I de svenska diskussionerna om antibiotikaresistens ställs ofta folkhälsan mot den enskilda patientens valfrihet. Ansvaret för resistensen läggs på läkarna och konsumenterna. Kundorienterade läkare och egennyttiga patienter, tänker man sig, driver på utvecklingen genom en ökad förskrivning. Inom ekonomisk teori brukar man tala om ”collective action”-problem, där de enskilda personernas handlingar leder till ett resultat som är sämre för alla.
I min artikel på Svenska Dagbladet Brännpunkt Svensk antibiotikapolitik är populistisk, undrar jag om det är så enkelt att vi patienter kräver för mycket, och läkarna går med på vår vilja?
Vid en närmare granskning i min rapport Världens väntan på antibiotika visar det sig att orsaken till antibiotikaresistensen är mer komplex, ligger utanför Sveriges gränser och rör stora enheter, som möjligheten att utveckla nya antibiotikum och den utmaning som en ökad handel inte minst med mindre utvecklade länder innebär.
Läs även andra bloggares åsikter om esbl, forskning, antibiotika, antibiotikaresistens, medicin, läkemedel, sjukvård, vetenskap
Intressant
I min artikel på Svenska Dagbladet Brännpunkt Svensk antibiotikapolitik är populistisk, undrar jag om det är så enkelt att vi patienter kräver för mycket, och läkarna går med på vår vilja?
Vid en närmare granskning i min rapport Världens väntan på antibiotika visar det sig att orsaken till antibiotikaresistensen är mer komplex, ligger utanför Sveriges gränser och rör stora enheter, som möjligheten att utveckla nya antibiotikum och den utmaning som en ökad handel inte minst med mindre utvecklade länder innebär.
Läs även andra bloggares åsikter om esbl, forskning, antibiotika, antibiotikaresistens, medicin, läkemedel, sjukvård, vetenskap
Intressant
