lördag 28 januari 2012

Är Stockholm en t-shirtable stad?


Är din stad t-shirtable? Idén presenterades av Mika Savela som ett sätt att mäta hur attraktiva och identitetsbyggande städer är för sina invånare. Skulle du hellre vilja bära en "I love Hjo" eller en "I love NY" t-shirt? Städarna rankades efter hur gärna testgruppen ville sätta på sig en viss stads tröja.

Det gäller att förstå sammanhanget. Den första t-shirten med stadsnamn på gjordes av Milton Glaser i början på 1970-talet, "I love NY". Designen blev berömd då den till New York nyinflyttade John Lennon 1974 bar den på ett foto. Det coola New York var fött.

Fast vad var det för stad som var t-shirtable? New York var på 70-talet en stad som på många sätt var i fritt fall, social och ekonomiskt. Arktiteken Ola Andersson visar på hur Manhattans vitalitet uppstod i skärvorna och var en biprodukt av beslut om stadsbyggnad. Den självsäkra attityden var det som fanns kvar i problemstaden, det speglades av t-shirtens slogan.

Stockholms Handelskammare har tagit upp tanken om t-shirtable cities för att ge "... en tydligare identitet för Stockholm och stockholmare måste i högre utsträckning bli stolta över huvudstadsregionen".



Edwin Heathcote tog i Financial Times upp problemet att många av de städer som brukar hamna högt upp på rankningar inte är så attraktiva. Du kan gilla en stad, men inte vilja bo där.

Ofta är listorna "kattmynta för journalister". Analyser om städer fastnar ofta i detaljer och spännande anekdoter som inte går på djupet. Starbucks och Zara finns i rätt olika städer. Frågan är ”olika från vadå”? Då blir listorna väl anpassade till vad som efterfrågas av en högre medelklass, som ofta vistas i staden på traktamente.

Det är förstås Richard Florida som svävar med sin ande över t-shirtable cities. Det är en stadsforskare som är intressant att läsa, men som definitivt haft sina problem. Tobias Harding beskriver hur den kreativa klassen nu är döende.

Ofta är det rätt harmlöst (om än att stadens PR-satsningar kostar skattebetalarna) men tankarna påverkar också policy och populärkulturen. Stockholm skildras som mer attraktivt än det är. Snarare är Stockholm attraktivt därför att Sverige är ett mycket centraliserat land, där landsbygd och andra städer har tappat i konkurrenskraft. Det är också populärt att föra över regionalfrågor och stadsfrågor till promotion, snarare än konkreta politiska värderingar. En bra stad för vem, och enligt vilka värderingar? Se även Västerås stad och det sanslösa East Sweden.

När jag och Anders Sandberg skrev boken Cities on the Edge såg vi på stadens djupa struktur (med inspiration av F.A. Hayek), dess definierande drag som visar om en metropol blomstrar eller faller samman. Då kommer vi in på helt andra egenskaper för att en stad ska vara attraktiv. Skulle vi ha skrivit den nu, skulle titta mer på Geoffrey West och hans tankar om stadens utveckling. Vi får se om det blir en uppföljning.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Inga kommentarer:

Den stora kreditfesten : historien om Klarna en recension

Den stora kreditfesten : historien om Klarna by Jonas Malmborg My rating: 3 of 5 stars Boken ger en god inblick i Klarnas historia och ut...