Några tankar kring essän Det blir inte alltid som man tänkt sig av Henrik Höjer om förändringar i synen på framtiden.
”Ofta förutsätts att den tekniska utvecklingen är en tydlig linje från smart idé genom tillämpad forskning, tillverkning, försäljning och fram till användning och acceptans. Men verkligheten är mer komplex. Utvecklingen av en teknik hänger ofta på återkoppling med förslag och klagomål från dem som använder den...”
”Kortsiktiga förutsägelser baserade på prototyper i laboratorier eller under testning har problemet att de sällan förutsäger i vilken ordning teknikerna kommer i allmänt bruk. Orsaken är att även om de med god säkerhet identifierar vad som är på väg så är den kontext av ekonomi, politiska beslut och kunders val som avgör hur snabbt de utvecklas för komplex för att förutsägas med säkerhet. Även en tekniskt lyckad uppfinning kan behöva övervinna mycket motstånd och förseningar innan den når ut. Den kan också få nya användningsområden som ingen väntat sig”.
”... närmare kopplad till centrala forskningsområden och framför allt beskriver underliggande mekanismer – cellbiologi, genetik, datorteknik o.s.v. Den försöker inte heller ge exakta tidpunkter, vilket brukar bli varje domedagsprofets eller framtidsforskares bane”
”Ett sätt att överväga framtida teknik och metoder är att satsa på bredden snarare än djupet: även om utvecklingen av varje enskild teknik är osäker så är summan av dem betydligt säkrare. Även om stamceller visar sig kliniskt oanvändbara och beslutsstödsystem aldrig blir ekonomiska i vården, så kommer resultatet av de cellbiologiska och informationsmässiga framstegen ändå att förändra vården. Vi kan därför använda de individuella teknikerna som indikatorer för att bättre analysera vilken sorts förändringar vi kan vänta oss. Även tekniker som inte utvecklas eller appliceras pekar på vilka förbättringar som är möjliga och bör beaktas”.
Citaten är hämtade ur Tekniken befriar kroppen.
Läs även andra bloggares åsikter om teknik, robotar, forskning, framtiden, samhälle, debatt, framtidsforskning, teknikhistoria, historia
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar