torsdag 19 december 2013

Arbeta stående och bränn kalorier?

Det är intressant att se hur tanken på att man skulle förbränna mer kalorier genom att arbeta stående ofta kommer upp. En sittande livsstil förbränner mindre kalorier än en något mer aktiv. Det har ofta effekter som påverkan på insulinkänsligheten och nivån av HDL-kolesterol. Men att bara stå vid ett skrivbord?

Studien från ergonomerna på Cornell som föranledde tanken om den stående fettförbränningen gör inte gällande att det är att stå och arbeta som är poängen, snarare att regelbundet röra på sig.

Det finns tyvärr en hel del arbetsskador som orsakas av stående arbetsmoment med blodcirkulationen, ont i fötterna och vår tids stora nemesis: ryggsmärtorna. Det är oroande att studier funnit att risken för åderförkalkning är förhöjd elva gånger vid kontinuerligt stående. Fråga ett butiksbiträde om hur det är att arbeta stående.

Människan är lite dåligt utformad för att vara stående lång tid. Titta på en staty och fundera var kroppens tyngdpunkter sitter. Att vi är dåliga på att stå är skälet till att vi gärna sätter oss i tid och otid. Människors finmotorik är bättre när vi sitter ned, jämfört med när vi står.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

onsdag 18 december 2013

Rymdsonden Gaia ser stjärnan i det blå

Rymdsonden Gaia ska skapa en 3D-karta över Vintergatan – men också över ännu outforskade galaxer. I Nyhetsmagasinet Fokus i nummer 50 2013 En guide till galaxen beskriver jag ett av de viktigaste projekten för rymdorganisationen ESA. Vad kommer rymdsonden kunna lära oss om stjärnor och planeter?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

torsdag 12 december 2013

Rätt resa är ett helt företag

Företagsresor är en ordentlig investering för näringslivet. I takt med att IT har ändrat förutsättningarna för resandet så har även konferensbranschen omvandlats. Effektivitet efterfrågas. Konferenser är alltmer en plats för nätverk än för traditionella föreläsningar. Läs mer i Svenska Dagbladets bilaga Företagsresor, destination affärer från den 11 december 2013.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

måndag 9 december 2013

Ett säkrare samhälle förebygger risker

Vad är ett rimligt arbete med säkerhet? Hur förebygger vi risker? I Svenska Dagbladet den 8 december 2013 medföljer bilagan Ett säkrare samhälle - forum för vitala samhällsfunktioner. I bilagan har jag skrivit följande artiklar:

  • Delad risk är lättad risk. Försäkringar blir en allt viktigare del av samhällets krishantering genom att ge incitament till företag och privatpersoner att arbeta förebyggande mot att skador inträffar.
  • IT-säkerhet, att laga nätets maskor. När vårt digitala beteende förändras, så förändras även hoten. Digital krishantering litar till både teknik och samarbete för att ge användarna ett säkert nät.
  • Stulen identitet.
  • Om krisen kommer... Krishantering måste se till flera faktorer och underlätta för samarbete mellan många parter. Ansvarsfördelning och riktad information förebygger.
  • Samverkan bemöter krisen. Samverkan mellan myndigheter och medborgarens egna ansvar löser kriser i en allt mer komplex värld. Jag intervjuar försvarsminister Karin Enström.
  • Egna förberedelser och återbetalning.
  • Förberedd på det oväntade.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

onsdag 4 december 2013

Framtidens IT-jobb kräver både bredd och spets

Automatisering och offshoring förutses ta många it-arbetstillfällen, men vilka roller påverkas? Och vilka nya skapas?

Läs mer om framtidens arbetsmarknad och vilka kompetens som krävs i min artikel Framtidens IT-jobb kräver både bredd och spets i TechWorld den 4 december 2013. Du som är uppdaterad på informationssystem har ett viktigt försprång vad det gäller att behålla jobbet.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

tisdag 3 december 2013

Uppe för nattjobb


Nattarbete kan vara viktigt för att få jobbet gjort och blir allt vanligare i IT-branschen. Då gäller det att tänka på sina rättigheter enligt avtalet och se till att man skyddar den egna hälsan.

I artikeln Uppe för nattjobb skriver jag om de nya utvecklingarna på arbetsmarknaden och frågar forskare vad som händer om man får för lite sömn. Hur påverkas kroppen och psyket? Ladda ned tidskriften Inblick IT&Telekom från Unionen och läs vidare på sidorna 6-7.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

lördag 16 november 2013

3D Printing: Technology and Beyond



Personal 3D printing is a technology that challenges many areas in business and government. The technology itself is not new, but it is rapidly developing in terms of quality and range of applications. The main shift comes from the popularisation of the technology: as prices drop to consumer levels, 3D printing gains the potential to spark a new industrial revolution.

Personal 3D printing technology, and its consequences for society, economics and government, is the topic of the report: 3D Printing: Technology and Beyond. My text looks into the philosophical ideas that underpin the technology, its implementation and adoption.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

tisdag 12 november 2013

Byod 2.0 - dina behov blir företagets

En växande mobilitet ställer helt nya krav på it-avdelningen. Efter byod (bring your own device) är det nu dags för byob och byos, där ett paradigmskifte knackar på dörren.

I TechWorld den 11 november 2013 rapporterar jag i Byod 2.0 - dina behov blir företagets  om vad som sades på IFS World Conference i Barcelona, där mobiliteten var det hetaste ämnet.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

fredag 8 november 2013

The philosophy of 3D printing



The promise of abundance in 3D Printing must not lead to technological determinism. Technology doesn't enframe nature, it rather opens it for negotiation.

Read more about the philosophical struggle between Martin Heidegger vs. Michael Polanyi in The Philosophy of 3D Printing in Netopia November 8th 2013.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Intressant

torsdag 7 november 2013

It-jobben - allt färre, allt mer krävande

Hur ser en platsannons inom it-sektorn ut år 2020? Trenderna automatisering och outsourcing fortsätter, men nya trender tillkommer. Framtiden för karriärhungriga it-proffs är svår att förutspå. I TechWorld den 6 november beskriver jag hur jobben inom IT blir färre och mer krävande.

Det formaliseras fler roller med systemutvecklingsbakgrund på en högre och mer komplex nivå, med systemförståelse för kundens processer och för att hantera mer trafik i infrastrukturen. Samtidigt fortsätter en uppdelningen av rollerna, där systemvetarjobben på lägre nivå i värdekedjan hamnar i lågkostnadsländer.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

onsdag 23 oktober 2013

Technology liberates the body

Medicine is a deeply technological endeavor, both using and driving the development of the latest science and engineering. As more and more people grow older and seek to take charge over their own health, technology advances faster and the core principles of life are being understood, medical technology is advancing at an ever faster rate. This technological change has profound implications for the organization of health care: new forms of organization become possible, and to make full use of many technologies the current centralistic health care organizations need to adapt.

The report Technology liberates the body: the medical technology of the future, the patients, and health care (Tekniken befriar kroppen - Framtidens medicinska teknik, patienterna och sjukvården) explains the recent developments in pharmaceutics and medical technology.

In the past we have had eras of mechanical, chemical and electronic medicine, dominated by particular relations between dominant technologies, health care systems and the patient-physician relationship. We are now entering an era of information and biotech medicine where new opportunities appear.

Information medicine holds the potential for a distributed, international health care market as well as potentially bringing much diagnosis and treatment into the home or to local care. Cheap, distributed sensors enable widespread health monitoring and diagnosis – including the self-diagnosis of many patients, undermining diagnostic monopolies and supporting a move from a client role of the patient to a demanding customer role. New imaging technologies enable both more thorough examinations of patients at hospitals, potentially shortening the diagnostic chain and improving the treatment but also changing the traditional workflow.

The biotechnological revolution enables new forms of pharmacology, both the use of genetic screening to find the best medication for a patient and radical new treatments affecting particular bodily systems. Many previously serious illnesses are becoming chronic diseases. In an ageing population with many chronic diseases preventative medicine becomes emphasized, but the new advances allow forms of prevention that amplifies normal performance. This often blurs the borders between palliative, curative, preventative and enhancing medicine. At the same time regenerative medicine promises cures for many infirmities, but requires new levels of integration between the medical professions, biotechnologists, nanotechnologists and materials scientists.

As medicine and the concept of health become more individualized, both due to patient demands, the individualization of diagnosis and treatment thanks to pharmacogenomics, sensors and imaging, the old centralized “one-size-fits-all” health care is being challenged. Whether the hospital of the future is a campus of hi-tech clinics or a network within an distributed health care ecology, it is clear that it will not be very like the current hospital system – assuming political, organizational and economical pressures are not sufficient to prevent the adaptation of the new technologies being researched. The irony is that while health care is a tremendous boon to both individuals and to society at large, only the costs are visible to the planners.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Intressant

tisdag 22 oktober 2013

The world is waiting for antibiotics

"I don't think people realize how much we rely on antibiotics," the slender, 31-year-old Laxminarayan told me recently. "We need these drugs for the next 200 years, and we're approaching this in such unimaginative ways that it's scary." 
- Jonathan Rauch, Ideas Change the World—and One Think Tank Quietly Did.
Antibiotic resistant bacteria are of great concern — the health of millions is dependent on medicine's ability to defeat the threat of infectious diseases. The World Health Organization estimates that multi-drug resistance accounts for more than 150,000 deaths each year, more than from tuberculosis.

Without effective antibiotics in health care, humanity would be thrown back to the time when urinary tract infections and pneumonia were lethal. Infant and maternal mortality would rise and ordinary surgical procedures would become risky to perform.

The report The world is waiting for antibiotics - six explanations to the antibiotic resistance problem (Världens väntan på antibiotika - sex förklaringar till antibiotikaresistensproblemet) by Waldemar Ingdahl discusses reasons for antibiotic resistance and what could be done to address the problem .

Often in the public health debate the development of antibiotic resistance is often pitted against the empowerment of the patient. Customer-oriented physicians and the self-interest of the patients, it is said, is increasing the development of resistant bacteria through increased prescribing. Economic theory said to point out antibiotic resistance as an example of the "collective action" problem, where individual actions lead to an outcome that is worse for everyone.

Is it that simple that we patients demand too much, and doctors bend to our will? A closer examination reveals that the causes of antibiotic resistance are more complex, and tied to the inability to develop new antibiotics.


An article giving the high points of the report can be found in The American How to halt the spread of superbugs.

Summary:
  • Antibiotic resistance is often seen as a direct result of antibiotic prescribing . But the relationship is not clear. In Sweden, the prescription of antibiotics (number of prescriptions per 1,000/inhabitants) decreased over time. Between 1992 and 2011, which is the last year that data are available, prescriptions have declined by about 30 percent. Despite this, the number of outbreaks of antibiotic-resistant bacteria increased.
  • The number of outbreaks of antibiotic-resistant bacteria has increased due to several things. The main reason is that antibiotic resistance is dependent on bacterial evolution, where natural selection constantly creates increasingly resistant bacteria. This makes the development of new antibiotics important.
  • But recent developments do not seem to go in the right direction. Of the classes of antibiotics available in the market today about 75 percent were developed before 1970. Today it takes an average of 8 years for a drug to be approved in the U.S and Europe. The number of new drugs approved per billion dollar invested in research and development has fallen by half every nine years since 1950. This means that companies have over 95 percent fewer drugs per billion dollars they invest in research than they did in 1950, adjusted for inflation.
  • Some argue that the way to fight antibiotic resistance spreading is to diminish patient choice and empowerment. But the Netherlands has the lowest number in Europe of prescription of antibiotics despite a private health insurance system and great opportunities for the patient to choose a doctor.


måndag 21 oktober 2013

Israel: the promised land of integration politics


Israel receives a lot of international attention as 'the start-up nation', with several successful entrepreneurs. Israel is also a nation of immigrants. What can be learnt from Israel regarding the integration of immigrants and the promotion of entrepreneurship and start-ups?

In The Promised Land of Integration Politics (Integrationspolitikens förlovade land) Waldemar Ingdahl discusses Israel's absorption policy and how challenges for the Israeli welfare state have been met. Lessons that could prove valuable at present for many European countries and the United States.



Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

lördag 19 oktober 2013

Läkemedel för 2020-talet


Stämningen är förväntansfull och elektrisk i samlingslokal hos PwC på Torsgatan. Jo Pisani, läkemedelsstrateg hos PwC, är en populär talare och läget i läkemedelsindustrin är spänt.

Jo Pisani säger att Old Pharma, det sätt som de flesta antar att industrin fungerar, varade någonstans mellan år 1980 till något år in på 2000-talet. Nu på 2010-talet har New Pharma, slagit igenom. New Pharma kommer att vara New Normal i branschen resten av 2020-talet. Branschen går från blockbuster till targeted therapy companion diagnostics.

Pisani slår fast att affärsmodellerna kommer att förändras igen. Patienter blir äldre, rikare och fetare. De patienterna är HONDA – hypertense, obese, non-compliant, diabetic adult – som står för 70 procent av kostnaderna i i-länderna.

Italiens generikastrategi och priskontroller är en fingervisning. Nu blir det payment for outcome för läkemedelsföretagen, de får betalt när patienten visar tillfrisknande. QALY kommer att blir allt viktigare och GMP kommer att regleras hårdare. Det därför att EU-länderna försöker att spara pengar, företagen får inte betalt. Samtidigt betalar patienter i NIC-länderna ofta medicinen ur egen ficka, inte staten eller försäkringsbolagen. Det har fördelar och nackdelar, det finns pengar men länder som Kina för gärna över läkemedel vars försäljning går bra till ”viktiga listan” av patent och ger till en lokal generikatillverkare.

FoU måste bli mer säker och kostnadseffektiv. Det minst för att sjukdomar splittras upp, det som tidigare kallades ”bröstcancer” är idag ett tiotal sjukdomar, en differentiering som ger resultat på 60-talet överlevde 63 procent – idag 90 procent.

Ett läkemedel i Fas II kommer att bedömas efter om det kan få subventioner som färdigt preparat. Om inte så går det inte in i Fas III. Det leder till en fallande produktivitet: år 1990 misslyckades 20 procent av alla läkemedel som kom till Fas III, idag är den siffran uppe i 30 procent. Läkemedelsmyndigheter som FDA och EMA går mer öppet in i forskningen.

Pressen från generika är stor, 80 procent av alla tillstånd är behandlingsbara med generika. Patentklyftan fortsätter med Plavex år 2014 och Jo Pisani påpekar att biologics börjar att gå över stupet i betydande mängder år 2017. Nu finns ju också bioteknikgenerika.

Sjukvården kostar som ett krig, men det går inte att spara sig ur kostnadsproblemen. Vägen ut är effektivisering och smartare godkännandesystem. Hela processen måste visa värde för beställare och utförare. Compliance är ett allvarligt problem, 50 procent av kroniskt sjuka tar inte sin medicin som de ska. Företag blir mer än bara tillverkare och försäljningsorganisationer, de måste erbjuda behandlingar och visa på utkomst. Ledningarna i läkemedelsföretagen kommer allt mindre att utgöras av disputerade forskare i medicin, utan av företagsledningar som agerar efter samma riktlinjer som i andra branscher.

Digital health med patientcentrerade lösningar kommer bli allt viktigare för att få upp lönsamheten och att medicinen säljs med en compliance package. Patientdata är 2020-talets guld. Hur ska data samlas in och delas i vården? År 2011 började NHS i Storbritannien med att öppna sin databas. Det ger data från 80 procent av befolkningen i 50 år, trenden blir att patienter i den offentliga sjukvården måste ansöka om att inte få sina data öppnade. Frågan om integritet behöver diskuteras mer, särskilt då data kommer att läcka ur systemen. Här behövs en tredje part för anonym data och här ser PwC en affärsnisch för sig själva och att patientnätverk som Patientslikeme står för validering. På alla områden som kommer samarbeten mellan industri, NGO och akademi att gå mot integration.

Fram till 2010-talet var det hädelse att skära i FoU inom läkemedelsindustrin, nu frågar man efter ROI och forskning läggs alltmer i mindre företag som sedan köps upp. Redan 2002 började GSK med sin Discovery Performance Unit och bryter Abbott ut sin FoU. Forskningen måste bli smartare, nu går 40 procent av forskares tid till administration. Den blir också mindre, år 2012 minskade FoU i branschen med 10 procent vilket betyder 260.000 forskarjobb globalt. Ett sätt är att bygga kluster runt en specifik sjukdom. Open innovation prövas av alltfler.

Ett problem för nya och smarta lösningar är att de sällan uppmärksammas. Merck gav läkemedel för att utplåna flodblindhet i Afrika, men företaget såg att det inte gav någon positiv uppmärksamhet på hemmaplan, trots allt tal om CSR:s betydelse. Kan problemet vara att innovation och problemlösningen beskrivs ur en felaktig synvinkel genom att beskrivas som CSR?

Det är tydligt att Asien kommer att nå större framgångar på marknaden, särskilt som Kina och Sydkorea innoverar alltmer. Jo Pisani sätter det definitiva startskottet till dagen då kineserna köper ett Big Pharma-bolag.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

torsdag 17 oktober 2013

Israel och Sverige står inför samma problem

Behövs det i Sverige som i Israel en marknad för lågavlönade arbeten på tjänstemarknaden? jag skriver i Aftonbladet den 17 oktober 2013 om Israels integrationspolitik.

Lågutbildade som kommer till ett land med höga kompetenskrav kommer att få det svårt under lång tid. Utbildning hjälper, men det bästa sättet att få in många med små möjligheter är just att kunna få konkurrera om jobben. Det särskilt om även de som invandrat som vuxna ska få en chans.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

söndag 13 oktober 2013

Kemipriset, molekylerna ut ur labbet och in i datorn

Vinnarna av 2013 år Nobelpris i kemi är Martin Karplus, Michael Levitt och Arieh Warshel. De har tilldelats kemipriset för sin forskning på 70-talet med att ta fram kemiska datormodeller. Genom modelleringen på datorer har forskarna kunnat simulera reaktioner både inom klassisk kemi och inom kvantkemin. Det är troligen ett av de viktigaste Nobelprisen i kemi någonsin, därför att det i grunden förändrat hur kemister forskar. Samtidigt kan samma kritik riktas som mot tidigare kemipriser.

I datamodeller av klassisk kemi kan forskarna till exempel se vilket läge atomer har i en molekyl och sedan skala upp till stora molekyler.

Kvantkemi betyder att forskarna använder teorier från kvantmekaniken och kvantfältteorin för att lösa kemiska problem och befinner sig nära atomfysiken. Då kan kemisterna se vilket energistadium en molekyl befinner sig i och simulera kemiska reaktioner. Problemet är den nivån av ekvationer som behövs för simuleringarna tar upp mycket datakraft för att kunna beräkna varje elektron och atomkärna. Då blir modellerna små med bara någon atom.

Karplus och Washel kombinerade i sitt dataprogram klassisk kemi och kvantkemi. Elektronerna i en reaktion beräknades med kvantkemi, resten av molekylen med klassisk kemi. Då blev det mer beräkningskraft kvar för att räkna på större molekyler än tidigare. Warshel skulle senare arbeta med Levitt för att bygga en datamodell av hur ett enzym reagerar.

Kemin förändrades för alltid av Karplus, Levitt och Warshel.

Drivande och engagerade lärare är viktiga, men kemi är ett dyrt ämne för skolorna där experiment ses som för farliga för eleverna. Kemi handlar inte längre om att lära sig det periodiska systemet utantill. Det är svårt att få gå på studiebesök, det finns inte tid hos företagen och labbforskningen har flyttat utomlands. Mycket av kemin sker numer som beräkningar vid datorer, snarare än som experiment vid arbetsbänkar och labbkolvar.

ur, Kemi, tillräckligt säkert?

Kemister kan nu simulera hur molekyler kommer att kunna fungera, vilket bland annat lett till en guldålder för materialvetenskapen. Det är så mycket snabbare, säkrare och billigare att göra experimenten vid datorn än i laboratoriet. Fast om kunskapen och förmågan att använda datamodeller stänger ämnet, snarare än öppnar upp det, så kan årets Nobelpris peka på en riskabel utveckling för kemin.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

torsdag 10 oktober 2013

Digital health, appar för hälsa


Dataspel, quantified self och mobilappar ger ordet egenvård en helt ny innebörd. Jag skriver artikeln Kan själv i Nyhetsmagasinet Fokus, nummer 40 för 2013.

Digital health är ett paraplybegrepp som omfattar allt som kopplas till kroppens eller sinnets hälsa och som kan registreras och lagras digitalt. Digital health kan innefatta allt från en digital termometer som kan sända information på nätet till hitta korrelationer och samband i de stora mängder data som vården genererar. Ofta innefattar begreppet att information även delas med andra parter.

En sådan tillämpning är Big Data. IBMs dator Watson inledde debatten om Big Data när den vann frågesporten Jeopardy. Watson kan söka efter svar i extremt stora mängder data i realtid och sammanställa dem. Därför testas tekniken bakom Watson i vården för att hjälpa läkare att ställa tidiga diagnoser och snabbt hitta rätt behandlingar. "Tekniken är till för att ge ett stöd till vårdpersonalens att sovra och sortera i data" säger Stefan Ohlsson som är IBMs Healthcare Industry Leader för Norden. Han påpekar att det kan vara svårt att hålla sig uppdaterad om den senaste kunskapen, bara inom neurovetenskapen kommer det varje år 50.000 nya artiklar. Läkaren får säkrare efterforskningar, de bästa diagnoserna och mer tid till patienten.

Problemet för området digital health att det för närvarande finns många duktiga apputvecklare men de saknar kunskap om hur de får lönsamhet på den hårt reglerade marknad som sjukvården är. "Affärsmodellerna och applikationerna ute på sjukhusen behöver utvecklas vidare för att digital health ska få sitt stora genombrott", anmärker vårdkonsulten Steven Dodsworth. Myndigheterna kräver evidens om resultaten. Dodsworth ger som exempel hur apotekskedjan Walgreens i USA stärker sina kundrelationer genom appar och genom dem också kan erbjuda analyser och rutinundersökningar. Användningarna ersätter inte vården, utan kompletterar den.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Intressant

tisdag 8 oktober 2013

Big science vinner Nobelpriset i medicin

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2013 tilldelas gemensamt James E. Rothman, Randy W. Schekman och Thomas C. Südhof för deras upptäckter rörande maskineriet som reglerar vesikeltrafik, ett viktigt transportsystem i våra celler.

Deras forskning beskriver hur små membranblåsor inne i cellerna, vesiklar, kan transportera hormoner och neurotransmittorer och utsöndra dem vid rätt plats och tid eller bilda organeller. Genom den kunskapen går det att förstå hur kroppen tar upp näring och hur diabetes och infektionssjukdomar uppstår.

Rothman och Schekman har varit med i tipsen om att vinna Nobelpriset rätt länge, Südhof är lite av överraskningen. Det visade sig att Laskerpriset var återigen en bra indikator på vilka som även skulle vinna Nobelpriset. Rothman och Schekman vann för sin forskning 2002, Südhof nu i 2013. Liksom Wolfpriset i fysik börjar andra pristävlingar ta över Nobelprisets prestige att hitta den viktigaste forskningen först.

Det är viktig grundforskning som belönats, men inte särskilt spännande eller fantasieggande. Kritiken riktas ofta mot att nobelpriset i medicin har fjärmat sig från den praktiska medicinen. Årets nobelpris kommer det att dröja innan allmänheten uppfattar betydelsen av. Det är åter en molekylärbiologisk upptäckt som belönats, snarare än epidemiologin, folkhälsan eller behandlingar och förebyggande av sjukdom och ohälsa.

Här brukar kritiker säga att de stora amerikanska universiteten prenumererar på nobelpriset därför att deras teoretiska forskning passar in de stora läkemedelsföretagens molekylärbiologiska forskningsbehov. Där finns de stora pengarna idag, ofta kopplade till kroniska åldrande- och välfärdssjukdomar.

Ett motargument är att forskningen faktiskt redan förstår mycket av de stora folksjukdomarna. De praktiska åtgärderna är däremot en fråga för läkare, patienter, försäkringsbolag, politiker etc. Hur cellerna fungerar och hur den kunskapen kan bli praktiskt användbar är däremot en svår forskningsprocess där svaren är okända. Molekylärbiologin har fått fram en del kunskap om hur generna tar sig uttryck, men saknar ännu en del pusselbitar för att få svar på hur sjukdomar tar sig uttryck och vad som kan göras mot det.

Sedan behövs det förstås ingen ”Big Pharma” konspiration för att konstatera att samtidens bild av medicinsk och fysiologisk forskning är att det ska vara en högt specialiserad och abstrakt laboratorieforskning. Det uppfattas som status och då föder framgång nya framgångar.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

onsdag 2 oktober 2013

Made in Bangladesh, consumed in Mexico?

Utnyttjar textilbranschen fattiga länder eller är den en fattigdomsutrotare av stora mått? Rapporten Made in Bangladesh tar upp den intressanta frågan och ger bra svar.

Gap, Zara, C&A och H&M är världens fyra mest framgångsrika beklädnadsbutikskedjor. H&M har haft kvalitetsproblem med sin produktion i Kina där dessutom lönekostnaderna ökar. Inditex heter bolaget bakom Zara. De ligger inte i samma nisch och har en annan affärsidé än H&M, men Inditex tillverkar mer i Portugal, Spanien och Marocko där lönerna inte kommer att stiga lika mycket genom den ekonomiska krisen.

De här företagen är inköpare från textilfabriker som tar emot en design från dem eller lika gärna från modehusens prêt à porter eller i vissa fall specialkläder. Konkurrensen är hård. Länder som Kina får som sagt kämpa med Bangladesh och nykomlingar som Vietnam, Laos och Kambodja. Rumänien börjar blir för dyrt jämfört med Turkiet, nu när EU släpper på importkvoterna. Länder som Burma och Etiopien vill in men är idag alltför dyra jämfört med den kvalitet de kan hålla. Inköparna kan alltså snabbt flytta sina inköp efter där pris och kvalitet är som bäst.

Så har det alltid varit. Fabriksproduktion av kläder är arbetsintensivt men behöver mycket lite mänskligt kapital. Det går att gå från fältet med tämligen lite skolning in till ett löpande band. När ett land kan börja att visa att det finns något som liknar en vettig kvalitet och infrastruktur så finns textilindustrin först på plats.

Sverige var Bangladesh på 1800-talet. Sömmerskorna i Borås var relativt billigare än dem i Birmingham. På 50-talet och 60-talet började inköparna istället gå till länder som Italien, Spanien och Portugal för sina korta serier och Taiwan, Hong Kong och Sydkorea för sina långa serier. Det är inte en slump att Made in Bangladesh noterar att den första riktigt stora satsningen på det sydasiatiska landet är från sydkoreanska Daewoo. Så med Berlinmurens fall så kunde fabriker i Östeuropa konkurrera med Sydeuropa. Kina kunde konkurrera med Sydostasien.

Mycket snabba strukturomvandlingar kan göra omställningarna svåra. De nya medelinkomstländerna skapar också problem för den svenska debatten som fortfarande är inriktad på "nord och syd" eller på "rika och fattiga länder". Fattigdomen koncentreras till allt färre länder. H&M försöker ta sig upp i prissegmenten, då det är svårt att ligga i mitten i en ökande global konkurrens. Där kommer nu inköpare från länder som Kina och Mexico in istället. Europa stod för 79 procent av omsättningen i H&M under de första 9 månaderna av året, det är inte säkert att morgondagens beklädnadsjättar är europeiska eller amerikanska.

Henrik Sundbom skriver bra om problemet med att mycket av den bangladeshiska beklädnadsindustrin är informell i en svart sektor. Som han påpekade finns ett problem med allt för snabb höja minimilönerna. Inflationen kan äta upp höjningarna. För få är inne på i den formella marknaden. Minimilöner minskar antalet jobb. H&M är en dyr högnivåinköpare i Bangladesh där de kan påverka upp till en viss gräns. Det är inte så lätt att hålla sig inom Folkrepubliken Bangladeshs ofta snåriga lagar, eller att stå emot en stark kultur av korruption. Bangladesh har relativt höga skatter för att vara ett så fattigt land: bolagskatten ligger på 27,5 procent, utländska medborgare betalar 25 procent i inkomstskatt och många varor och tjänster är till och med belagda med moms! Momsen är som alltid svårast att bära för de fattigaste, för det är en skatt de alltid måste betala. För just fattigdomen är ett problem som ofta glöms bort när utländska bolags skatter diskuteras. Det som verkligen skulle ge skatteintäkter till Bangladeshs stat är att fler blir så rika att de ens kommer in så mycket i en formell ekonomi att de kan betala inkomstskatt. I en befolkning på 155 miljoner är det knappt 2 miljoner bangladeshier som har en så hög inkomst. Lösningen på att förbättra levnadsstandarden för miljoner bangladeshier ligger i bangladeshiska händer.

I slutändan är frågan om textilindustrin kommer att ta steget till Afrika. Det börjar bli dyrt och automatiseringen går allt längre. När en ny fabrik öppnar i ett nytt land så kommer inte riktigt lika många jobb som det var i äldre fabriker. Är nästa steg automatiseringen av textilproduktionen?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

lördag 28 september 2013

Robots will take your job - threat or blessing?


Fear and discontent has been turned against the machines since the dawn of the Industrial Age. The Luddites rebelled in nearly 19th century England, named after the weaver Ned Ludd who smashed the stocking frames that took his job. Luddite has since come to mean an opponent of new technology. In my Netopia column Robots will take your job - threat or blessing? of September 26th I write about Luddisms recent return to being in vogue. Many current thinkers seem to be of the opinion that robots will supplant human workers in all professional positions. Is that true?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

måndag 23 september 2013

Israel: en nation grundad på migration


Hur har Israel klarat den påfrestning det innebär att ta emot och integrera miljoner människor från hela världen? Är Israel En nation grundad på migration.

Läs mer i tidskriften Menorah från Förenade Israelinsamlingen - Keren HaYesod nummer 3/2013.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Intressant

söndag 22 september 2013

Alla jobb behövs


En av gästerna på seminariet om integrationspolitik och rapporten Integrationspolitikens förlovade land som Timbro höll den 17 september var krönikören Alice Teodorescu.

Teodorescu skriver om låglönejobb i Skånska Dagbladet och Laholms Tidning där hon uppmärksammar att vissa arbeten nu kallas för "skitjobb" som anses vara under allas värdighet att utföra.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

En integrationsmodell för Sverige


Västerviks-Tidningen skriver den 19 september om En integrationsmodell för Sverige. Ledarartikeln behandlar rapporten Integrationspolitikens förlovade land.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

lördag 21 september 2013

Israel har fått öknen att blomma


Debatten från den första debattartikeln om Israels integrationspolitik fortsätter. Det blev en replik från Lisa Pelling, Veronica Nordlund och Jytte Guteland så den 20 september kom jag med slutreplik i Israel har fått öknen att blomma.

För att se mer om Israels integrationspolitik och vad som kan läras, se Integrationspolitikens förlovade land.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

fredag 20 september 2013

Integrationspolitikens förlovade land


I dag flyttar miljoner människor i världen av politiska, kulturella eller ekonomiska skäl från ett land till ett annat, vilket ställer värdländerna inför stora utmaningar.

Migration har alltid ägt rum, även i större skala. Men vilka är de sociala konsekvenserna för värdlandet, och hur påverkas ett land socialt, kulturellt, ekonomiskt, religiöst och politiskt?

Syftet med rapporten Integrationspolitikens förlovade land är att undersöka ett av 1900-talets mest omfattande experiment för att integrera miljoner människor från världens alla hörn, staten Israel.

I samband med lanseringen av rapporten den 17 september hölls även ett seminarium, med kommentarer från Israels ambassadör Isaac Bachman och Veronica Nordlund, programansvarig migration och integration på Global Utmaning.



Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

onsdag 18 september 2013

Bioethics debate in Uppsala


Welcome to a day of talks, debates, expo and more.

In recent years the internet and the plummeting cost of microchips has completely transformed our society. In the same way, new powerful methods in biotechnology and rapidly falling costs of DNA sequencing and synthesis promises an equally great transformation of the world.

Uppsala iGEM 2013 presents a day dedicated to the future of synthetic biology and genetic engineering where everyone is welcome to participate.

There are many misconceptions today about what genetically engineered organisms (GMOs) actually are. What are the dangers of genetic engineering and can it be used to benefit mankind?

The conference is held on September 19th at the Ångströmlaboratoriet, Lägerhyddsvägen 1 in Uppsala, Sweden. See more on Facebook.


At 15.30 PM to 16.45 PM, Waldemar Ingdahl debates bioethics, GMO and synthetic biology with Mats G. Hansson (professor bioethics, Uppsala university), Anthony Foster (professor synthetic biology, Uppsala university), and Stefan Roos (professor microbiology, SLU-  Swedish University of Agricultural Sciences).

Mr. Ingdahl is author of the book Som egenmäktiga gudar and has written on several occasions about scientific values.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

måndag 16 september 2013

Entreprenörskap – de nyanländas väg in


Israel är ett land av nybyggare. Hur har alla nyanlända kunnat integreras? Jag skriver i Svensk Tidskrift den 13 september om hur entreprenörskap och innovationskultur har spelat en avgörande roll – och vad Sverige kan lära sig av Israel. I en globaliserad värld står nämligen Sverige inför samma fråga som Israel: vad ska politiken bakom integration, innovation och företagande syfta till?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

söndag 15 september 2013

Shlichim, Israels etableringslotsar

Det finns ingen internationell mirakelkur för en framgångsrik integration, men det finns goda exempel. Israel har trots stora befolkningsströmmar visat på mycket goda resultat, och i en jämförelse i artikeln Israel lotsar nyanlända rätt till integration i Sveriges Resurser den 11 september med det svenska etableringssystemet står det klart att en avgörande faktor är att den nyanländes ansvar – inte myndigheternas – måste stå i centrum.

Den 1 december 2010 var ett historiskt datum. Etableringsreformen är en av de mest omvälvande som gjorts på integrationsområdet. Reformen behövdes, Sverige visar inte goda resultat när det gäller att kunna integrera sina nyanlända. Efter andra världskriget var sysselsättningsgraden bland utrikes födda 20 procent över snittet i landet. Idag är risken för arbetslöshet dubbelt så hög som hos de infödda. Samtidigt har Sverige utökat sina integrationsåtgärder, störst ansträngning ger inte bäst resultat.

Det finns förstås ingen entydig formel till framgång, men det går att lära av exempel. Israel har under hela sin stormiga historia som självständig stat mottagit stora befolkningsströmmar. Staten grundades just för att ta emot judisk immigration.

Integrationen har varit en uppgift som borde ha varit omöjlig. Många anlände tomhänta, de var tvungna att lära om både språk och kultur när de anlände. Toppen på immigrationen var vid Sovjets fall i början på 90-talet då omkring en miljon judar anlände inom loppet av några. Samtidigt tog det lilla landet emot omkring 100.000 etiopiska judar, en befolkningsgrupp som levde på botten av ett av världens fattigaste samhällen.

Israel saknar ekonomin som Sverige haft för att ta emot nyanlända, ändå har landet visat goda resultat. Anställningsgraden bland utlandsfödda är högre än bland infödda, delvis beroende på utbildningsnivå och ålder på dem som invandrar.

Det går att peka ut flera skäl till resultaten. De hebreiska språkskolorna har studerats av utlandet. Israel har ett regelstyrt välfärdssystem som är riktat till individens behov efter prövning, snarare än att som i Sverige vara generellt och icke-behovsprövat.

En viktig del är lotsarna (shaliach) som har kontakt med den nyanlände redan innan hon anländer till Israel. Lotsarna kommer från det civila samhället och arbetar efter ett kontrakt med staten. Det civila samhällets arbete med att slussa nya immigranter fanns före att staten Israel ens existerade.

Ett liknande system med etableringslotsar finns nu i Sverige. Lotsarna kan vara företag, föreningar eller enskilda skrivit kontrakt med Arbetsförmedlingen om att ha ansvar för att en nyanländ integreras. Lotsarna från betalt efter hur många nyanlända som väljer dem och får en bonus efter hur många som sedan får arbete.

Den israeliska administrationen är regelstyrd, till skillnad från den svenska som är målstyrd. Kraven på den nyanlände är höga för att få ersättningar och traktamenten som ges så länge budgeten tillåter det. När pengarna är slut måste man vänta till nästa budget är lagd; därför är det bra att få den nyanlände ur systemet så fort som möjligt. I det svenska systemet får lotsarna ersättning efter hur lång tid de är kvar i systemet. Fokus ligger fortfarande på att lotsa den nyanlände inom systemet, inte ut ur det.

Reformen försöker lovvärt att skapa förutsättningar för nyanlända att själva kunna ta sig in i det svenska samhället. Resultaten har varit måttliga. I mars 2012 angav Statskontoret att 4,2 procent av de nyanlända fick ett jobb. Troligen kommer siffran att förbättras med tiden, då det i allmänhet tar lång tid för många arbetssökande i Sverige att få ett arbete.

Exemplet Israel ger regeringen lärdomar för hur etableringslotsarna kan förbättras. Det pekar på att den nyanländes ansvar måste stå i centrum, inte myndigheternas.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

lördag 14 september 2013

Draken, lejonet och tigern

Så här skildrar jag det kinesiska nyåret i Tidningen Kulturen den 19 februari 2010. Läs mer i Draken, lejonet och tigern.

Det är tradition sedan några år att det kinesiska nyåret firas på Östasiatiska muséet i Stockholm tillsammans med Folkrepubliken Kinas ambassad.

Nyåret i den kinesiska kalendern infaller vid den andra nymånen efter vintersolståndet, så dagen så det precisa datumet kan vara annorlunda från år till år. I år räknas den 14 februari till den 2 februari 2011 som tigerns år, då varje år har namn från den kinesiska djurzodiaken.

Kinas ambassadör Chen Mingming invigde nyåret. Dansare genomförde de halsbrytande traditionella lejon- och drakdanserna, som skall jaga bort onda andar. Traditionen bjuder att mandariner kastas ut till barnen, så att det nya året ger guld och lycka.

Östasiatiska återinvigde utställningen om Kinas forntid, Kina före Kina, som visar livet i en kinesisk stenåldersby. Torsten Jurells konstutställning Goda nyheter från underjorden visar upp hans gränsbrytande målningar mellan det västerländska och det kinesiska.

Världsnaturfonden WWF presenterade en fotoutsällning om tigrar. Det stora kattdjuret håller på att bli utrotat, då det bara finns 3500 kvar i hela världen.

Från och med den 28 augusti kommer terrakottasoldater från den förste kejsaren Qin Shi Huangdis grav att ställas ut.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

fredag 13 september 2013

Hundra år av hockeystolthet med Montreal Canadiens

Ishockeyklubben Montreal Canadiens firade nyligen sitt hundraårsjubileum. Klubben har blivit en symbol för den franskspråkiga Quebec i Kanada. Läs mer om Montreal Canadiens och se bilderna från jubileet i Hundra år av hockeystolthet med Montreal Canadiens i Tidningen Kulturen den 14 april 2009.

Ishockeyklubben Montreal Canadiens grundades 1909 av industrimannen Ambrose O'Brien. O'Brien ville ha en franskspråkig klubb i staden för att skapa upp en naturlig rival till Montreal Wanderers, den engelskspråkiga klubb han redan ägde.

Omständigheterna kring grundandet gjorde Canadiens till en symbol för det franskspråkiga Kanada och dess kultur. Andrahandsklubben visade sig bli historisk, och är det enda laget i den nordamerikanska hockeyligan NHL som grundats före ligans uppkomst. Canadiens är det lag som vunnit Stanley cup mästerskapet flest gånger (24 gånger).

Hockeyns nedgång i Kanada har även drabbat Les Habitants (smeknamnet kommer från de franska nybyggarna i Quebec) och sedan säsongen 1992-93 har laget inte vunnit Stanley cup. Det var också senaste gången ett kanadensiskt lag vann. Firandet pågår över två säsonger, där historiska lag utses och årets NHL All Star match spelas i Montreal.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

torsdag 12 september 2013

E-förvaltning är en social fråga

Jag skriver om att E-förvaltning är en social fråga i Dagens Samhälle den 4 juni, nummer 20, 2009 med utgångspunkt från min rapport om E-demokrati.

I flera länder pressas medborgare ut på nätet för att interagera med myndigheter. Dels som en del i moderniseringen av den offentliga förvaltningen, dels för ökad effektivitet och automatisering då stora pensionsavgångar väntar, samtidigt som man kan bibehålla och förbättra servicen till medborgarna till lägre kostnad.

Kopplingen mellan bättre e-förvaltning och stärkt demokrati är inte automatisk. Effektiva tjänster betyder inte alltid bättre medbestämmande.

När Danmark upprättade digitala tjänster utgick man ifrån att medborgarna inte känner till hur myndigheterna är uppbyggda och uppbyggnaden inte intresserar dem. Medborgarna ser i stället till sin egen situation, sina egna möjligheter och sina egna problem. Samtidigt både kan och vill en stor och ökande andel av befolkningen använda sig av digital självbetjäning.

Borgerguiden guidar till det offentliga Danmark och ger en överblick över politik, lagar och myndighetsbeslut. Portalen för enkelt över till de relevanta sajter där man kan finna information. Sajten kan anpassas till individens behov, så att man kan få del av samlade tjänster för en funktion (bostad, barn, pension och så vidare).

Det är i vardagen som demokratin måste fungera, inte i särskilda rådslag eller e-omröstningar. Det är när medborgare hittar rätt, kan få hjälp att formulera sig och självständigt köra demokratins system som det fungerar.

Chattrum, bloggar, e-postlistor – alla uppstod utan planering och kopplar till social samverkan på nätet. Såsom denna samverkan skapade en naturlig nätkultur, kan e-förvaltning skapa en naturlig grund för e-demokrati.

Medborgaren måste sättas i centrum genom en smidig och användardriven utveckling. E-förvaltning får inte handla om att slippa ha med medborgaren att göra, med ett ansikts- och interaktionslöst gränssnitt mot medborgaren.

Kostnaden för att införa e-förvaltning kan tyckas vara låg, då it-verktygen i sig inte verkar vara den stora kostnaden. Men kostnaden för att införa och upprätthålla ett nytt arbetssätt och en ändrad organisation är inte lika tydlig.

Det är viktigt att ha egen personal för att upprätthålla kontinuitet, kompetens och drift. Faran är att det försvinner om en övervägande del hanteras med hjälp av utomstående konsulter.

Tiden är knapp och risken är att en digital klyfta fördjupas i samhället. Samtidigt ger it en möjlighet till en ny offentlighet som är interaktiv, relativt enkel att delta i och obehindrad av tid och rum.

Samma genomslag som vi har sett på arbetet, i handeln, för bank över internet, online-tidningar och för att chatta/mejla med vänner och familj borde vi kunna uppnå inom demokratin.

Vid årsskiftet lades Verket för förvaltningsutveckling (Verva) ner efter bara ett par års verksamhet. Hur fortskrider uppbyggnaden av dess ersättare, E-delegationen?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,

Intressant

IT lyfter sjukvården

Sjukvården har länge dragit nytta av utvecklingen inom it genom register och begrepp som e-hälsa och telemedicin. Den senaste utvecklingen kallas digital health och är ett gränssnitt mellan å ena sidan it och å andra sidan hälsovård och biovetenskaplig forskning. Det skapar ett sammankopplat ekosystem av hårdvara och mjukvara för att registrera och analysera data om patientens hälsa.

Den 9 september 2013 skriver jag It lyfter sjukvården - men skapar oenighet i Tech World. Risken är att läkare och patienter har en helt annan syn än it-avdelningen på området och hur det kan utvecklas.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

onsdag 11 september 2013

Geologins dag

Nu på lördag, den 14 september, hålls Geologins Dag runt om i Sverige. Då kan du bekanta dig närmare med mineraler, sediment och kontinentalplattor. På hemsidan för Geologins Dag ser du vilka arrangemang som hålls nära dig.

Geologi är spännande, det finns inga döda stenar, utan snarare så är Jorden väldigt aktiv.

Kontinentaldriften började att slå igenom inom geologin först på 60-talet. Det är idén som tysken Alfred Wegener förde fram om att jordens yta vilar på rörliga plattor som bryts mot varandra och pressar den med lägst densitet. Denna plattektonik leder till att kontinenterna under årmiljonerna dansar över jordens yta.

Att en så grundläggande idé knappt har fyllt femtio år visar att det finns mycket nytt att upptäcka inom geologin. Det kan, med vulkanen Eyjafjallajökulls utbrott eller den stora jordbävningen i Japan i åtanke, vara livräddande kunskap.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

tisdag 10 september 2013

Integrationspolitiskt seminarium Israel


Waldemar Ingdahl presenterar den 17 september sin rapport Integrationspolitikens förlovade land. Den kommenteras av Isaac Bachman, Israels ambassadör i Sverige och Veronica Nordlund, programansvarig migration och integration på Global Utmaning. Klicka här för anmälan till seminariet.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Intressant

måndag 9 september 2013

Från Holmes till Sherlock

Mattias Boström har skrivit boken Från Holmes till Sherlock, som jag recenserat i Digert om den undflyende detektiven för Sundsvalls Tidning den 8 september 2013. Sherlock Holmes är en av få litterära figurer från 1800-talet som vidareutvecklas. Har bilden av Holmes förändrats sedan 1800-talet? Vilken är skillnaden mellan Holmes och Sherlock? Publiken är fascinerad av hans geni och mysterierna han löser, mer så än på länge. För den här nya boken läsarna närmare förståelsen av fenomenet med privatdetektiven på Baker Street 221B?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Intressant

söndag 8 september 2013

Den nya vågen av italienska kompositörer

Utvecklingen för den samtida italienska konstmusiken har varit god de senast tjugo till trettio åren. Vad känneteckar Den nya vågen av italienska kompositörer? Läs mer i Tidningen Kulturen den 1 april 2009.

Utvecklingen för den italienska samtida musikkompositionen har varit god sedan 1980-talet. Kompositörer har vunnit många internationella erkännanden, och därför är det glädjande att det Italienska Kulturinstitutet "CM Lerici" nu startar en serie konserter och seminarier på Kungliga Musikhögskolan.

Tre tonsättare presenteras, Luca Francesconi (född 1956), Marco Stroppa (född 1959) och Jacopo Baboni Schilingi (född 1971) och därför representanter för den efterkrigsgeneration som påverkats av modernismen från tidigare kompositörer som Azio Corghi, Luciano Berio och Pierre Boulez (vilka även undervisat dessa tonsättare).

Först ut var Luca Francesconi som inte är en ny bekantskap för den svenska publiken. Han undervisar som professor i komposition vid Musikhögskolan i Malmö. Francesconi har utsetts till konstnärlig ledare för Venedigbiennalens 52:a internationella festival för nutida musik. Fyra verk framfördes av KammarensembleN, med Francesconi som dirigent. Han förklarade i en introduktion till verken att han påverkats av filosofen Zygmunt Baumans tankar om en flytande tillvaro, och betecknade sin musik som transmodern, utan den centrala kontroll som västerländsk musik kännetecknas av.

På frågan om tiden i Sverige påverkat honom svarade Francesconi att det kanske förstärkt vissa drag i hans musik- och människosyn, där han ser Sverige som mer demokratiskt än Italien, kanske även överdrivet demokratiskt. Det var ett gravallvarligt uttalande av den typ som Francesconi använt vid många konserter, men han ger prov på en viss självironi då hans hemsida heter "is THAT music?"

Musiken Francesconi vill skapa är mycket fysisk, och lyssnas till med magen före hjärnan, vilket han anser kännetecknar popmusiken. Därför blir den igenkänd. Där tar likheterna slut, Francesconis musik kännetecknas av en strikt modernism av spräckta klanger och ljudexplosioner i kontrast med mycket tysta partier. I verken märks påverkan från jazz och elektronisk musik. År 1990 grundade Francesconi ett centrum för forskning kring modern musikteknologi i Milano, som ett resultat av hans nyfikenhet för tekniken.

Marco Stroppa, vars konsert spelas den 7 maj på Kulturinstitutet, delar denna fascination för den elektroniska musiken genom sina studier i informationsteknik och artificiell intelligens. Jacopo Baboni Schilingis konsert är den 19 maj.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

lördag 7 september 2013

Upprop om respektombud

Efter den senaste tidens rubriker om sextrakasserier har ett upprop startat för att Diskrimineringsombudsmannen DO skall inrätta Respektombudsmän vid arbetsplatserna. Jag intervjuar Petra Hjortensjö om uppropet om respektombud i Tidningen Kulturen den 5 mars 2010.

Berätta om bakgrunden till uppropet? När lämnas det till DO? Var det de senaste nyheterna om sextrakasserier som inspirerade?

I grunden är jag dramatiker och skådespelerska och har levt i branschen i över tio år. Eftersom jag själv varit med om sexuella trakasserier inom denna arbetsvärld ett flertal gånger, har jag valt att gå ut offentligt och varit mycket engagerad i den senaste tidens debatt. Jag har skrivit artiklar som publicerats i Aftonbladet, Expressen och Stockholm City, samt medverkat i TV4 Nyheterna, Lennart Ekdahs Kvällsöppet och Malou von Sivers Efter tio. Debatten i sin helhet har lett mig till att tänka att okej, det är fantastiskt bra att vi pratar om det, lägger upp det på bordet och nagelfar det etc, men vad kan vi göra för att förändra situationen? I mina ögon blir debatten en aning meningslös i förlängningen, om folk glömmer bort den efter en vecka när medievindarna blåser åt annat håll utan att någon förändring kommit till stånd. Därför känns det extremt viktigt för mig att i denna debatt även peka på vad man skulle kunna göra för att förändra situationen.

Dessvärre tror jag inte att kulturbranschen är ensam om denna typ av problematik - tror att det grundar sig i en större samhällsproblematik kring kvinnosyn bland annat. Därför är jag rädd att statistiken skulle kunna se nära lika skrämmande ut på de flesta arbetsplatser. Dessutom är ju sexuella trakasserier dessvärre långtifrån den enda typ av trakasserer som man som människa kan bli utsatt för på sin arbetsplats idag. Därav breddningen av uppropet.

Planen är att lämna det till DO strax efter den 18 mars (en månad efter uppropets start), men eftersom det varit svårt att få täckning kring detta i media, då intresset var större veckan innan, väntar underskrifterna med att komma in. Detta kan göra att jag förlänger uppropet en månad eller så, om snurren skulle komma igång, ordet spridas och underskrifterna börjar rulla in i större omfattning än tidigare. Jag lobbar på många nivåer, bland annat genom att vända mig till organisationer som arbetar mot diskriminering på olika sätt.

Vad skall ett respektombud göra? Hur bör en diskrimineringseliminerande plan se ut för en arbetsplats?

Respektombudet ska göra en diskrimineringsutredning av arbetsplatsen, lägga upp en diskrimineringseliminerande plan för verksamheten, utbilda chefer och personal, samt vara den man kan vända sig till om man på arbetet blivit utsatt för diskriminering eller trakasserier av någon art - sexuell, rasistisk, religiös, eller vad det än må vara. Respektombudet är då ansvarigt för att situationen utreds och att lägga upp en lämplig åtgärdsplan. Tanken är att Respektombudet ska vara utomstående, för att i möjligaste mån undvika intressekonflikter. En DO-s förlängda arm, i nära anslutning till arbetsplatsen.

Jag tror att dessa Respektombud, med kanske utbildning inom samhällskunskap, arbetsledning/personal, genus och jämställdhet, mycket bättre än jag kan avgöra hur en diskrimineringseliminerande plan bör se ut.

I uppropet finns kravet på ett respektombud per tio anställda på en arbetsplats. Hur ser du att den ekonomiska avvägningen görs för de många relativt små verksamheter som måste skaffa respektombud vid lagstiftning?

Uppropet säger ett Respektombud ska vara knutet till varje arbetsplats med minst tio anställda. Inte ett Respektombud anställt per tio personal. Tanken är att Respektombudet ska vara utomstående, vilket innebär att man endast betalar per uppdrag. Precis som med en konsult eller en revisor. Vilket de flesta företag har råd med - eller tvingas ha råd med. Varför jag dragit gränsen vid tio anställda, är just för att jag ser en svårighet med att mindre företag än så skulle ha ekonomin som krävs för att finansiera dessa uppdrag. Inte för att jag tror att diskiminering är mindre vanligt förekommande här. Men tyvärr måste man dra gränsen någonstans.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Intressant

fredag 6 september 2013

Thilo Sarrazin med inspiration av Myrdal

Jag skriver i Svensk Tidskrift den 7 januari 2011 om boken Deutschland schafft sich ab av Thilo Sarrazin. I artikeln Om tysk integration – med inspiration av Myrdal beskriver jag hur fjolårets mest osannolika bestseller är en rätt torr och tungläst lunta om integration, demografi och sociologi med inspiration av Alva och Gunnar Myrdals Kris i befolkningsfrågan.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

torsdag 5 september 2013

Kemi, när boten blir värre än soten

Image courtesy of [joesive47] / FreeDigitalPhotos.net

Politik är en avvägning mellan intressen och ett försök att finna rationella lösningar. Kemikaliepolitiken är sällan ett bevis på det. Dagens Nyheter tar inte upp att det finns ett starkt intresse som driver på mer lagstiftning om kemikalier: den europeiska miljörörelsen. Det är inte ett problem i sig att det finns intressenter och lobbyister, utan i vilket sammanhang de ska agera.

EU:s kemikaliepolicy Reach kräver att tillverkare bevisar att deras produkter är säkra. Fast det går inte att fullt ut bevisa att ett ämne är helt säkert, så tillståndsprövningen innehåller många politiska överväganden och lobbying. Det är därför som processen kring Reach även har fått en sorts medialt driven opportunism i frågan om vilka ämnen som ska vara tillåtna.

Porterhypotesen säger att en strikt miljöpolitik kan pressa industrin att ta fram säkrare ämnen och förbättra konkurrenskraften. I praktiken är det inte lätt att förutse uppfinningar. Snarare blir det svårare att innovera, för de nya ämnena ska testas, medan den gamla produktionen kan flyttas till billigare och osäkrare förhållanden i Kina och Indien. Kemikaliepolitiken är en bra viktigare fråga än att hamna under en närsynt konsumtionskritik, många av produkterna är inte så lätta att avstå från som DN gör gällande.

Hur ser vi till att boten inte är värre än soten? Det beror på om regleringarna görs på en farlighetsuppskattning (”ämnet kan vara farligt! Förbjud det!”) enligt försiktighetsprincipen eller på en riskbedömning (”om det är farligt beror på hur det används, så testa och se hur skadorna kan minskas”). Europa behöver en ny typ av rationell riskhantering som börjar väga alternativkostnader.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

Välfärdsexplosionen

Det har ju funnits tidpunkter då civilisationer haft intensiv tillväxt: Romerska kejsardömet under Principatet, Abbasidkalifatet, Mogulr...