FM-2030 återuppfann sig som framtidsforskare och undervisade vid The New School, UCLA och Florida International University. Han skrev artiklar för publikationer som New York Times, The Nation, The Saturday Review och Village Voice. Hollywood tog in honom ibland som konsult på framtidsimage.
Många länder bildade på 60-talet framtidskommissioner. En vanlig slutats de formulerade var att utvecklingen skulle leda fram till ett postindustriellt samhälle där informationstekniken på olika sätt skulle få en stor betydelse.
Framtidsstudierna uppstod vid tidpunkten som ett eget forskningsfält. Det som skilde framtidsforskarna från forntidens siare eller Jules Vernes kvalificerade gissningar var att professionen använde sannolikhetsberäkning, statistik, nationalekonomi, nätverksteori, datorvetenskap och ingenjörsvetenskap för att avgöra vart utvecklingen rör sig.
Rymdkapplöpningen, p-pillret, de första forskningssatsningarna på artificiell intelligens och det som senare skulle bli internet, jet-set ersatte kafékulturen, Robert Ettingers bok om kryonik The Prospect of Immortality fick en del uppmärksamhet. FM-2030 fascinerades av sin samtids syn på framtiden. Han gick från att skriva fiktion till att skriva om en fantastisk framtid på futurologins grund.
I Up-Wingers: A Futurist Manifesto (1973) beskrev han en kommande tidsålder av interaktiv telekommunikation, intelligenta maskiner och radikal livsförlängning. FM-2030 hyllade den utvecklingen. En Up-Winger "accepterar inget mänskligt tillstånd som permanent, ingen tragedi som irreversibel, inget mål som ouppnåeligt" och omfamnar förändringarna. Vi bör inte längre förutsätta att naturen styr människors liv, eller att vi är bundna av evolutionens lagar. Vi är i framtiden inte begränsade till våra biologiska kroppar och till den här planeten. Vi bör inte längre anta att vår tillvaro begränsas av döden. Det framtida livet skulle påbörjas idag. Ät bra kost, motionera, undvik stress var några av råden, vilket var en mer anmärkningsvärd uppmaning på 70-talet än idag.
I Telespheres (1977) undersöker FM-2030 det postindustriella samhället. Det är ett överflödssamhälle där automatiska fabriker tillfredsställer alla materiella behov och mänskligheten färdas mellan stjärnorna. Själva språket i boken var anpassat till framtiden. ”Unilang”, den universiella språket utan adjektiv och ålderdomligheter speglade den elektroniska skriften snarare än tryckpressen.
Det fanns ingen god forntid att längta tillbaka till, bara fattigdom, svält, förtryck och massmord särskilt om man ställde dem i kontrast till samtiden. Tekniken var uttrycket och orsaken till att människan blivit alltmer civiliserad. Därför behövde tekniken förbättra livet och öka människans livsmöjligheter.
Den optimism han gav uttryck för kom vid en tidpunkt som inte kunde bli mer fel. Oljekrisen, Romklubben, Stockholmskonferensen 1972, social oro, Vietnamkriget, Watergate, hungerkatastroferna i tredje världen och Kalla krigets kärnvapenhot. De framtidsprognoser som fick bäst spridning handlade om att världen skulle gå under i en gigantisk miljökatastrof, troligen på 1990-talet.
Läs även andra bloggares åsikter om teknik, framtiden, framtidsforskning, forskning, transhumanism, samhälle, historia, odödlighet
Intressant
Många länder bildade på 60-talet framtidskommissioner. En vanlig slutats de formulerade var att utvecklingen skulle leda fram till ett postindustriellt samhälle där informationstekniken på olika sätt skulle få en stor betydelse.
Framtidsstudierna uppstod vid tidpunkten som ett eget forskningsfält. Det som skilde framtidsforskarna från forntidens siare eller Jules Vernes kvalificerade gissningar var att professionen använde sannolikhetsberäkning, statistik, nationalekonomi, nätverksteori, datorvetenskap och ingenjörsvetenskap för att avgöra vart utvecklingen rör sig.
Rymdkapplöpningen, p-pillret, de första forskningssatsningarna på artificiell intelligens och det som senare skulle bli internet, jet-set ersatte kafékulturen, Robert Ettingers bok om kryonik The Prospect of Immortality fick en del uppmärksamhet. FM-2030 fascinerades av sin samtids syn på framtiden. Han gick från att skriva fiktion till att skriva om en fantastisk framtid på futurologins grund.
Debuten i genren Optimism One: The Emerging Radicalism (1970) handlar om att mänskligheten nått ett stadium i sin utveckling där pessimism, fatalism och nihilism inte längre är rimliga ståndpunkter inom filosofin. Vi är den första tidsåldern präglad av optimism. Hittills hade människans utveckling utgjorts av biologiska sammanträffanden, nu var det dags att lämna det djuriska bakom sig. Bortom det mänskliga går det att själv bestämma sina biologiska förutsättningar. Denna bild av människan under omvandling var sinnebilden för transhumanismen.
I Up-Wingers: A Futurist Manifesto (1973) beskrev han en kommande tidsålder av interaktiv telekommunikation, intelligenta maskiner och radikal livsförlängning. FM-2030 hyllade den utvecklingen. En Up-Winger "accepterar inget mänskligt tillstånd som permanent, ingen tragedi som irreversibel, inget mål som ouppnåeligt" och omfamnar förändringarna. Vi bör inte längre förutsätta att naturen styr människors liv, eller att vi är bundna av evolutionens lagar. Vi är i framtiden inte begränsade till våra biologiska kroppar och till den här planeten. Vi bör inte längre anta att vår tillvaro begränsas av döden. Det framtida livet skulle påbörjas idag. Ät bra kost, motionera, undvik stress var några av råden, vilket var en mer anmärkningsvärd uppmaning på 70-talet än idag.
I Telespheres (1977) undersöker FM-2030 det postindustriella samhället. Det är ett överflödssamhälle där automatiska fabriker tillfredsställer alla materiella behov och mänskligheten färdas mellan stjärnorna. Själva språket i boken var anpassat till framtiden. ”Unilang”, den universiella språket utan adjektiv och ålderdomligheter speglade den elektroniska skriften snarare än tryckpressen.
Det fanns ingen god forntid att längta tillbaka till, bara fattigdom, svält, förtryck och massmord särskilt om man ställde dem i kontrast till samtiden. Tekniken var uttrycket och orsaken till att människan blivit alltmer civiliserad. Därför behövde tekniken förbättra livet och öka människans livsmöjligheter.
Den optimism han gav uttryck för kom vid en tidpunkt som inte kunde bli mer fel. Oljekrisen, Romklubben, Stockholmskonferensen 1972, social oro, Vietnamkriget, Watergate, hungerkatastroferna i tredje världen och Kalla krigets kärnvapenhot. De framtidsprognoser som fick bäst spridning handlade om att världen skulle gå under i en gigantisk miljökatastrof, troligen på 1990-talet.
Läs även andra bloggares åsikter om teknik, framtiden, framtidsforskning, forskning, transhumanism, samhälle, historia, odödlighet
Intressant