att hålla borta invasiva arter från land- och vattensystem, eller genom att se de fördelar som biotekniken kan ge för ekologin. Det ger mänskligheten chansen att forma nya och bättre ekosystem, efter vad som människor vill ha dem till.

En utmanande bok. Tankarna bakom är inte nya, men viktiga att ta upp i en tid då globala katastrofrisker både påverkar varandra och ställs mot varandra, som alternativkostnader. Tickets for the Ark ger en djupare förståelse, utan att förlora blicken på det handfasta miljöarbetet.

måndag 5 december 2022

A Year of Colliding Consequences – The Global Catastrophic Risks Report 2022


A Year of Colliding Consequences – The Global Catastrophic Risks Report 2022 is an annual analysis of the greatest threats to humanity produced by the Global Challenges Foundation. It is based on the latest scientific research and features contributions from leading experts at think tanks, university departments and other institutions worldwide. As well as exploring the risks themselves, it summarizes the current status of global efforts to manage them. Download the report as a PDF-file here.

torsdag 24 november 2022

Är Mastodon framtidens Twitter?

Något håller på att hända. De stora medieplattformarna som Facebook och Twitter tappar användare och tid som användarna tillbringar på dem. Kan läget bero att användarna har fått ett fungerande alternativ?

Det nya kan vara Fediversum (teleskopord av federering och universum), ett nätverk av webbtjänster och -servrar som kommunicerar över en uppsättning gemensamma protokoll.

Den mest omtalade delen av Fediversum är öppna källkodsplattformen Mastodon, men kan verkligen de federerade plattformarna konkurrera med Facebook, Instagram och Twitter? Läs mer i artikeln Är Mastodon framtidens Twitter? som finns på Medium.

söndag 13 november 2022

Är Metaverse Facebooks fall?

Mark Zuckerberg satsar hårt på den virtuella världen Metaverse, till nackdel för Facebook, WhatsApp och Instagram. Facebook har inte varit i ropet på säkert 5-6 år, men tills nyligen drog det in imponerande intäkter genom annonser och appens spårning: om du hade Facebook-appen installerad kunde den se delar av vad du gjorde när du befann dig utanför appen. Det gav viktig information för att kunna rikta annonserna. Sedan introducerade Apple alternativet att stänga av apparnas spårning på deras smartphone. Mer än 97 procent av användarna valde bort annonsspårning och Facebooks intäkter sjönk ordentligt. 

Instagram har problem med TikTok och BeReal, och det är svårt för Meta att bara ta efter den funktion som användarna gillar hos konkurrenterna. Främst därför att funktionen ifråga är att inte vara Instagrams regisserade upplevelse! Det går inte heller att köpa upp konkurrenterna, då konkurrensmyndigheterna reagerar mycket kraftigare på det idag. WhatsApp har Zuckerberg inte lyckats att monetarisera. Det ser hårt ut framöver för Meta om de inte kan möta upp med nya affärer.

Om 10 miljarder dollar årligen ska satsas på en VR-värld som får Second Life att verka modern, så förstår man varför Metas aktie har sjunkit så mycket. Det kommer inte heller att finnas kraft att lösa problemen för Metas plattformar. Hotet på längre sikt är att Metaverse kan möta det decentraliserade Web 3.0.

måndag 24 oktober 2022

Varför är äganderätt viktigt?

Presentation om rapporten International Property Rights Index 2010. Vilken betydelse har äganderätten för frihet och välstånd? Vilken roll har äganderätt spelat genom historien och i framtiden?



söndag 23 oktober 2022

Varning för medelinkomstfällan!

Det finns många länder som har nått en medelinkomst, men hamnar sedan hamnar i en långvarig stagnation efter att fasen av hög tillväxt under den ekonomiska uppgången har avslutats. Läs vidare i artikeln Varning för medelinkomstfällan! på Medium den 23 oktober 2022 hur framgångarna för världens utveckling bröts av en bristande reformvilja.

torsdag 20 oktober 2022

Är Fratelli d'Italia ett fascistiskt parti?

Är Fratelli d'Italia ett fascistiskt parti? FdI har sina rötter i Movimento sociale italiano (MSI), efterkrigstidens politiska rörelse, "inspirerad" av fascismen. MSI var ett nyfascistiskt parti som var en problematisk del av Italiens politiska system efter kriget. 

Det som inte tas upp i diskussionen om FdI är att i mitten av 1990-talet avsade sig MSI:s ledare, Gianfranco Fini, offentligt dess fascistiska historia och återuppfann det som ett nytt högerparti – Alleanza Nazionale (AN) – som kunde bli en del av Berlusconis regeringskoalition. AN rörde sig så långt mot mitten att partiet på 2000-talet uppgick i Berlusconis nya parti Il Popolo della Libertà (PdL). Det var AN som var det reformerade partiet. 

Toppstyrt som partiet var, så blev det föga debatt när Fini svängde. När Giorgia Meloni startade upp FdI efter Berlusconiregeringens fall, var det inte genom att återuppliva AN utan det MSI:s ungdomsförbund som hon själv uppfostrats i. Att Mussolinis sonson ställt upp som kandidat för FdI är bara något att konstatera en passant.

Fratelli d’Italia räknas således till en av de nostalgiska rörelserna från "il Duce". Dess tidning, Il Secolo d'Italia, grundades av MSI:s radikalkonservativa Julius Evola-flygel. Partisymbolen är den fackla som MSI använde för att symbolisera att den fascistiska tanken fortfarande brinner. Sakpolitiskt rymmer partiprogrammet mycket agg mot HBTQ-rättigheter, migration och minoriteter, tillsammans med socialkonservativa anslag som statliga daghem och familjebidrag på 400 euro i månaden. 

Partiet har varit försiktigt socialpolitiskt, men det feltolkas som en öppnare inställning i ekonomiska frågor. AN var relativt framgångsrikt i Syditalien, då det sågs som ett skydd mot Legas vilja att ta bort bidragen därifrån. Nu äger Femstjärnerörelsen M5S socialpolitiken, inte minst med sin medborgarlön som gav den många röster i syd. De rösterna finns därför inte så lätt tillgängliga för FdI. Partiet upprätthåller dock en tydlig linje om vilken företagsamhet som är okej. Meloni blåser gärna i hundvisslan mot det judiska kapitalet genom att ställa de "produktiva" industriföretagen mot det "tärande och främmande" finanskapitalet och med George Soros som exempel.

Meloni kan inte riktigt föra den politik som hon vill nu. Atlantismen och europeismen, med dess implicita ställningstaganden, är nödvändiga för ett land vars ekonomi hankar sig fram månad för månad med ett öga på prisskillnaden mellan tyska och italienska statsobligationer. I vissa fall kommer FdI snarare behöva vara knaskontroll i regeringen, då Lega kan implodera efter Salvini och Forza Italia kan blåsa bort om så bara 85-årige Berlusconi slår av lite på takten, eller fortsätter att uttala sig förlåtande om Vladimir Putins styre. Det är inte omöjligt att det blir nyval redan i år.

onsdag 19 oktober 2022

Interviews with partners of the Global Challenges Foundation

A series of interviews I made with representatives of some of the partners of the Global Challenges Foundation on the topic of global catastrophic risks and formulating policies in global governance.

tisdag 27 september 2022

Promethean: the Created 2nd Edition Storyteller Screen

The Pilgrimage reaches its final obstacle

Finally, Promethean: the Created has a storyteller's screen available for its second edition. 

Turning experiences to Vitriol

This screen includes necessary charts and reference tables from the Promethean the Created 2nd Edition core rulebook.

Illustrated with the fine art from Chronicles of Darkness Art Pack #30.

Storytellers Vault

måndag 26 september 2022

"The central zone" - examples of political influence, agenda and lobby in Sweden

Av AleWi - Eget arbete, CC BY-SA 4.0

Vladan Lausevic writes about developments in liberal political sociology and ideological development. On his substack "Liberalism, globalisation and Europe - from 20th to 21st century" he writes about "The central zone" - examples of political influence, agenda and lobby in Sweden

In the dire political climate of the present, it is good to look at the roots. Were did we go wrong? What directions should be taken to start moving forward again? Vladan Lausevic researches some of the ideological twists and turns of the early noughties in Sweden, but the parallells are easy to see to other countries too. In brevity, ideological vision is an important investment, with the political agendas of the present often decided decades in advance. To win the game, you got to change the script.

söndag 25 september 2022

Nyval i Italien 2022

I söndagens val i Italien verkar högerkoalitionen av Silvio Berlusconis Forza Italia, Matteo Salvinis Lega och Giorgia Melonis Fratelli D’Italia, inställd på att ta en avgörande seger. Motståndarna PD har inte gjort dåligt ifrån sig i opinionsundersökningarna tidigare, men det går dåligt för dess möjliga regeringspartners, och utan en effektiv koalition kommer det bli nederlag.

Ledande i opinionsmätningarna är Fratelli d’Italia, ett parti som har sitt ursprung i fascismen efter Benito Mussolini. I valet 2018 fick FdI bara 4,4% av rösterna. Idag söndag kan det mycket väl sexdubbla den andelen. Hösten 2022, hundra år efter det fascistiska maktövertagandet, torde Italiens första kvinnliga premiärminister bli Giorgia Meloni, som i sin ungdom hyllade Mussolini som en stor ledare och som tar inspiration från Ungerns autokrat Viktor Orban.

Jämfört med 2018 verkar det som att Fratelli kommer att vinna sin framgång genom att de andra konservativa partierna blöder väljare. Det är stor skillnad på att ha politiker och politik för ett parti med 4,4% och ett med 25% samt regeringsmakt. Det märks på dels bristen på begriplig politik inom stora och svåra områden som ekonomi och statsskuldshantering, dels på att FdI nu sista tiden drivit fram en debatt om barnprogrammet Greta Gris och dess avbildning av homosexuella isbjörnar. Det är identitärt kulturkrig 1.0, en enkel operation för att hundvissla till sympatisörerna. Det säger mycket att Silvio Berlusconi, som vanligt inriktad på personlig vinning, är statsmannen och förnuftets röst i en kommande regering.

Utsikterna till Melonis seger är oroande och det väcker frågan om vem som röstar på detta parti och varför mitten-vänstern verkar gå så dåligt. 

Det finns små skillnader mellan kvinnor och män när det gäller partipreferenser, där kvinnor något mer föredrar Lega och Forza Italia. Män föredrar något mer PD och FdI. Den stora skillnaden är att en mycket större andel kvinnor är osäkra på om de kommer att rösta överhuvudtaget.

Med hänsyn till ålder är det slående att PD klarar sig bra hos de yngsta väljarna. PD får också särskilt bra resultat bland de över 65, som troligen är väljare som följt med sedan partiet var kommunistpartiet och därför att PD garanterar den italienska välfärdsstatens kärna: pensionerna. 

Femstjärnerörelsen väger tungt mot ungdomsrösterna och bland arbetslösa, M5S är medborgarlönens arkitekt och då M5S “äger” socialpolitiken är FdI mycket mindre inriktat på vidsträckt bidragspolitik som motsvarande partier brukar vara. Fratelli d’Italia koncentrerar sitt stöd till medelålders väljare. Denna tendens är ännu mer uttalad för Lega.

Bland dem med universitetsexamen kommer PD sannolikt att få fler röster än FdI, FI och Lega tillsammans. Det bekräftas när vi tittar på yrke. Mitten-vänster-PD klarar sig bäst bland de fria yrkena, tjänstemän och lärare. Det går dåligt bland arbetare och arbetslösa. Det som ger Fratelli deras sannolika framgång är att de klarar sig relativt bra i alla yrken och får låga siffror bara bland studerande.

Eftersom arbetare utgör 30 procent av väljarna gynnar detta mönster starkt högerkoalitionen. Den som har en lön på över 5.000 euro per månad har nästan tre gånger så hög sannolikhet att rösta på PD som den som tjänar mindre än 1.000 euro i månaden.

Den stora vändningen, då arbetarrösterna gick från vänster till höger, skedde redan efter den första republikens fall. Den andra republikens höger var inte ideologisk, och att den faller ihop inför FdI är ett mönster som sedan gått igenom Europa. Religion spelar roll, inte till sin dogm, men som kulturell beskrivning och referenspunkt för omkring 20% av befolkningen. Där finns mycket av FI och Legas styrka, men FdI gör inte dåligt ifrån sig där heller. Däremot splittrar gruppen kristdemokrater ofta PD, då de har svårt för progressiva radikaler, socialdemokrater och socialliberaler.

Femstjärnerörelsen tar fortfarande många av rösterna från låginkomsttagare och ungdomar som annars kunde vara tillgängliga för PD. PD representerar de utbildade och högre inkomstklasserna, men får svårt att bygga en hållbar majoritet.

Styrkan hos FdI däremot, ligger i deras förmåga att mobilisera stöd från allt ifrån moderata konservativa och liberaler, över till identitära och auktoritära. Själva innehållet i politiken hänger inte ihop, men de interna grupperna gör det och det är den parlamentariska demokratins stora problem idag. Gruppen går före politiken.

onsdag 3 augusti 2022

Välfärdens kostnadsparadox bottnar i Baumoleffekten

Det är ingen slump att de saker som har blivit dyrare också är de saker som har kraftigt subventioneras. Hur påverkar Baumoleffekten att allt mer reglerade och subventionerade tjänster blir dyrare? Läs mer på Medium i Välfärdens kostnadsparadox bottnar i Baumoleffekten.

torsdag 7 juli 2022

Förenta Nationerna, en organisation som söker sitt syfte

Vad gör FN nuförtiden? De globala kriserna verkar inte ha stärkt organisationens ställning. I Förenta Nationerna, en organisation som söker sitt syfte på Medium redogörs för hur FN verkar inleda många nya reformprojekt, men samtidigt blir kvar vid det som det alltid har varit.

söndag 26 juni 2022

A World Climate Bank?

Investment to control climate change will bring its benefits over an equally long period, and borrowing to finance this investment will have to have a comparable term. Few national governments could borrow for such a long term. The report A World Climate Bank, suggests a new international financial institution to underwrite this sort of debt. How could this bank operate, how can it be governed, and how could it maintain its solvency, solidity, and credibility over the required long horizon?

I interview the authors John Broome and Duncan Foley in this podcast, with an intervention by commentator Augusto Lopez-Claros.

Download the report on this page at the Global Challenges Foundation and listen to the podcast with some of the sharpest minds.

fredag 17 juni 2022

New solutions for global risks?

Sweden is hosting, together with Kenya, the UN’s climate conference Stockholm 50+. Fifty years after the UN’s first environmental and climate conference took place, the Stockholm Conference in 1972. It led to the ”do no harm” principle, namely that states are obliged to prevent, reduce and control the risks of environmental damage to other states. It also led to the creation of the UN Environment Programme UNEP and the establishment of World Environment Day, held on 5 June each year. Read more in the article New solutions for global risks? published in Opulens Global on 17th June.

torsdag 2 juni 2022

Stockholm +50 – tröskel till nya lösningar på de globala riskerna?

”Den 2-3 juni arrangerar FN klimatkonferensen Stockholm+50, där Sverige står som värd tillsammans med Kenya. Då är det femtio år sedan FN:s första miljö- och klimatkonferens ägde rum, Stockholmskonferensen 1972. Den ledde till “gör ingen skada principen”, nämligen att stater är skyldiga att förebygga, minska och kontrollera riskerna för miljöskador på andra stater. Den ledde också till att FN:s miljöprogram UNEP skapades och att Världsmiljödagen inrättades, som hålls den 5 juni varje år.”. Läs vidare i artikeln Stockholm +50 – tröskel till nya lösningar på de globala riskerna? publicerad i Opulens Global den 2 juni.

torsdag 14 april 2022

The Scandinavian flexible approach to global catastrophic risks

Many people, especially civil servants, are able to recognise the interconnectedness of parts in a complex system that make up challenging societal problems, including those of high severity such as global catastrophic risk. We can often agree that big problems need a holistic, all-of-systems approach. So, on the basis of understanding of complex systems, institutions and institutional behaviour will need to be re-designed in order to avoid silo-enforcing, patch-work policy. I write for The Mandarin of April 14th about complexity and public policy in The Scandinavian flexible approach to global catastrophic risks.

torsdag 31 mars 2022

Complex global problems need flexible solutions


"We need to acknowledge that the existing governance at the global level does not have all the answers, is not designed to deal with complexity and thus does not have a working problem solution", I write for Apolitical about complexity and public policy in The Scandinavian flexible approach to global catastrophic risks in Apolitical of March 31st.

söndag 23 januari 2022

A new understanding of global health security: three interlocking functions

As the world continues to fail the COVID-19 pandemic stress test, an increasing number of important efforts are underway to strengthen global health security. I am very happy to have helped produce the report "A new understanding of global health security: three interlocking functions", written by David Heymann, Ilona Kickbusch, Chikwe Ihekweazu, and Swee Kheng Khor. Download the report on this page at the Global Challenges Foundation and listen to the podcast with some of the sharpest minds.