Äganderätt ger välstånd, International Property Rights Index 2010

Nu utkommer the International Property Rights Index. Rapporten är en krutdurk av frågor kring äganderätten, världens utveckling och internet. Frågor som behöver vitaliseras av nya infallsvinklar och förslag på lösningar.

Rapporten bygger på idéer från den peruanske ekonomen Hernando De Soto. De Soto började forska kring äganderättens betydelse när Peru befann sig i ett inbördeskrig mellan en korrupt regering under president Alan Garcia och den maoistiska gerillan Sendero Luminoso. Konflikten var långt mer komplicerad, ansåg De Soto. Det som kallades kapitalism i Peru var snarare ett stillastående system av tjänster och gentjänster mellan staten och landets oligarker. Företag tjänade pengar, inte genom bättre och billigare varor och tjänster, utan med att ha tumme med makthavarna. Lagarna var många, komplexa, korrupta och fungerade mycket dåligt. Lagarna stängde ute de fattiga från ekonomin.

Ofta brukar det sägas att fattiga inte har behov av äganderätt, men det är snarast just de som behöver den mest. Fattiga har egendom; som hus, djur, mark, företag med mera, men det är dött kapital, som befinner sig i den informella sektorn. De kan inte omsätta det lilla de har till att göra sin situation bättre. De rika kan alltid skydda sin egendom, även om lagarna inte fungerar. Då förvärras situationen, för de fattiga ser att samhället tillhör Los de arriba (höjdarna) och faller ned i hopplös misär eller stödjer i sin desperation extremistiska rörelser som Sendero Luminoso.

En studie han gjorde var om varför fattiga peruanska bönder odlade koka till kokainkartellerna. Så lönsamt var väl inte kokan för bönderna? Ett skälen De Soto fann var att många av bönderna saknade papper på att de ägde sin mark, och därför kunde vräkas när som helst. Om de odlade palmolja skulle de kunna få ut sex gånger mer för en skörd än med kokan. Fast då skulle bönderna behöva investera för fem år framöver, koka gav snabba cash.

Hernando De Soto har kontroversiella slutsatser, inte bara inom den traditionella vänstern, utan också i den traditionella högern, då det rymmer tanken på trickle up effekter, att välstånd tas från de fattiga till de rika.

En av de många effekterna av Hernando De Sotos arbete är IPRI, som rankar äganderätten i 125 länder med 97 procent av världens BNP. Inom rapporten ryms utvecklingsfrågorna, det som oftast kallas biståndsfrågor i Sverige.

Frågan kring dålig äganderätt kan vara aktuell även i Sverige. Hernando De Soto skrev en skrämmande artikel i Newsweek om att vi nu upplever en kris för äganderätten även i de utvecklade länderna, en kris för Toxic paper. Äganderätten diskuteras sällan i Sverige. Delvis för att vi har ett relativt bra skydd, särskilt om vi jämför oss med Afrika, Asien och Latinamerika.

Delvis diskuteras äganderätten i Sverige sällan, därför att debatten snarare handlar om skatterna. Skatternas nivå, och statens omfattning i ekonomin, ses som lättare därför att synen på ekonomin är på makronivån snarare än mikronivån. Problemet är att den isolerade och tekniska debatten om skatterna lätt blir steril, och utan koppling till den enskilde medborgarens situation, om det inte kopplas till en förståelse av äganderättens betydelse för honom eller henne.

Det finns diskussioner kring expropriation av mark, när företag och myndigheter vill ta över den för samhällets bästa. Det har också förts debatt kring hur mycket lagar och regleringar tillåter en reell äganderätt, att du fritt kan disponera över det du äger. Särskilt skogsägare har haft kontroverser med Naturvårdsverket.

På Netopia diskuterar jag Den informella ekonomins mysterium. Det är ett inlägg i debatten om upphovsrätt, patent, och annat som läggs ihop till den omdebatterade termen intellektuell egendom. Det är en rejält inflammerad fråga, som vinner på nya perspektiv och bättre mer politiska definitioner av den något karikerade begreppet lobbyn vs. piraterna.

Den tredje mars hålls ett lunchseminarium om IPRI hos Skattebetalarnas Förening.

 

Per Gudmundson på Svenska Dagbladet uppmärksammar IPRI, hur ser han på hur den politiska debatten fungerar kring äganderättsfrågorna. Fredrik Segerfeldt har länge debatterat utvecklingsfrågorna. Vilka slutsatser dra han ifrån IPRI? Hur ser Hans Rosling på utvecklingsfrågan utifrån ett äganderättsperspektiv? Är vi då överrens om målen men inte medlen, eller påverkas dessa av vår syn på äganderätt? Till Danne Nordling frågar jag hur debatten kring Jämlikhetsanden kan göras mer konstruktiv än metoddebatter? Det skulle vara intressant att ta upp en liberal debatt om äganderätten med Henrik Alexandersson, äganderätten och hur den skulle vara kopplad har splittrat liberalerna. Det märks hos Isobel Hadley-Kamptz som tagit frågan till synen på den enskilde skaparen till nätverket. Oscar Swartz brukar besöka IPRI-lanseringen, skulle vara intressant att diskutera äganderätt och upphovsrätt i Asien med honom igen. Hur ser Rasmus Fleischer på frågan om att osäkerheten kring upphovsrätten idag pressar in tekniken att bli black box och Robert Zittrains låsta nät? Finns det en Pirate Bay App för iPhone? Det skulle vara spännande att få höra Christopher Kullenbergs tankar om cloud computing, öppen källkod och voddlergate. Ligger det en strid inne i infrastrukturen? Finns det andra sidor av internet än dem som Anna Troberg nämner? Hur ser hon på den informella ekonomins mysterium, hur starka och uthålliga är samarbetena, särskilt om vi tar global hänsyn? En la red estamos todos peruanos?

Läs även andra bloggares åsikter om äganderätt, netopia, upphovsrätt, bistånd, skatter, expropriation, peru, sida, u-land, antipiratbyrån, piratpartiet, brott, lagar, juridik, politik, regeringen, wipo, jämlikhetsanden
Intressant