torsdag 29 augusti 2024

Förlorade generationer?

Det är vanskligt att tala om breda generaliseringar av generationerna. Erfarenhet ger ju tillfälle att hitta undantagen. 

Sociologen Karl Mannheim som formade studierna av generationsskiften på 1920-talet definierade en generation inte bara med födelseår och händelser i ungdomen som format deras världsbild. Istället skrev han om olika "generationsenheter", med olika reaktioner på deras formande erfarenheter. Mannheim exemplifierade med hur de tyska ungdomarna reagerade på Napoleon Bonaparte på 1800-talet, men en liknande åtskillnad går att se i den så kallade "generation X" i hur de reagerade på 90-talskrisen. Det är samma sociala kohort, men deras uppfattning och reaktion på krisen står i kontrast mot varandra.   

Han förstod också klokt att en biologisk generation inte behöver utveckla ett eget distinkt mönster att tolka och påverka världen med. Kanske för att det inte finns ett tillräckligt avgörande historiskt ögonblick för en generationsrörelse. Några av de bästa exemplen på min generation föddes före och efter den.

lördag 24 augusti 2024

Åldrande: lita inte på någon över hundra!

I veckan dog 117-åriga Maria Branyas Morera, världens äldsta person. Många kanske funderar på hemligheterna bakom ett så långt liv, men hundraåringarna verkar inte ha så god koll själva när forskarna undersökt.

Det går lite mode i vad som sägs ge ett långt liv. Maria Branyas sa att det var hennes lugna livsstil, andra har lyfts fram som vivörer högt upp i åldrarna.

Fast det kan bero på överlevnadsbias, där man inte ser till alla som dog tidigare. Det är lätt att blanda ihop orsak och verkan. Många mycket gamla verkar ha en positiv attityd till livet. Det kan vara till hjälp, men det skulle också kunna vara överrepresenterat, då det är lättare att vara positiv till livet om man inte drabbats av livshotande sjukdomar. I allmänhet finns det en stor grupp äldre med känslor av nedstämdhet.

En teori forskare har är att vissa helt enkelt har haft tur att leva länge, medan en annan teori pekar på specifika genetiska faktorer. Hundraåringar behöver inte haft, eller ens ha, särskilt hälsosamma levnadsvanor.

För hundra år sedan gjordes det stora framsteg i förväntad livslängd genom att minska sannolikheten för att barn dör, där vaccinationer och rent vatten spelade en stor roll. Vissa livsstilsförändringar har påverkat. Några liknande steg för att minska sannolikheten att riktigt gamla dör skulle kunna göras, med exempelvis vacciner mot Covid-19, influensa och bältros, men det ger förhållandevis lite mer livslängd och livskvalitet. 

Kriget mot åldrandet pågår, där problemet kan vara åldrandet i sig. En misstanke är att hundraåringarna kan överleva då de har förutsättningarna för att leva med den mycket skadliga "livsstilen" att åldras.

måndag 19 augusti 2024

Tulpanmanin var överdriven?

När tulpanerna kom till Nederländerna blev världen galen. Under tulpanmanin såldes lökar som Semper Augustus för mer än vad en herrgård kostade. Men visste du att historierna om sjömän som åt tulpanlökar och masskonkurser inte är sanna? 🤔

Historikern Anne Goldgar visar i sin bok, "Tulipmania: Money, Honor, and Knowledge in the Dutch Golden Age", att händelserna runt år 1637 egentligen var mycket mindre dramatiska. Det var en spekulationsbubbla i liten skala, främst bland köpmän, utan någon omfattande ekonomisk kollaps. 📚

Varför blev tulpanmanin så känd? Goldgar hänför det till kalvinistiska predikanter, som skrev om att högmod går före fall och att straffet skulle bli att gud skulle slå de giriga med pesten. 

Det blev inte så mycket mer pest än vanligt, så den delen har fallit bort. Men berättelser som anknyter till tidigare idéer och stödjer dem har en tendens att leva vidare, oavsett bakomliggande fakta.  

Boken "Tulipmania" var en tänkvärd läsning. 🌷

söndag 18 augusti 2024

Actuality of Californication

Tim Walz, guvernör i Minnesota, har blivit utsedd till kandidat som vicepresident åt Kamala Harris. För att förstå vad det betyder i ett större sammanhang är det viktigt att se i ljuset av både president Joe Bidens historia och hur Kamala Harris bakgrund formar dagens politik. Läs mer på Medium i essän Actuality of Californication - The TechBro and the Hussar.

söndag 4 augusti 2024

Framtidens idrott: att omdefiniera kön och rättvisa med nya klassificeringssystem

Den algeriska boxaren Imane Khelif har väckt en hård debatt för sitt deltagande på OS 2024 i Paris. Intressant nog har hon varit med och boxats länge utan att det väckt uppmärksamhet, rapporterar Svenska YLE.

Frågan om hur könstillhörighet ska bedömas har blåst upp på många stora tävlingar. Idrotten har blivit så stor som företeelse, och deltagarna så varierade, att transpersoner märks och även personer vars könstillhörighet inte är konformistisk. Det är fortfarande en öppen fråga om hur stora fördelar trans- och icke-binära idrottare skulle ha.

Det görs faktiskt inte så mycket vetenskaplig forskning om hur hormonbehandlingar påverkar idrottsprestationer. Det är svårare att hålla bioetiska debatter när det gäller så extrema fall som elitidrottare. De flesta av de förbud som införts grundar sig på att de fysiska egenskaperna från pojkars pubertet, som ökad muskelmassa, styrka och längd, behålls av någon som registrerats som kvinna eller transitionerat.

En studie i British Journal of Sports Medicine komplicerar frågan. Transkvinnor är inte biologiska män, och den enda faktorn i studien där transkvinnor generellt var bättre än biologiska kvinnor var greppstyrka. För andra egenskaper kan transkvinnorna ha en nackdel. Det beror troligen på att när någon börjar på en hormonbehandling, minskar deras styrka och muskelmassa i förhållande till deras kroppshydda, de får "köra en större kaross med en mindre motor". Studien i BJSM har ett litet urval, och svårigheten för forskarna är även här att forskningsområdet har få data bakåt i tiden. 

Funktionsvariation blir ett allt mer omdiskuterat ämne, så även för doping på Paralympics, inte minst då begreppet funktionsnedsättning har blivit mer ifrågasatt.

Filosofen Torbjörn Tännsjö har skrivit om det uppmärksammade fallet kring löparen Caster Semanya. Tännsjö tar upp att idrotten är en av de sista områdena för könssegregation som accepteras. Istället för att fokusera på kön eller testosteronnivåer, bör vi titta direkt på de fysiska attribut som påverkar idrottsprestationer, som muskelmassa, syretransportförmåga och lemmarnas längd. Tännsjö menar att det skulle kunna leda till mer rättvisa tävlingar och tillåta kvinnor att konkurrera på lika villkor med män.

Debatten kommer troligen att bli mer intensiv när fler biologiska och mentala faktorer ändras inom elitidrotten, motionsidrotten och i samhället i stort. En ny utveckling som blir intressant att följa är de föreslagna Enhanced Games, en tävling där medicinsk och kemisk förbättring släpps fri.