Maffia, terrorism och skurkkapitalism

Stärker varje besök på ett lågprisvaruhus en maffia? Är köpet av den dyra väskan från den kända designern det första steget mot global terror och anarki? Förslavar diamanten på förlovningsringen barn i Kongo?

Leopard förlag har gett ut Skurkkapitalismen av den italienska ekonomen och författaren Loretta Napoleoni. Napoleoni var tidigare på besök i Sverige och har tidigare skrivit om terrorism och kriget i Irak. Utgivningen är väl tajmad av Leopard förlag, mitt i krisen.

Loretta Napoleoni analyserar världen med utgångspunkt från Hannah Arendt om nationalstaten som den idealiska styrelseformen. Sovjetunionens fall har öppnat för en skurkkapitalism då världen översvämmats av billig arbetskraft som av maffian hålls i en modern form av slaveri eller prostitution. Utvecklingen har lett till politikens död, där samhället blir tvunget att avgöra all mänsklig samvaro med transaktionen på marknaden.

Globaliseringens vinnare är skurkkapitalismen. Maffian och terrorismen är effektiva globala stamsamhällen. Förlorarna är civiliserade stater, hederliga företag och vanliga människor. Kriminell, underjordisk ekonomisk verksamhet påverkar och ingriper i allas liv i vår jakt på ständigt lägre priser, pornografi, droger och prostitution.

Loretta Napoleoni menar att om terrornätverket Al Qaida hade hanterats med polisiära metod och inte med militära hade terrorns omfattning i tredje världen varit mycket lägre. Napoleoni har en poäng att War on Terror förde över mycket resurser och energi från att bekämpa brott till att bekämpa terrorism. Terrorismen är synlig, men en mindre omfattande fara, då brottsligheten skadar samhället djupare och allvarligare.

Patriot Act bollade över penningtvätt och fokus för organiserad kriminalitet till Europa, som nyligen enats kring valutan euro. Det gick inte att stoppa skurkkapitalism utan globala lagar, och Europa var inte förberett på skurkkapitalismen.

Den globala konkurrensen pressar ned priserna och höjer arbetslösheten. Den enda trösten för de alienerade folkmassorna i väst som raskt drivs från säkra arbetsplatser till skurkkapitalism är kändisarnas glitter och glamour, men kändisarna är naiva och används i politiska syften. Då nationalstaterna inte kan skydda sina medborgare längre, så är inte medborgarna lojala. Boken ger en viktig varning att politiken flyttat sig från att handla om höger och vänster till personfixering och att sprida fruktan.

Biopirater stjäl biologiskt material och kampen står om att patentera växter, djur och människor. Piratflottor fiskar ut haven och säljer till livsmedelsindustrin. Förfalskade mediciner från skurkkapitalismen hotar folkhälsan i många länder. Företag i väst är rädda för att avslöja hur omfattande handeln med kopior av varor, läkemedel, musik är för att då riskerar upphovsrätten att kollapsa. Biståndet har snarare gjort fattiga länder fattigare och gett mer pengar till skurkkapitalismen.

Second Life och Internet är typiska marknadsstater där marknadens anarki släpper fram porr och prostitution. Guldfarmare i Kina arbetar i hundratusentals för att spela upp avatarer från väst i nivå för dyra pengar.

Kina är den stora vinnaren skriver Napoleoni då Kina inte teoretiserar i sin politiska tanke, som väst gör sedan Platon, utan drivs av pragmatism och en maoistisk stamidentitet.

Napoleoni drar slutsatsen att islamisk ekonomi med guldmyntfot skulle bli basen för framtidens ekonomi. Att Kina och Mellanöstern drar upp riktlinjerna för det nya globala samhällskontraktet verkar inte ta hänsyn till de omfattande problem som Kina och Mellanöstern dras med. Svaret att fungerande spelregler och delade värderingar stoppar skurkkapitalismen väl, visas inte av Napoleonis skildringar av Kina och Mellanöstern.

Boken Skurkkapitalismen ger en mycket bra beskrivning av faran att de kriminella delarna av ekonomin kan smitta resten av samhället med förakt för människovärde och förstöra goda seder. Lurendrejeri ersätter god affärssed när reglerna blir otydliga. Ibland är det inte så stor skillnad mellan svart och vit ekonomi.

Napoleoni har identifierat en tid av stora omvälvningar, på många områden, och skildrar oroligt de mörka sidorna av globaliseringen. Fast globaliseringen är egentligen många olika samhällsprocesser, och att lägga dem under en gemensam rubrik gör samhällsproblemen mer otydliga. Napoleoni lägger för mycket på skurkkapitalismens konto och enskilda företeelser skruvas upp i betydelse. De kinesiska guldfarmarna är knappast den stora ekonomi Napoleoni beskriver. Den internationella svarta ekonomin minskar i omfattning sedan flera år. Vi reagerar mer på dåliga arbetsvillkor i andra länder. Pornografi har knappast visat sig vara den vinstmaskin den utmålades som på 90-talet. Mediekoncentrationen har förändrats, och de stora medieföretagen har stora problem mot nya aktörer.

Napoleoni uppvisar den rädsla som västerländska intellektuella känner inför omvälvningarna. Därför uppfattar hon Kina som ett så bra exempel, när problemen snarare ligger i hur väst möter ekonomins problem.

Boken hoppar mellan vitt skilda ämnen av geopolitik, kriminologi, internationell handel, skildringar av populärkultur och gör det svårt för läsaren att hänga med. Napoleoni har många fotnoter med, men kontroversiella påståenden kan plötsligt vara dåligt underbyggda. Översättningens svenska språk upplevs ibland något tungt och får inte till vissa ord.

Skurkkapitalismen har inte uppstått i ett vakuum, snarast har mängden internationella regleringar ökat i snabb takt med myndigheternas befogenheter. Napoleoni har ju själv skildrat ökningen efter George W. Bush och Patriot Act. Skapar ogenomtänkt och otydlig reglering fler gränsytor för den svarta ekonomin att frodas i?

Läs även andra bloggares åsikter om skurkkapitalismen, ekonomi, Loretta Napoleoni, Second Life, maffia, kris, kapitalism, böcker, Kina, Islam

Intressant