AI-etik, panspermi och okända okändheter

By Lord Jaraxxus - Own work, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=112858085

Mimercentret för långsiktig framtidsforskning är en forskningsmiljö inom IFFS. Nyligen sände centret en delegation till “Workshop on Ethics, Technology, and the Future” (14–15 juni), på inbjudan av Hong Kong Catastrophic Risk Centre (HKCRC) vid Lingnan University. Även forskare från Project Innovative Ethics (PIE) vid universitet i Kobe, Japan, medverkade.

Jag fick tillfälle att ställa frågor till Mimercentrets initiativtagare, filosofen Karim Jebari, om AI-erik, panspermi, ”okända okändheter”, djuretik och klimatförändringars påverkan på demokratin i Sahelområdet. Läs mer i Etik, teknik och framtid i Hong Kong.

Europa idag, geografikunskaper för framtiden

Vad händer egentligen i Europa just nu? Jag lever kanske inte i en "Tintin-värld", som Hans Rosling kallade det, men en del föråldrade uppfattningar hade jag. 

Fredrik Charpentier Ljungqvists bok Europa i dag : likheter och skillnader mellan länderna på vår kontinent ger en djupdykning i kontinentens komplexa situation – allt från politiska förändringar och ekonomiska utmaningar till klimatfrågor och demokratins framtid. Det är överblickbart med väl illustrerade kartor. 

Europas länder liknar varandra alltmer, några av de största skillnaderna går snarare mellan generationerna. Östeuropa har kommit ikapp ekonomiskt. Skandinaviens länder skiljer sig mer från varandra, främst genom oljestaten Norges utveckling. Dödligt våld minskar i hela Europa, i Sverige inte lika mycket som andra länder.  

Den här boken är till för alla som vill få en tydligare bild av Europas nutid och framtid, och vad som krävs för att förstå de stora frågorna.

En fördjupad intervju med författaren.

Following the science in the midst of a crisis

What can we learn from crises about how science and politics work together? How can decision-makers understand the science without delegating decision-making responsibility to the researchers? Maja Fjaestad talked about her experiences as state secretary during the Covid-19 pandemic.

How do institutions preserve an "institutional memory" in a crisis, maintaining experiences gained from historical precedents?

Amartya Sen och utvecklingsarbetet

Enskilda artiklar får ibland en stor betydelse för världens utveckling. Den indiske ekonomen och filosofen Amartya Sen har med sitt arbete varit avgörande för vår samtids syn på utveckling, sociala rättigheter, befolkningsfrågor och kvinnors rättigheter. Läs mer på Medium i Från befolkningskris till rättighetsrevolution med Amartya Sen.

Red Leviathan: The Secret History of Soviet Whaling, a review

Red Leviathan: The Secret History of Soviet Whaling by Ryan Tucker Jones
My rating: 4 of 5 stars

Recommended reading! I was unaware of the sheer scale of Soviet whaling. It was extensive and secretive, and its impact on global whale populations was profound from the 1960s. Jones brings to light the sheer scale of the Soviet whaling industry and its environmental and ecological consequences. The Soviet Union prioritized economic gains and political prestige far more than a possible demand for the products whaling could provide.

The book gives a good understanding of the motivations of whalers, scientists, and plan bureaucrats, showing how ultimately the whaling stopped under leader Mikhail Gorbachev. The author has done research in previously closed archives and interviewed some of the people active back in the day.

In all, an interesting read with some rather poignant questions regarding environmental management, economics, politics and ecology.

View all my reviews

Fredsfittan : Natobeslutet som förändrade Sverige, recension

Fredsfittan : Natobeslutet som förändrade Sverige by Agnes Hellström
My rating: 3 of 5 stars

Agnes Hellström var inne på sin sista tid som ordförande i Svenska Freds, då 200 år av alliansfrihet och neutralitet tog slut. I “Fredsfittan: Natobeslutet som förändrade Sverige” skriver hon om sina upplevelser under tiden av Sveriges ansökan om medlemskap i NATO.

Med en personlig och ibland provocerande ton för boken ihop både egna reflektioner och uppfattningar kring samhällets större förändringar. Hennes bakgrund som fredsaktivist ger boken en stark känslomässig tyngd, och det är tydligt att hon skriver med både frustration och sorg över utvecklingen.

NATO-ansökan blev en av de snabba och omfattande helomvändningarna i den svenska offentligheten. Plötsligt verkar en av sidorna vara den enda som får komma till tals i medierna. Efter en hätsk debatt med hårda beskyllningar byter viktiga företrädare åsikt.

“Fredsfittan” beskriver en kritisk tid under våren 2022, men sett i backspegeln skulle Sveriges medlemskap visa sig bli en utdragen process. Det hade varit intressant om boken reflekterat djupare, men skildringen är förutom några tillbakablickar fast i samtiden och medieflödet.

“Fredsfittan” belyser rädslan som drivkraft, men även institutionella skäl. Boken skildrar kopplingarna mellan personer inom försvarspolitiken, försvarsmakten och försvarsindustrin, “det militärindustriella komplexet”. Bokens personliga anslag ger också läsaren en inblick också i “det fredsindustriella komplexet”, kopplingarna mellan personer i utrikespolitiken, internationella organisationer och NGO:er.

Boken balanserar väl mellan att vara ett passionerat försvarstal för Hellströms syn på neutralitet och ge en analys av Sveriges förändring. Språket är lättillgängligt, vilket gör det lätt att ta till sig Hellströms resonemang. För dem som är intresserade av fredsfrågor, säkerhetspolitik eller vill förstå hur NATO-frågan påverkat är “Fredsfittan” både upplysande och tankeväckande.

View all my reviews

Valfångst, IWC och boken Red Leviathan om Sovjetunionen

Genererad med NightCafé

Nästan 80 år efter att den skapades har den internationella valfångstkommissionen IWC överlevt sin användbarhet. Att avsluta kommissionen kan ge ett gott exempel för andra internationella organisationer.

Det skriver några forskare i artikeln Dismantle ‘zombie’ wildlife protection conventions once their work is done i tidskriften Nature inför IWC:s möte i september. De länder som fortfarande har en begränsad valfångst, forskarna pekar ut Norge, Island (som slutar jaga) och Japan, har ändå inte någon samverkan med IWC. Det finns andra konventioner som ändå reglerar fångst bättre än IWC, menar författarna. Det är en "zombieinstitution" som tar tid, energi och resurser utan att skapa värde.

Artikeln pekar på en utveckling där bestånden nu ökar, men varför jagades valarna? I vissa länder finns en marknad för valkött som mat, som i Japan. Från 1600-talet fram till mitten av 1800-talet var valarna simmande guldgruvor. Då användes tran till belysning och smörjmedel. Fångsterna gick ned då fotogen och syntetiska alternativ kom som ersättningar. Redan mot slutet av 1800-talet var valfångsten på väg ned. 

En förklaring på varför valarna minskade så kraftigt i mitten av 1900-talet ges av miljöhistorikern Ryan Tucker Jones i boken "Red Leviathan: The Secret History of Soviet Whaling".

Sovjetiska valfångstfartyg dödade hundratusentals valar, ofta i hemlighet och olagligt, trots att Sovjet var med i valfångstkonventionen ICRW. Boken berättar att landet kom in i valfångstbranschen sent och hade ingen användning för valköttet, och knappt ens för späcket. Så många valar dödades så snabbt att valfångstfartygen inte hann behandla kropparna innan de ruttnade, och därför kastades de ofta tillbaka i havet.

Tucker Jones kommer fram till, efter forskning i tidigare stängda arkiv samt intervjuer med forskare och valfångare som vågat tala ut, att sovjetiska ekonomiska planerare hade fastställt fångstkvoter baserade på historisk valfångst som en procentandel av fiskerinäringen, oberoende av någon faktisk användbarhet. Sovjetiska forskare varnade ledarna för att fortsätta jakten men de tog inte till sig den informationen. 

År 1987, som en del av Michail Gorbatjovs ekonomiska reformer, avslutade Sovjet valjakten. Bristen på lönsamhet och stöd samverkade med press från USA, som samtidigt erbjöd tillgång till värdefulla fiskevatten i utbyte mot ett slut på jakten.

The Big Con: How the Consulting Industry Weakens our Businesses, Infantilizes our Governments and Warps our Economies, a review

The Big Con: How the Consulting Industry Weakens our Businesses, Infantilizes our Governments and Warps our Economies by Mariana Mazzucato
My rating: 3 of 5 stars

The book "The Big Con" by Mariana Mazzucato and Rosie Collington contains an interesting critique of the consulting industry for weakening companies, weakening the public sector and distorting economies. Although the book focuses on Britain, the issues also apply globally. The authors believe that politicians should strengthen the public sector, improve procurement and evaluation of outsourced services, and that consultants should report conflicts of interest.

The criticism in the book is directed at the fact that politicians have handed over too much responsibility to consultants, which has led to ineffective solutions and waste of tax money. The authors believe that the consulting firms, especially the big ones like Bain, BCG and McKinsey, as well as the big accounting firms EY, PwC, KPMG and Deloitte, often contribute to failure rather than creating value. Mazzucato and Collington recommend that some functions, especially those that are difficult to monitor, should be handled internally by the state. Otherwise, the boundary between public and private loosens up and it becomes more difficult to ensure quality and accountability.

The criticism from "The Big Con" has valid points, although it sometimes relies a little too much on anecdotes, and would have gained by more statistical insights. At the same time, it is difficult for the public sector to procure and not bring in stakeholders. It needs competence, often rather specialized, that would be unfeasible to keep in house. A dilemma for modern administration.

The older school of state enterprises and administration were not given such complex and changing tasks as today. It is precisely their attempt to obtain information, knowledge and implementation capacity that leads to the contemporary complex structure of procurement, grant systems and collaboration between the state, academia, large companies and the flora of NGOs, QUANGOs and GONGOs. A group of influential actors who move between different roles within the public and private sector may emerge from this, and that particularly in the wake of the "entrepreneurial state" advocated by Mariana Mazzucato herself. To be able to use consultants better on behalf of taxpayers, it seems that more transparency and less complex tasks are needed.

"The Big Con" asks some important questions for the future, and provides the reader with some interesting insights on the topic, but could have provided more depth.

View all my reviews

Lärdomar från Taiwans digitaliseringsminister Audrey Tang

Hur ska vi framtidssäkra demokratin? När världens länder försöker att hitta sätt att ta till sig digitaliseringen och nya tekniker som AI presenterar Taiwans tidigare digitaliseringsminister, Audrey Tang, en vision för demokratins framtid i den digitala tidsåldern. I en värld där artificiell intelligens och digitala plattformar spelar en alltmer betydelsefull roll i våra liv, erbjuder Tangs tankar både insikter och ställningstaganden, som försöker att ta fram nya idéer kring e-demokratin. Läs mer i Lärdomar från Taiwans digitaliseringsminister Audrey Tang på Medium.