Den algeriska boxaren Imane Khelif har väckt en hård debatt för sitt deltagande på OS 2024 i Paris. Intressant nog har hon varit med och boxats länge utan att det väckt uppmärksamhet, rapporterar Svenska YLE.
Frågan om hur könstillhörighet ska bedömas har blåst upp på många stora tävlingar. Idrotten har blivit så stor som företeelse, och deltagarna så varierade, att transpersoner märks och även personer vars könstillhörighet inte är konformistisk. Det är fortfarande en öppen fråga om hur stora fördelar trans- och icke-binära idrottare skulle ha.
Det görs faktiskt inte så mycket vetenskaplig forskning om hur hormonbehandlingar påverkar idrottsprestationer. Det är svårare att hålla bioetiska debatter när det gäller så extrema fall som elitidrottare. De flesta av de förbud som införts grundar sig på att de fysiska egenskaperna från pojkars pubertet, som ökad muskelmassa, styrka och längd, behålls av någon som registrerats som kvinna eller transitionerat.
En studie i British Journal of Sports Medicine komplicerar frågan. Transkvinnor är inte biologiska män, och den enda faktorn i studien där transkvinnor generellt var bättre än biologiska kvinnor var greppstyrka. För andra egenskaper kan transkvinnorna ha en nackdel. Det beror troligen på att när någon börjar på en hormonbehandling, minskar deras styrka och muskelmassa i förhållande till deras kroppshydda, de får "köra en större kaross med en mindre motor". Studien i BJSM har ett litet urval, och svårigheten för forskarna är även här att forskningsområdet har få data bakåt i tiden.
Funktionsvariation blir ett allt mer omdiskuterat ämne, så även för doping på Paralympics, inte minst då begreppet funktionsnedsättning har blivit mer ifrågasatt.
Filosofen Torbjörn Tännsjö har skrivit om det uppmärksammade fallet kring löparen Caster Semanya. Tännsjö tar upp att idrotten är en av de sista områdena för könssegregation som accepteras. Istället för att fokusera på kön eller testosteronnivåer, bör vi titta direkt på de fysiska attribut som påverkar idrottsprestationer, som muskelmassa, syretransportförmåga och lemmarnas längd. Tännsjö menar att det skulle kunna leda till mer rättvisa tävlingar och tillåta kvinnor att konkurrera på lika villkor med män.
Debatten kommer troligen att bli mer intensiv när fler biologiska och mentala faktorer ändras inom elitidrotten, motionsidrotten och i samhället i stort. En ny utveckling som blir intressant att följa är de föreslagna Enhanced Games, en tävling där medicinsk och kemisk förbättring släpps fri.
